Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'barn och fritid' (16 st.)

    • Desirée

      Vilka linjer liknar barn och fritid som närmast?

      Det är så att jag har funderat lite på vilken linje jag vill gå på. Och jag har fasnat för Barn och fritid med pergogisk och arbete. Men det finns inte så många skolor som man kan gå på. Så min fråga är om det finns...

      Milla : : Hej,en intressant fråga du ställer men också svår att svara på... därför att... Barn- och fritidsprogrammet (BF) är ett yrkesprogram som ger dig kunskaper att... Läs hela svaret
    • Alwa

      Jobba som skötare inom psykiatrisk vård?

      Jag har på det senaste blivit intresserad av att jobba som skötare inom psykiatrisk vård. Men just nu går jag mitt andra år på barn och fritid lärling... Så min fråga till er är om jag på något sätt skulle kunna...

      Liselotte: : Hej Alwa!Vad gäller Skötare inom psyk.vård så är det icke-legitimations-krävande yrke och arbetsgivare får anställa "vem de vill". Därför finns det... Läs hela svaret
    • Maja

      Hur ska jag göra?

      Jag går i nian och ska välja program nästa termin. Jag är inne på samhäll, ekonomi och möjligtvis barn och fritid. Jag vill bli gymnasielärare i tyska och kanske i engelska. Jag har ingen aning om vilket av de programmen jag ska välja. Jag var hos vår SYV på skolan i november och då kom vi fram...

      Anna: : Hej Maja, om du i framtiden vill bli lärare i tyska och engelska, då kommer du behöva - för särskild behörighet - till språklärarutbildningen bland annat godkänt betyg i Tyska 3, som... Läs hela svaret
    • Maja

      Vilka inriktningar finns på barn och fritid?

      Vilka inriktningar finns på barn och fritid? Vad ska man tänka på när man väljer inriktning? Vad kan man bli på de olika inriktningarna?

      Julia: : Hej Maja,läs gärna info på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/BF där i texten finns också länkar till beskrivningar av de tre inriktningar som finns på BF. Inriktning... Läs hela svaret
    • Maja

      Vilken linje borde jag välja?

      Hej. Jag går i nian och jag är pengar emellan två gymnasieprogram; ekonomi och barn & fritid. Det är ju två väldigt olika program, men det är också det jag tycker är lite roligt. I skolan gillar jag so:ämnena och idrott. (Vill inte...

      Anna: : Hej Maja,jag gissar på att du är intresserad av inriktningen Ekonomi på EK, där man läser t o m matematik 3b. Inriktning på EK läser man från år2, så om du kommer in... Läs hela svaret
    • Evelina

      Barn och fritid+musik?

      Hej! Jag undrar om det finns något gymnasium som har inriktningen barn och fritid med musikinriktning, alltså att man går barn och fritid (helst pedagogisk inriktning) med typ ”musikprofil” om du förstår hahah. Helst nånstans i Mellansverige men vartsomhelst går bra. Har letat överallt men...

      Peter: : Hej Evelina, utbud av utbildningar på gymnasieskolorna är ej konstand, utan kan ändras - i princip när som... Det jag dock tror mest på är att i ditt fall välja BF programmet på en... Läs hela svaret
    • Evelina

      Estet, barn och fritid eller Sam?

      Hej! Jag går i 8:an och har börjat tänka lite på gymnasieval. Jag vill jättegärna gå estet-musik på gymnasiet och jag har hört jättebra om skolan jag vill gå på. Musik är det jag brinner för och vill satsa på i livet men mina föräldrar tycker det är en dålig idé och vill att jag går samhäll...

      Anna: : Hej Evelina,du har ännu mycket gott om tid innan du behöver definitivt bestämma dig ang. gymnasieprogram. Det är dock mycket bra att du är ute i god tid. ***Jag tänker så här... Du... Läs hela svaret
    • Olivia

      Är det mycket plugg på samhäll?

      Hej! Jag går i nian och ska snart välja gymnasie. Jag väljer mellan Barn och fritid (pedagogisk) och Samhäll (beteende elr. media) Jag är väldigt osäker på vad jag vill göra i framtiden men är ganska säker på att jag vill jobba...

      Peter: : Hej Olivia, om det är för mycket eller för lite.. :) plugg på SA-programmet beror helt på hur man är som person, vilken kapacitet man har och var just dina starka sidor ligger och var dina... Läs hela svaret
    • Ida

      Vad blir man efter Barn och fritidsprogrammet?

      Som frågan ovan lyder, vad blir man egentligen efter barn och fritidsprogrammet? Funderar på inriktningen Fritid och hälsa. Fast som jag läst mig till känns det inte som om man "blir" något, trotts att det är ett yrkesprogram.

      Anna: : Hej Ida! Förr i tiden, t.ex för fem år sedan, kunde man få fast jobb (tillsvidareanställning) som Barnskötare>> med "bara" gymnasial utbildning men idag är det... Läs hela svaret
    • Ida

      Natur eller Barn och fritid?

      Hej! Ja, nu står jag här i en korridor med fullt av dörrar. Det är nu mitt val att välja vilken av alla dessa dörrar som jag ska våga öppna och se vart den leder för just mig. Det är även som en dragkamp uppe i mitt huvud just nu. Jag väljer mellan Barn-och Fritids-programmet och Natur...

      Julia: : Hej Ida! Jag förstår att du står inför ett viktigt val och jag vill hjälpa dig allt jag kan.  Jag kan inte ge dig någon garanti på att "om du väljer det här programmet"... Läs hela svaret
    • Linnea

      Humanistiska eller Barn och fritid?

      Hej! Jag vill läsa till förskollärare efter gymnasiet och vad jag läst mig till så behöver man godkänt i samhällskunskap, naturkunskap och engelska 6 för att komma in där. Men är då osäker på vad jag ska gå på gymnasiet. Har funderat på Humanistiska då jag läser alla dom tre kurserna eller...

      Milla : : Hej Linnea! Det är helt sant att du kan blir behörig att söka Förskollärarprogrammet direkt efter gymnasiet på Humanistiska programmet. Men du kan också bli behörig på Barn-... Läs hela svaret
    • Vasia

      Får jag byta linje?

      Hej. Jag går i ettan och läser barn och fritid(fritid och hälsa) i Grillska gymnasium i Liljeholmen. Fast nu, efter ett termin har jag beslutat mig att jag vill byta till vård och omsorg i Ross Tensta Gymnasium. Får jag göra det eller är det svårt pga olika ämne som man läser i andra linjen?

      Julia: : Hej Vasia! Bra att du nu vet vad du vill! Men det är, precis så som du skriver, kan bli svårt att byta för att det är olika kurser man läser på BF och på VO. Men det är upp till rektor... Läs hela svaret
    • Anonym

      Vilka betyg ska man ha för att komma in på Barn och fridtid?

      Jag är en tjej som älska att var med barn och förstå hur dom är och utvecklas.Därför vill jag söka in på barn och fridtidsprogramet. Skulle vara tacksam för ett svar som är cirka och inte ett svar där det står "Det beror på". :)

      Milla : : Hej! Barn och fritid kräver för behörighet godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i fem andra valfria ämnen från vårtermin i åk 9 i grundskolan. Godkända betyg i 8 ämnen från... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga