Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'examensbevis' (1271 st.)

    • Ninos

      Dela kurs från 100 Poäng till 50 Poäng?

      Jag har snart 2250 poäng och tänkte då använda 150 poäng i F. Jag har dock inte en 50 poäng kurs att använda och har tänkt då att jag kan dela en 100 poäng kurs som jag fått F i som Historia 2A och ta 50 poäng därifrån....

      Milla : : Hej,jag tror inte man kan dela upp kursen Historia 2a (100poäng). Man kan dela upp kursen Historia 1b i kurserna historia 1a1 och 1a2. Se vilka kurser i ämnet historia som finns på gymnasial... Läs hela svaret
    • Ninos

      F i Prövning använda i Examen?

      Tänkte kolla om jag har 2250 poäng och fått F i en prövning som är på 50 poäng har jag möjlighet till att använda den kursen som F. Alltså min fråga är kan man få F i en prövning och sen använda den kursen i en...

      Milla : : Hej!Jag tror man får göra så. Ytterst är det upp till rektorn på komvux i den kommunen där du är folkbokförd att besluta om det. Jag känner inte till ngn regel som skulle... Läs hela svaret
    • Sara17

      Enskilda Betyg ?

      Hej, Jag har studerat på gymnasiet och fick examen 2022. Kan jag på något sätt beställa intyg/betyg på ett specifikt ämne? Jag har min gymnasiet examen men jag vill ha enskild betyg på 3 ämnen.

      Milla : : Hej!Kontakta din gymnasieskola och fråga om du kan få de enskilda betygen som utdrag från betygskatalogen. Frågan är ovanlig; jag har aldrig fick den frågan förut och kan inte svaret. Du kan ringa till... Läs hela svaret
    • Ranim

      arabiska (moderna språk) ?

      Hej, Jag har hört att arabiska som modern språk 3 och 4 ger 1,5 merit poäng., men problemet är att min kommun har inte dessa kurser tillgängliga i gymnasiet utan jag ska läsa dem i Komvux efteråt. Hur kommer dem adderas om jag har ändå läst...

      Milla : : Hej,det är två Olika situationer:om du går ut gymnasiet med Examensbevis (uppfyller kraven och får ut gymnasieexamen) då kan du sedan inte ta bort eller byta ut några kurser ur ditt examensbevis. I... Läs hela svaret
    • LäraförLivet

      Fördelar & Nackdelar med att Reducera eller F ?

      Mitt barn går årskurs 2 i ett av gymnasiets Högskoleförberedande program och har pga ohälsa "reducerat" delar av undervisningen, 200 poäng, för att kunna fokusera på återhämtning i egen takt. Ambitionen är att hen ska...

      Milla : : Hej,examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier och har man då även särskild behörighet (t.ex om... Läs hela svaret
    • AhmSa

      Ska jag hoppa av Matematik 5?

      Hej, Jag funderar på att hoppa av Matematik 5. Eftersom jag redan har läst Engelska 7 och Moderna språk 3 och 4, vilket redan ger mig maximal merit (2,5), undrar jag om det är värt att fortsätta. Jag tycker inte att kursen är särskilt rolig och jag...

      Milla : : Hej;det du skriver om meritpoängen, stämmer, man kan inte få mer än 2.5 meritpoäng; det är max. Men du skriver inte var och varför du läser matematik 5. Om du redan gått ut gymnasiet... Läs hela svaret
    • Nasseapa

      Ansökan universitet?

      Hej, Jag pluggade en kurs på komvux (spanska 4) i höstas för att höja min merit. Jag fick dock F på den kursen. Nu har jag sökt universitet. Där jag sökt syns mina gymnasiebetyg och högskoleprovets poäng, men inte betyget för spanska 4?...

      Milla : : Hej, du skriver tyvärr inte om du fick examensbevis när du gick ut gymnasiet eller om du fick studiebevis och det är två olika situationer och kräver olika svar.Om du gick ut gymnasiet med examensbeviset och... Läs hela svaret
    • aenil

      Kan man läsa upp ämnen utan att bo i Sverige?

      Hej! Jag är inte svensk medborgare och bor för tillfället inte i Sverige. Men jag gick hela mellan-högstadiet samt gymnasiet i Sverige. Jag fick dock ingen gymnasieexamen och behöver att läsa upp ett antal ämnen ifrån 3’an samt gymnasiearbetet....

      Milla : : Hej! Du söker läsa på komvux i den kommunen i Sverige, där du är folkbokförd i. Du behöver inte bo i Sverige men du måste vara folkbokförd i någon kommun... Läs hela svaret
    • Carl linus

      Räknas utökad kurs med?

      Hej! Jag har läst moderna språk 3 i både spanska och franska. Kommer mitt franska betyg vara tvunget att räknas in på meritvärdet eftersom det är en meritgivande kurs, även om den är utökad, eller kan moderna språk 3 i spanska bara...

      Milla : : Hej!Svar på din fråga beror på hur ditt examensbevis ser ut, vilka kurser som är markerade med U i ditt examensbevis. Om du redan fått ut ditt examensbevis uppge vilken eller vilka kurser som i ditt... Läs hela svaret
    • Elev

      Komvux eller ska jag ge upp?

      Hej! Jag tar studenten snart och jag har jämförelsetal på 17,81 utan meritpoäng. Jag hade tänkt söka antingen till statsvetare i Göteborg eller jurist vilken stad som helst. Jag har inga meritpoäng. Jag har matte 2 som tillgodoräknas i jurist och...

      Milla : : Hej,det är två olika situationer - om du går ut gymnasiet med Studiebevis eller med Examensbevis. Får du ut examensbevis genom att uppfylla kraven och med det få fullständig gymnasiekompetens,... Läs hela svaret
    • Carl linus

      Prövning innan gymnasiebetyg?

      Hej! Jag tar studenten i juli, men undrar om jag nu parallellt kan göra prövningar och läsa upp betyg från tidigare ämnen innan jag fått min gymnasieexamen? Och sedan använda dessa betyg för att söka in till universitetet direkt efter gymnasiet...

      Milla : : Hej,om du tar studenten i juli, antar jag att du läser på IB-programmet, inte på ett nationellt svenskt gymnasieprogram, stämmer det?I så fall är sista dag för dig att ladda upp Diplom... Läs hela svaret
    • Oliver123

      Hur får jag grundbehörighet?

      Jag har nästan inga betyg från gymnasiet men gick bygg och anläggning programmet på Komvux i efterhand för att bli snickare Jag vill nu studera tekniskt basår men man behöver grundbehörighet. Kan jag kombinera betyg från gymnasiet och bygg och...

      Milla : : Hej,grundläggande behörighet kan du uppnå på flera olika sätt, t.ex genom Examensbevis från komvux med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6. Boka tid med SYV på komvux för... Läs hela svaret
    • Carl linus

      Prövning gymnasiet?

      Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...

      Milla : : Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering.
    • Svenne

      Räknas in i BI eller BII?

      Hej läser andra året på samhällsprogrammet. Kommer läsa utökat i trean (en kurs som krävs för att komma in på utbildning som jag ska in på) När jag nu då läser 2600 poäng under gymnasietiden men kursen som jag...

      Milla : : Hejsan,om du blir behörig samtidigt som du går ut gymnasiet (ej behöver komplettera för behörighet efter datumet för din gymnasieexamen) då prövas du i Direktgruppen (BI). Detta, oavsett om... Läs hela svaret
    • ensam

      hur många poäng behöver jag för gymnasiumexamen genom komvux?

      hej Jag har läst ekonomiprogramet och har läst 2500p (vet att idrot försvinner på komvux). jag har då 2000p och om jag förstår rätt behöver jag endast läsa upp 250p för att få examen genom komvux. måste klara naturkunskap....

      Milla : : Hej!minimikravet för komvuxexamen är 2250 poäng med Godkända betyg + 150 poäng F-betyg. Examen från komvux måste innehålla 2400poäng. Vi... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga