Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Psykoterapeut med socionom eller psykologutbildning i bakgrunden?
6Poäng
Olivia
Hej!
Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?
Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?
Hej Olivia, det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga. Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.
Liselotte
Utökat svar
hej igen,
vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:
"... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).
Psykolog vs. psykoterapeut? Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog
Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån - vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.
Utökat svar
Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut? Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:
En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Utökat svar
Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:
"... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut. Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar.
En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också.
Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."
Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:
Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.
De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.
Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi. Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut. Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1. För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. I första hand tas sökande in med pågående arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.
***
För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-). Hoppas detta gav svar på dina frågor! Hälsningar D: P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).
Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.
Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskap' (46 st.)
Hej jag ansökt om en utbildning. Såg sedan att det står för grundläggande behörighet så krävs det samhällskunskap 1a2 eller Samhällskunskap 1b. Jag har inte läst någon utav dessa kurser. Finns det möjlighet att bli antagen...
Milla : :
Hej,Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt. Det är inte alltid som man måste ha godkända betyg i kurserna i just samhällskunskap; många ggr kan man ha... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att göra en prövning i matematik B och Samhällskunskap A. Jag tog min gymnasieexamen med det äldre betygssystemet dvs (IG-MVG). Dessa kurser är de enda kurserna jag endast har G i och skulle därför vilja öka dessa betyg...
Mikael: :
Jag råder dig göra prövningar i kurserna samhällskunskap 1b och matematik 2a. Kursen samhällskunskap 1b är en motsvarande kurs mot den gamla kursen samhällskunskap A. Och vad... Läs hela svaret
Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...
Anna: :
Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt att börja plugga matte 2b och samhällskunskap 1b på vux.
Jag vill plugga 100% och kommer att ansöka om CSN eftersom jag behöver pengar (då jag inte jobbar något)
Jag undrar nu hur lång tid tar det att läsa dessa två kurser på 100%? Kan man dela upp det eller måste man...
Anna: :
Hej Madeleine!De 2 kurser du nämner i din fråga är på 100 gymnasiepoäng/styck.100 gymnasiepoäng läser man på heltid på 5 veckor; alltså 2 kurser á 100p/styck... Läs hela svaret
Hej! Har tänkt söka in till bildlärare och de står att man måste ha samhällskunskap 1b. Jag har läst samhällskunskap 1a1 + 1a2, är detta samma sak eller måste jag läsa 1b också?
Julia: :
Hej B, om du har godkända betyg i samhällskunskap 1a1 och 1a2, då har du samma behörighet som samhällskunskap 1b ger.
Hej! Jag funderar på att plugga till ämneslärare och skulle då vilja läsa samhällskunskap som första ämne. Som andra ämne skulle jag vilja ha psykologi eller sociologi. Vet ni om dessa kombinationer erbjuds någonstans? Hur kan man annars gå till väga för att bli lärare i dessa ämnen? Tacksam för...
Anna: :
Hej Olivia,utbud på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021 då anmälningsperioden börjar. Ännu kan man... Läs hela svaret
Hej! Mitt namn är Sara Atle och jag går just nu tredje året på samhällsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Jag planerar att söka plats på universitetet HT/21, men är kluven i mitt val. Mitt drömyrke har under alla år varit att...
Anna: :
Hej Sara,när det är lärarbrist kan man få jobb som lärare även utan lärarexamen, men får att bli "behörig lärare"... Läs hela svaret
Hej, jag går 2a året på handel- och adiministrationsprogrammet just nu men vill läsa på komvux efter studenten och senare plugga till psykolog. Jag har lagt till Sv2 och Eng6 och undrar om jag bara behöver läsa upp Ma2, Sam1a2 och Sv3 efter gymnasiet?
Vägledare: :
Hej, utbildningar, i Sverige, på psykologprogrammet brukar - för särskild behörighet - kräva Matematik 2 och Samhällskunskap 1b. I stället för... Läs hela svaret
Hejsan, jag vill bli gymnasielärare och undervisa i spanska och samhällskunskap men jag vet att just detta kombinationsämne är omöjligt att ha. Finns det enskilda kurser som jag kan läsa eller en annan väg som jag kan ta istället? Om utbildningen...
Anna: :
Hej!du kan läsa 120 hp (fyra terminer på heltid) Spanska och 90 hp (tre terminer på heltid) i samhällskunskap (på en valfri högskola-universitet) och söka sedan... Läs hela svaret
Hej! Jag planerar att skriva mitt gymnasiearbete med inriktning samhällskunskap nästa termin och har några frågor. Jag har haft ett problem med att begränsa mina frågeställningar förut och undrar om man kan få exempel på simpla...
Julia: :
Hej Kalle!"Samhällskunskap" är ett mycket stort område, med massvis med olika möjligheter att hitta teman för GA inom! Vad är du intresserad av inom samhällskunskap? Tanken med... Läs hela svaret
Hej jag har många olika ideer om vad jag vill plugga till på universitet, en av dessa är psykologi. Däremot går jag IB programmet och jag vet att man måste ha Samhällskunskap 1b för att vara behörig till psykologiprogrammet. Mitt problem...
Julia: :
Hej Selma,enligt informationen på Universitets- och högskolerådets hemsida antagning.se/International-Baccalaureate/IB-examen-2014-eller-senare så anses man ha behörighet i Samhällskunskap 1 och... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till förskolelärare och har läst Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2 men ingen Naturkunskap. Behöver jag läsa både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1+1a2 eller räcker det med bara Naturkunskap 1b? samt inte läsa...
Anna: :
Hej,kurserna naturkunskap 1a1 och 1a2 utgör tillsammans kursen nk1b, alltså läser man antingen nk1b eller nk1a1 och 1a2. Det räcker alltså med "bara" Nk1b.Om du har godkända betyg i... Läs hela svaret
Hej! Jag vill räkna ut mitt meritpoäng men vilka ämnen ska jag ta med? Jag har min gymnasieexamen men har också läst samhällskunskap engelska 6 och matte 2 efter, räknas inte dem med? Jag har ju bättre betyg i engelska 6 och matte 2 än i engelska...
Anna: :
Hej Madeleine!Du behöver inte själv räkna fram ditt meritvärde, utan det gör Antagning.se om du ansöker till en svensk högskoleutbildning och bedöms som behörig.Du kan annars... Läs hela svaret
Hejsan! Om jag läset två utökade kurser kommer jag då senare när jag söker till ett universitet/högskola söka med de betygen så de kommer med i mitt snit? Och jag är inte helt hundra på hur jag räknar mitt snitt, men är det...
Julia: :
Hejsan,samhällskunskap 1b = 1a1 + 1a2Om du har godkänt betyg i 1b eller i 1a1 och 1a2 får du samma behörighet.****U-kurser (som i examensbeviset) är markerade med "U" räknas in i... Läs hela svaret
Jag funderar på att byta program nu i maj eftersom jag mer och mer märker att naturprogrammet inte känns rätt för mig och jag inte heller känner mig riktigt välkommen i klassen. Jag har godkända betyg i alla ämnen men jag tröttnar på de...
Peter: :
Hej Samiel. mitt råd till dig blir att du1. lägger in ansökan till Samhällsvet.programmet (till år1) under Omvalsperioden (via gymnasieantagningen);2.... Läs hela svaret