Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'natur/sam' (83 st.)

    • user485

      Byta linje från teknik till samhällsvetenskap eller natur-sam?

      Hej! Just nu har jag valt teknik. Men är osäker på om det är rätt val. Känns som att jag borde valt samhällsvetenskap eller natur-sam istället, då dessa utbildningar tilltalar mig mycket mer. Borde jag byta eller inte? För att...

      Milla : : Hej,det är bra att du har höga betyg från grundskolan. Men att "hamna långt fram i kön" när man gör omval sent, brukar inte vara möjligt.Gymnjasieantagningskanslierna brukar... Läs hela svaret
    • Ivar

      Kan man byta till en skola som har Natur-Sam i 2:an?

      Hej. Ofta erbjuds det en chans för Natur-elever att gå Natur-Sam till 2:an istället för vanliga naturvetenskap. Ibland så finns det inte tillräckligt med elever som ville gå den kursen för att den faktiskt händer, men kan man byta till en annan...

      Milla : : Hej,det bästa är att söka via gymnasieantagningen - till år1 på den gymnasieskola som erbjuder inriktning "sam" på NA och om du blir antagen, uppvisar du... Läs hela svaret
    • beccaliya2007

      ger natur sam mig alla behörigheter?

      Hej! Jag undrar om natur sam ger mig alla behörigheter inom ekonomi och sam yrkena. Detta pga jag aldrig intresserats av natur vetenskapliga jobb, som doktor. men älskar tanken av de andra linjernas jobb. så om jag tar natur sam kan jag komma in i ekonomi och sam kurser i...

      Milla : : Hejsan,du får gärna kika på Programplan för NA>> Du ser där att inriktning NA/sam innehåller Samhällskunskap 2 och matematik 3c som obligatoriska kurser.Godkänt betyg i... Läs hela svaret
    • Elev

      Läsa till aktuarie, vilken inrikting?

      Hej. Jag står nu mellan valet av natur/natur eller natur/sam (om två dagar) och jag vet inte vad jag ska välja. Jag gillar matten men skulle inte sakna biologi/kem/fysik då mycket. Samtidigt gillar jag geografi och samhällskunskap. Jag vill ha behörighet till...

      Peter: : Hej Olle!Det är bra att du har många intressen! Och du kan förhoppningsvis kombinera flera olika intressen i en och samma utbildning. Det vi vet om yrket Aktuarie berättar vi... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • Evelina

      Räknas kurser från komvux i jämförelsetalet när man läst 2500 poäng?

      Hej! jag har läst Naturvetenskapligt program med samhällsinrikting på gymnasiet (NaSa) vilket innebär att jag ej läst matte 4 & 5, fysik 2 eller kemi 2. Jag har nu bestämt mig för att jag vill läsa något naturvetenskapligt på...

      Julia: : Hej Evelina!Om du fick ett Examensbevis, då kommer alla betygen från ditt examensbevis från gymnasiet räknas in (förutom gymnasiearbete) + även de nya... Läs hela svaret
    • Naturelev

      F i kemi 1 och fysik 1?

      Hej! Jag ska snart börja VT av tvåan på gymnasiet, på Naturvetenskapsprogrammet. Jag går på inriktningen natur och samhälle. Jag har fått F i fysik 1 och jag kommer nog få F i kemi 1 också eftersom det inte alls har gått bra på de proven vi har haft och slutprovet är runt hörnet och det känns...

      Anna: : Hej Alexandra!Om du får godkända betyg i alla andra kurser t o m årskurs 3, förutom fysik1a och kemi1, som tillsammans utgör 250poäng, då uppfyller du kraven för examensbevis. Jag... Läs hela svaret
    • Yona

      Har låg meritpoäng?

      Hej! Jag går i NASA år 2 och vill bli psykolog i framtiden. Jag har 3000 poäng, och har bara 0.5 merit poäng vilket är så litet. jag har inte så höga betyg heller (jag sitter ofta på E.D.och fick en C och en B ), och jag vet inte om jag kan komma in i psykolog inriktning. Jag tänker ta Matte...

      Julia: : Hej Yona!Jag vill råda dig göra högskoleprovet. Du kan försöka göra högskoleprovet flera gånger. Högsta resultat kommer att gälla. Med resultatet från högskoleprovet... Läs hela svaret
    • Hanna

      Gymnasiearbete om person?

      Hej! Kan man skriva sitt gymnaisearbete om en känd person och utifrån egna reflektioner skriva om hur den t.ex. förändrade världen?

      Julia: : Hej Hanna,ställ den frågan till din handledare för gymnasiearbete. Eleven väljer temat och frågeställningar inom kursen GA, gymnasiearbete, 100poäng, i samråd med sin handledare. Eleven... Läs hela svaret
    • Victor

      Vad kan jag inte bli efter Natursam?

      Jag går ettan på gymnasiet och är just nu inne i en omvalsperiod till kurser till tvåan. jag går naturvetenskapliga programmet och i tvåan så finns det två olika inriktningar där det ena är det jag just nu går dvs naturnatur, men även natursam där slutkurserna i kemi och fysik tas bort. jag...

      Anna: : Hej Victor!Nedan kan du se exempel på yrken som du kan uppnå möjlighet att arbeta inom (komma in på utbildningar som leder till de yrken) med examen från Naturvetenskapsprogrammets Inriktning... Läs hela svaret
    • Bayan

      Ger inriktning natursamhälle behörighet till läkarprogrammet?

      Hej jag går på na programmet och ska nu välja inriktning. Är jag behörig till läkarprogrammet om jag väljer natur sam eller måste jag välja natur natur? Tack i förhand för hjälpen

      Anna: : Hej, du behöver välja inriktning "naturvetenskap" på NA om du vill garanterat få läsa de kurser som utgör särskild behörighet till läkarprogrammet.
    • Isabelle

      Spelar gymnasieval stor roll sedan när man ska gå högskola?

      Jag har väldigt svårt att välja vilken linje på gymnasiet jag ska gå. Har små funderingar på Natur med inriktning samhälle. Har jag mindre chans att komma in på vilken högskola/universitet jag vill om jag går natur sam istället för natur med inriktning natur? Även teknik med inriktning...

      Daniel: : Hej Isabelle!för att komma in på en högskoleutbildning måste man vara behörig men också lyckas konkurrera om plats på utbildningen. Att bli behörig... Läs hela svaret
    • Leila

      Vad är skillnaden Nk1b Nk1a1 Nk1a2 Nk2 ?

      Vad är skillnaden mellan Nk1b eller Nk1a1 eller Nk1a2 eller Nk2? Det är så att jag har gått natur/samhälle och läst biologi 1 och kemi1 och jag har godkänt i båda kurserna men fysik 1 blev jag inte godkänd i. Vilken av (Nk1b eller Nk1a1 eller...

      Mikael: : Hej,inför sjuksköterskeprogrammet krävs naturkunskap 2 (godkänt betyg). Du kan läsa naturkunskap 1b och sedan 2, eller nk 1a1, sedan 1a2 och sedan 2.Nk1b = nk1a1 + 1a2 så det spelar ingen... Läs hela svaret
    • Hemlig

      examen med diagnos?

      min skola låter ej elever med 250p F ta examen men om man har diagnoser, gäller det samma?

      Julia: : Hej,man kan inte ha F i vilken kurs som helst. Vissa kurser är man tvungen ha godkända betyg i, t.ex i gymnasiearbete, svenska 1, engelska 5 och matematik 1 - sedan beroende på vilket program eleven läser på,... Läs hela svaret
    • Hemlig

      hur kommer det bli?

      jag går natur inriktning samhälle, jag har F i kemi, tror jag kommer få F i fysik samt Matte 3c, vad ska jag göra? kommer ej ha matte i 3an och kommer jag då få göra ämnet där då jag ej kommer kunna göra något åt fysik samt kemi

      Julia: : Hej!om en elev får F i kurser som hen läser på gymnasiet, har hen rätt att göra prövningar i de kurserna innan hen slutar på gymnasiet. Tidpunkt för prövning är det elevens skola som... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga