Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med 'motsvarande mattekurser' (9 st.)

    • Tova

      Behövs matte 2 för att komma in på detta universitetsprogram?

      Hej! Jag vill studera Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys på universitetet, och i spalten om särskilda behörigheter för att kunna komma in på programmet står det såhär: "Matematik B och Samhällskunskap A eller...

      Anna: : Hej Tova,du måste få godkänt betyg i matematik2a eller 2b eller 2c.Matematik B är en gammal kurs som upphörde under året 2016, men det finns fortfarande... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Vad ska jag läsa för Matematik B?

      Hej. Jag läste samhäll internationell programmet 2010-2013 Jag vill läsa upp Matematik B betyg från gymnasiet på komvux då jag fick IG i detta. Idag heter ju Matematik B någonting annat? Matematik 1a,2abc etc. Vilken matematik är det jag ska...

      Milla : : Hej Cecilia;jag tycker du ska läsa Matematik 2a.Annars så alla kurser Matematik 2 (2a och 2b och 2c) är "motsvarande" en gammal kurs Matematik B, men 2a är lite lättare och... Läs hela svaret
    • H

      Motsvarighet - gymnasiekurser i Finland?

      Hej! Jag studerar vid universitet i Sverige, men tänkte byta till ett annat ämne. Min tidigare utbildning från Finland som jag kommit in på universitetet här i Sverige med är yrkesskola samt enstaka gymnasiekurser från Finland för att komplettera...

      Julia: : Hej H,innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 3 kan du se på Matteboken.se/lektioner/matte-3  
    • Erika

      Motsvarande kurser vid programbyte?

      Hej! Jag undrar om det går att byta från ett yrkesprogram till ett estetiskt program och tillgodoräkna sig kurserna Historia 1a1, Matematik 1a, Naturkunskap 1a1 och Samhällskunskap 1a1 inom det estetiska programmet? Eller måste eleven läsa Historia 1b, Matematik 1b osv?

      Milla : : Kurser i matematik på nivå 1 får fritt bytas mot varandra, så det går bra att ha matte 1a i examensbevis från ES. Historia 1a1 och 1a2 utgör tillsammans His 1b. Så eleven kan... Läs hela svaret
    • Valentin

      Jag har läst matte 2c jag ska byta linje kan jag läsa 2b då?

      Hej! Jag har gått 1 år på naturvetenskapliga linjen och har därmed läst matte 2c. Efter sommaren ska jag byta till estetiska linjen och kan då med hjälp av i val kan jag teoretiskt sätt läsa matte 2b. Funkar detta?

      Julia: : Hej Valentin,matematik 2c och 2b kan ej ingå i samma Examensbevis. Om du får betyg i matte 2b kan det betyget finnas i ditt examensbevis, men då kan du inte samtidigt i samma... Läs hela svaret
    • Elin

      Kan jag göra en prövning i estetisk verksamhet?

      Hej, jag har som mål att komma in på Psykologprogrammet i Göteborg. Jag måste komplettera mina betyg(göra några kurser för meritpoäng samt höja mina betyg genom några prövningar) då det krävs 22,5 för att komma in. Jag gick gymnasiet 2007-2010 och hade Estetisk verksamhet 50 p, dessutom som en...

      Daniel: : hej i TabeII för utbyteskompIettering<<< kan man se viIka "gamIa" kurser som har motsvarighet i de nya kurserna. En kurs ESTETISK ORIENTERNG har motsvarande kurs, men inte en kurs "estetisk... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vad motsvarar matte b i det nya betygssystemet?

      Hej! Jag tog studenten 2011, alltså för fyra år sedan. Och nu är det så att jag vill plugga upp matte b (gick naturvetenskaplig linje) som va en kurs på 50 poäng. Men förstår inte vad det motsvarar i dagens nya betygssystem, matte 2c? Men den kursen är tydligen på 100 poäng.....Förklara gärna detta!

      Milla : : Hej! alla kurser i matte är sedan reformen 2011-12 på 100poäng. matte B motsvaras av matte 2, men det finns tre spår: a, b och c och du kan läsa 2a, 2b eller 2c. c-kurser i matte är de mest avancerade och b är medelsvåra. mvh Milla SYV 
    • Markus

      Matematik 2a/2b/2c?

      Hej! Om det står att behörighetskraven till en universitetslinje är matte 2a/2b/2c, räcker det då att ha läst 2b eller måste man ha läst 2c också? Mvh Markus

      Anna: : Hej Markus! Om det står att behörighetskraven till en universitetsutbildning är matte 2a/2b/2c - då betyder det att man måste ha godkänt betyg i Matematik 2, och om det är 2a, 2b eller 2c - spelar ingen roll, dvs det är helt OK att man har godkänt betyg i matematik 2b. Bästa hälsningar ANNA
    • K

      Matematik 3c Ellet 4?

      Hejsan! Jag ska söka till en utbildning på högskolan där jag behöver ha läst matematik 3c alt. matematik D för att vara behörig. Jag gick ut gymnasiet med de gamla kurserna och har läst till matte C. Jag har läst på internet stt matte 3c motsvarar matte C, vilket jag har betyg i! Jag hade tänkt...

      Julia: : Hej K! Om det i behörighetskraven står att du behöver ha läst Matematik 3c alt Matematik D då behöver du skaffa dig godkänt betyg i en av de kurserna (3c eller D). Det kan du göra bl a genom att göra PRÖVNING på Prövningsenheten eller... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga