Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Naturvetenskapligt basår på högskola eller komvux?
3Poäng
Arya
Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.
Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?
Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?
Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Teknisktbasår eller bastermin.
Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".
Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet? Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:
1. Behörighet För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.
2. Påverkan på Meritvärde Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal. Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**
3. Platsgaranti Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.
4. Studietakt Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).
En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.
5. Studieekonomi Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret). Kontaktuppgifter till CSN:
tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).
Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").
*Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.
** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".
Frågor och svar taggade med 'personalvetenskap' (7 st.)
Hej! Jag funderar på att plugga till HR och har kollat runt lite på olika program. Vad jag förstår det som så kan man läsa olika kurser för att bli hr bland annat Hr eller personalvetare. Vad finns det mer för program att läsa? Finns det en...
Anna: :
Hej,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat". Det betyder att ingen legitimation finns för yrket och inga andra specifika strikta krav som skulle vara fastställa för... Läs hela svaret
Hej! I framtiden skulle jag vilja jobba med något inom management, ledarskap, personal eller organisation. Jag funderar på att antingen läsa till företagsekonom/civilekonom eller personalvetarprogrammet etc. Är det någon av utbildningarna som ger en bredare grund till management eller räknas som...
Mikael: :
Hej Oscar,då yrken inom de områden som du är intresserad av är i Sverige icke-reglerade (arbetsgivare får anställa vem hen vill), är det mycket svårt att ge svar på dina frågor.Jag... Läs hela svaret
Är arbetsvetenskapsprogrammet på Göteborgs universitet en bra utbildning om man vill jobba som personalledare/personalhandläggare?
Anna: :
Personalhandläggare är i Sverige är icke-reglerat yrke -läs gärna info på https://www.framtid.se/yrke/personalhandlaggareoch man kan få det jobbet även med endast... Läs hela svaret
Hej! Fråga 1 --> Jag velar mellan offentlig förvaltning och personalvetare i Örebro. Självklart är de olika eftersom personal leder till arbeten inom personalområdet, men... Jag undrar om man läser personal, kan man få liknande jobb (utöver...
Mikael: :
Hej!
Jag vill börja svara på Fråga 3 --> Vad kan man studera för vidareutbildningar efter personalvetar?- Egentligen kan man inte svara; detta för att utbildningsutbud... Läs hela svaret
Hej,
Vad är skillnaden mellan att studera beteendevetenskap och personalvetenskap/Hr? Vad jag förstått det som så kan de leda till liknande yrken? Tänker långsiktigt
Mvh
Daniel: :
Hejsan, både Beteendevetare>> och Personalvetare>> är egentligen "samlingsnamn" för ett stort antal "underyrken". Det är "breda" begrepp och det kan finnas... Läs hela svaret
Jag är osäker på att jag kommer in på personal och arbetsvetenskap i Linköping, kan jag läsa liknande kurser och ändå uppnå samma utbildning dock utan examen? Jag har tänkt läsa kurser som liknar PA i 1 år och försöka...
Anna: :
Hej Malin,
om alla de kurser som ingår i programmet ges som fristående kurser, och du kommer in på alla de kurser (du kommer att söka separat till varje kurs och varje gång riskerar... Läs hela svaret
Hej! I år tänker jag söka några högskoleutbildningar. Jag vill helst läsa Personalvetenskap men är osäker om jag blir antagen. Därför funderar jag också på att söka det beteendevetenskapliga programmet. Jag undrar om beteendevetare kan jobba som personalvetare? Båda program inehåller ju...
Peter: :
Hej Irina,
Ja, det funkar med beteendevetarutbildningen, men Du skulle i så fall behöva komplettera med kurser i personalekonomi/företagsekonomi, arbetsrätt (den viktigaste!) och eventueIIt även med kurser i statistik.
Mvh
Peter SYV