Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'inackorderingstillägg' (15 st.)

    • Isac

      Kan man få inackorderingstillägg för en inriktning?

      På min skola så finns elprogrammet men bara datorteknik, jag vill gå inriktningen elteknik. Kan jag då få inackorderingstillägg om jag går det på en annan skola eller kan man bara få det om inte programmet finns?

      Anna: : Hej Isac!om det handlar om fristående gymnasieskola, ligger beslutet om Inackorderingstillägg hos CSN. Läs på CSN´s hemsida: där står det att den Nationella... Läs hela svaret
    • Elin

      Aspergers gymnasium?

      Hej! Jag heter Elin och går i 9:an, jag har letat och letat efter ett gymnasium men hittar inget som passar mig. Jag har aspergers syndrom och skulle gärna vilja gå på AST, Naturvetenskaps program. Behöver inte vara AST program utan bara att dom har god kunskap om...

      Peter: : Hej Elin,det första jag tänker på är Korr-on-line (distansgymnasium). Då kan du bo hemma och läsa på distans.*** NA i Karlstad erbjuds idag på följande gymnasieskolor:... Läs hela svaret
    • Louise

      Vem har rätt att bo på internat?

      Hej! Har en elev rätt att bo på internat (gymnasieskola) om skolan/internatet är beläget inom samverkansområdet som eleven tillhör? Exempelvis, kan en elev som är folkbokförd i Malmö flytta till ett internat i Höör om hen blir antagen...

      Julia: : Hej!Mycket svårt att ge ett generellt svar.Många aspekter kan spela roll:- om det är gymnasieskola eller gySär; om eleven har särskilda behov; om gymnasieskola är kommunal eller... Läs hela svaret
    • Ebba

      Inackoderingstillägg?

      Hej! Jag bor i södra Sverige i Blekinge. Jag har funderat lite på att söka till Stockholms internationella hotell- och resturangskola till gymnasiet (skolan är friskola). Men undra lite om inakoderingstilläget. På CSN står det ”Programmet och den nationella inriktningen som du ska läsa får inte...

      Anna: : Hej Ebba, CSN räknar restid för gymnasieelever med kollektiv trafik, ej med bil (för att ha körkort måste man i Sverige vara 18 år gammal och det är man, som regel, inte är elev i åk1... Läs hela svaret
    • Ebba

      Hur ska jag göra?

      Ska söka gymnasium nu till hösten men vet inte vad jag ska välja. Fundera mest på linjena naturbruk, RL och HT. Så har tittat på många skolor och kan inte riktigt bestämma mig. Men hittat skolan Hornavanskolan i en katalog jag fick och tänkte i så fall på linjen HT. Men vet inte om det är en bra...

      Daniel: : Hej Ebba, Hornavanskolan är en kommunal gymnasieskola i Arjeplog (i Norra Sverige). Jag tänker på praktiska "moment". du kan ju inte pendla från södra Sverige till Arjeplog; vad säger dina... Läs hela svaret
    • Ester

      Går det att få inackorderingstillägg för en inriktning?

      Jag bor i Vilhelmina där det finns ett gymnasium som har en teknikprogram med inriktning informations- och medieteknik. Jag skulle vilja gå design och produktutveckling, som finns på t ex Dragonskolan i Umeå. Skulle jag få inackorderingstillägg ifall jag skulle gå där för att få den inriktning...

      Anna: : Hej Ester, du har rätt i att gymnasieskola i Vilhelmina, Malgomajskolan, erbjuder endast en av inriktningar på teknikprogrammet. Saken är dock den att inriktning på... Läs hela svaret
    • Lovisa

      Bidrag när man flyttar hemifrån som 16 åring?

      Jag fyller 16 i år och ska börja gymnasiet. Programmet jag ska gå finns endast en timma ifrån där jag bor idag (alltså på annan ort), jag vill därför flytta dit men jag känner ingen som bor där. Jag undrar om man får bidrag, isåfall hur mycket och vart söker man detta, men även vart man kan bo...

      Anna: : Hej Lovisa,det finns inte ett enda svar som man kan ge... svaret är "det beror på"... För det första, så måste dina vårdnadshavare godkänna att du ej ska bo hemma och i... Läs hela svaret
    • Tova

      Kan jag fortfarande få inackorderingsbidrag?

      Jag har en pappa som gjort sexuellaövergrepp på mig i min hem ort vilket gör att jag inte vill gå gymnasiet här utan vill flytta. Kan jag fortfarande få inackorderingsbidrag om jag väljer ett program som finns i min hem men jag väljer att gå den i en annan kommun?

      Mikael: : Prata med kurator på din skola. Det är ingen vanlig situation du beskriver. Under särskilda omständigheter kan inte vanliga regler appliceras, utan då är det en fråga om ett undantag.
    • Wilma

      Gymnasium i annat län?

      Jag skan börja nian nu.. men jag vill börja gymnasiet i ett helt annat län.. linjen jag vill gå finns inte i min kommun men den finns i mitt län.. men vill inte va kvar i detta län.. kommer jag få något bidrag? Hur och när får man reda på att man får gå i de länet man vill?

      Liselotte: : Hej Wilma! Om du kan folkbokföra dig nära den gymnasieskola som du vill gå på (t.ex hos någon släkting) - då blir du en "egen elev" och söker på samma villkor som de elver som bor... Läs hela svaret
    • Mira

      Byta stad sista året?

      Jag går samhällebeteende i Sundsvall just nu men skulle vilja flytta och gå sista året i Göteborg. Hur gör man för att söka in där och för att söka studentbostad? Hur gör man för att isåfall söka bidrag? Jag kan inte jobba mycket och gå i skolan samtidigt?

      Mikael: : Det är en svår fråga du ställer. Återkommer men det ser inte så ljust ut på "den fronten ..." Tyvärr !
    • Rmamaj

      Läsa teknik i Stockholm?

      Hej! Bor i Karlstad men vill gå på gymnasie i Stockholm eftersom jag kommer gå universitet där så lika bra att flytta dit redan! Men undrar om man kan få mer bidrag isf? Är 17år nu kan jag få mer bidrag lägenhet osv när jag fyller 18?

      Anna: : Hejsan, dina vårdnadshavare har försörjningsplikt för dig fram tills du fyller 18 år minst, men om du när du blir 18 år inte har tillräcklig inkomst, förlängs... Läs hela svaret
    • Victoria

      kan jag börja på två på gymnasiet på en annan skola?

      Hej! Jag går just nu ettan på naturvetenskapsprogramet på gymnasiet på mikael elias teoretiska gymnasium i Övik. Men jag skulle vilja gå på niu Orientering i Sundsvall och undrar om det funkar, att man byter till tvåan, eller måste jag då gå om? Jag vet att går just nu 5 personer i årkurs 1 på...

      Anna: : Hej Victorua! med frågor om att byta till Naturvetenskapsprogrammet på Sundsvallsgymnasium, bör du ta kontakt med deras SYV Emma Forsberg, som ansvarar för Bygg- och... Läs hela svaret
    • Alma

      Kan jag få inackorderingstillägg?

      Hej! Jag ska snart söka in till gymnasiet. Min plan under många år har varit att gå gymnasiet på ett helt annat ställe i Sverige än där jag bor nu. Jag är helt säker på att jag vill gå ekonomi. Dock får man ju bara inackorderingstillägg om inte linjen finns här på min hemort. Finns det...

      Julia: : Hej Alma! du är 15 år, det vill säga ännu inte myndig. Vad säger dina föräldrar (vårdnadshavare)? Du kan inte flytta utan att de godkänner det. Val av utbildning måste... Läs hela svaret
    • Maja

      Behöver ett svar, hjälp?

      Hej jag vill gå på RIG i Mark men bor i Stockholm, kan man få något bidrag om man går på en skola i en annan kommun?

      Mikael: : Hej Maja! Är det RIG Basket du vill gå? på den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/marks-gymnasieskola ? Din hemkommun betalar Inackorderingstillägg till dig om du kommer in på RIG (Riksidrottsgymnasiet). På... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga