Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'meritpoäng' (1814 st.)

    • Cirkulation

      Natur eller ekonomi?

      Hur hög merit och jämförelsetal bör man ha i gymnasiet för att komma in i de kurser som kräver matte 4 fysik 2 och de som man läser på natur. Och om man har läst fysik och kemi men söker till ex till en utbildning som har med ekonomi att...

      Milla : : Hej,meritpoängen (extrapoängen) kan man få för engelska 7, för moderna språk 3 och 4 och för högre kurser i ämnet matematik. Man kan inte få meritpoäng för några andra... Läs hela svaret
    • Cirkulation

      Ekonomi eller inte?

      Jag är intresserad i Ekonomi och det har nästan alltid varit målet. Men jag blir rekommenderad Natur och vet att det håller de mesta dörrarna öppna, jag gillar inte kemilabbar så mycket men jag tycker att vissa No ämnen är intressanta samt...

      Milla : : Hej!Alla B-betygen ger snittbetyg (jämförelsetal) på 17.5. Så om man har för det mesta B som betyg men några stycken A (mer exakt A-betygen i fem stycken 100poängskurser) då får man snitt... Läs hela svaret
    • Anders Andersson

      Läggs Matematik specialisering in i jämförelsetalet?

      Hej! Jag går nu andra året på teknikvetenskapsprogrammet. Jag planerar att ta Engelska 7, Matematik 5 och Matematik Specialisering för att få de extra 2.5 meritpoängen. Men jag har hört att Matte Spec är ett väldigt tufft ämne. Det jag...

      Milla : : Hej,betyg i kurserna som ger Meritpoäng räknas också in ditt snitt/jämförelsetal. Det kan du läsa om på gymnasieGuiden.se/meritpoängOm du siktar på... Läs hela svaret
    • Hadi

      Hur beräknas utökade kurser?

      Hej! Jag går i tredje året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Min studieplan inkluderar två individuellt valbara kurser: Engelska 7 och matematik specialisering. Nyligen fick jag två A-betyg i Moderna språk 3 och Moderna språk 4 (Arabiska)...

      Milla : : Hej,maximalt antal meritpoäng som man kan få är 2.5. En kombination av kurserna (med godkända betyg) Eng7 + moderna språk 3 och 4 ger max antal meritpoäng. En annan kombination ger också... Läs hela svaret
    • mallan

      meritpoäng modernt språk?

      Hej, Jag går i åk 9 och läser franska. Jag tycker det är svårt och funderar på att byta till spanska i gymnasiet. (ska gå ekonomi). Om jag fortsätter med franska vet jag att jag får extra merit, men om jag bara får E i betyg plus extra...

      Milla : : Ja, det är bättre för att det kommer ge dig högre meritvärde.Det är med meritvärdet som du konkurrerar om studieplats på de svenska högskole-universitetsutbildningar. Vissa utbildningar... Läs hela svaret
    • NV

      Räknas språk 1 in i meritvärdet?

      (Jag har en fråga angående mitt val att läsa italienska 1 istället för spanska 4 under mitt samhällsbeteendevetenskapsprogram. Jag har hört att italienska 1 inte räknas med i mina totala meritpoäng vid ansökan till universitetet. Därav...

      Milla : : Hej!Jag har nu skrivit kommentar till din fråga som lyder: "Ingår kursen Italienska 1 i ditt examensbevis från gymnasiet? Läste du den kursen som Utökat program, alltså är den... Läs hela svaret
    • Emmaaa

      Behöver hjälp med uträkning av poäng ?

      Hej ! Har försökt tänka ihop mina betyg många gånger nu men får inte till de . Kan jag tillgodo räkna gymnasie betygen från komvux också ? Fattade de som att de va de 13 eller va de kanske 14 bästa betygen som ska bli 2500 poäng ....

      Milla : : Hej!Det är helt nödvändigt att veta hur Examensbeviset från gymnasiet eller om du har ditt examensbevis från komvux ser ut. Alla betyg från examensbeviset (förutom betyget i... Läs hela svaret
    • Tjenare

      Fråga om meritpoäng?

      Det finns ju också extra kurser som man kan ta för extra merit vilket jag hade tänkt ta. Och eftersom jag kommer läsa matte 4 i natur natur, betyder det att jag kommer få extra 0.5 merit poängen eller vad matte 4 nu är värd?

      Milla : : Hej!Var god se information på gymnasieGuiden.se/meritpoäng - vilka mattekurser som ger meritpoäng beror på vilken särskild behörighet som just "din universitetsutbildning" kräver. T.ex om... Läs hela svaret
    • Nyfiken elev 01

      Höja betyg på komvux genom utbyteskompletteringar?

      Hej, Jag undrar om det har någon betydelse om man höjer sig från låt säga ett E till ett D, eller ett B till ett A? Jag vet att det är en höjning vardera, men sammantaget med resten av ens jämförelsetal så borde ett A väga tyngre som...

      Milla : : Hej!om du höjer betyget i en 100poängskurs från E till D får du ´+ cirka 0.1 till ditt jämförelsetal (snittbetyget på alla kurser som räknas in i snittet);... Läs hela svaret
    • Fatima

      Meritpoäng för att höja betyg?

      Hej! Jag funderar på att höja mina gymnasiebetyg för att eventuellt läsa till tandläkareprogammet. Jag har hört att Moderna språk i Arabiska kan ge extra merit. Min fråga är i vilken nivå får man meritpoäng? Jag har sen tidigare...

      Milla : : Hejsan,börja gärna med att kika på information på gymnasieGuiden.se/meritpoäng Du kan där och på andra sidor som berättar om meritpoängen se att engelska 7 ger + 1.0... Läs hela svaret
    • zahra_08

      Måste jag ta ma5, fr4 & eng7 för att gå läkarlinjen (gräns >22,0)??

      Hej! Jag går i åk 1 på naturveteskapsprogrammet, och jag vill bli läkare och helst plugga till det på Karolinska institutet eller Uppsala universitet. Jag har nu valt individuellt val inför åk 1, och då valde jag Bioteknik, som ju ger 100...

      Milla : : Hej!antagningsgränserna kan gå upp och ner; de bestäms ju inte på förhand utan uppstår i konkurrensen om studieplatserna och kan ses först i efterhand,... Läs hela svaret
    • Kevwi

      Extra meritpoäng efter gymnasiets slut?

      Jag går snart ut tredje året på gymnasiet med 1,5 extra meritpoäng utpå mitt jämförelsetal. Jag tänker gå tekniskt basår som har gymnasiekomplettering för matte 3, 4 och 5. Kommer de kurserna kunna ge mig de sista 1,0...

      Milla : : Hej,man kan efter gymnasiet komplettera för att få fler meritpoäng men det måste vara komvux-kurserna som man läser och får betyget i slutet av kurserna eller om man gör... Läs hela svaret
    • Nyfiken21

      Räknas F i spanska 4 in i meriten om det är utökad kurs?

      Hej! Jag läser nu sissta året på gymansiet och har fått erbjudandet om att göra en prövning i spanska 4 och att denna kursen då läggs som utökad kurs. Jag gick spanska 3 innan men valde bort spanska 4 mot andra kurser inför 2an vilket jag...

      Milla : : Hej!precis som du skriver i din fråga, så räknas U-markerade kurser (som har markering U i examensbeviset från gymnasiet) in i snittet (jämförelsetalet) endast i... Läs hela svaret
    • MESSO

      en fråga ??????????????

      Hej Hej Jag har betyg i tyska 3 som modernspråk, arabiska 4 som modernspråk och engleska 7 Är det rätt att jag har 2,5 meritpoäng? Om det är rätt så jag behöver inte läsa matte 4 eller?

      Milla : : Hej!det finns för lite information i din fråga... Om du söker utbildning till språklärare (vill bli behörig att undervisa i tyska) då krävs tyska 3-kursen för särskild behörighet och ger... Läs hela svaret
    • Theodor

      Hur påverkas extra meritpoäng efter tekniskt basår?

      Hej! Jag läser just nu tekniskt basår på KTH campus. Jag har förstått att betyget från kurserna jag läser på basåret inte påverkar mitt meritvärde från gymnasiet och att jag, när jag fått behörighet, kan...

      Milla : : Hej!Svenska utbildningar till Civilingenjör kräver för särskild behörighet i ämnet matematik godkänt betyg i matematik4. Det är i så fall matematik 5 och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga