Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'skugga' (12 st.)

    • Nanna

      Teknik eller Estet???

      Hej! Jag går i 9:an och ska göra mitt gymnasieval i vinter. Jag har varit rätt så säker på att jag vill gå teknik, med inriktning design och produktutveckling. Men igår var jag på öppet hus och då såg inte teknik...

      Milla : : Hej,jo, jag förstår att det kan bli svårt att välja "rätt" program på gymnasiet. Du har höga betyg och är inte begränsad i valet på grund av ditt meritvärde... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad gör man i kursen musik (inviduella val)?

      Jag håller just nu på att välja inviduella val men jag har inte fått en så tydlig bild av vad man gör i kursen. Har läst på Skolverket men även då har det inte varit jättetydlig.

      Milla : : Hej,fråga läraren som undervisar i den kursen och be att få sitta med på någon lektion. Prata med elever som idag går den kursen. Be din gymnasieskola ordna möjlighet för... Läs hela svaret
    • Aida

      Vilket gymnasium är bäst för mig som vill bli läkare?

      Hej! Jag ska snart välja gymnasium och då har jag tänkt att jag ska gå naturlinje. Eftersom jag vill bli läkare. Vilken gymnasium skulle ni ge som förslag. Jag vill gå ett gymnasium där jag får mycket kunskap och förberedd inför...

      Milla : : Hej Aida,de kurser som du behöver få godkända betyg i ingår endast i NA/naturvetenskap (detta om du ej vill behöva Komplettera efter gymnasiet); annars kan man gå en... Läs hela svaret
    • Mendy

      Vad innebär Europaprofilen?

      Jag funderar att gå på Polhemsskolan i Lund och jag har sett att de har två olika profiler. Nu undrar jag vad dessa profiler innebär, alltså vad jag kommer göra. Om jag har läst och förstått rätt så studerar man NA i tre andra...

      Anna: : Hej, om jag förstår dig rätt gäller din fråga om en profil på Polhemskolan i Lund; profilerna är det skolorna själva som på varje skola bestämmer själva... så info... Läs hela svaret
    • Marta

      IB eller Nautr?

      Hej! Jag är en ambitiös elev i årskurs 9 med 335 merit för tillfället och jag har svårt att bestämma mig mellan IB och nautrprogrammet i gymnasiet. Jag är starkt riktad mot NO ämnerna, och vill helst läsa fysik, kemi och biologi vilket inte...

      Daniel: : Hej Marta,du har funderat noga på de två alternativen som du väljer mellan - NA och IB. Jag tycker det skulle vara bra om du fick testa en dag på vardera program ("Skugga" en klass eller en elev) och kanske t o m... Läs hela svaret
    • Jonna

      jämföra gymnasium?

      Kan man jämföra gymnasium har du några tips på hur man kan jämföra på bästa sett för att veta vilken skola som passar bäst. Jag är inne på 4 olika skolor och alla har samma linje.

      Liselotte: : Hej Jonna,Du skriver om att du är "inne på" 4 olika gymnasieskolor, och du kan söka till Alla dem, men du måste prioritera: i första hand, i andra hand och så vidare... Så, hur hittar man den skola... Läs hela svaret
    • Anna

      Natur eller sam eller ekonomi??

      Hej! Jag är 03 och har börjat tänka på vad jag ska välja till gymnasiet. Först var jag väldigt säker på att jag skulle välja sam eller ekonomi men nu har jag börjat fundera på om jag inte ska välja natur ändå. Börjat titta lite på vad som krävs om jag ska plugga vidare till vissa...

      Anna: : Hej Anna,du har ännu mycket gott om tid. Beslut måste du fatta senast mot slutet av Omvalsperioden senare på våren... Jag tycker att Emils kommentar är bra! /se kommentar till din fråga/. Att... Läs hela svaret
    • Sandra

      Skugga flera gånger?

      Hej! Jag undrar om det går att skugga i samma skola flera gånger under samma termin. Jag & mina vänner funderar på att skugga en linje tillsammans innan vi väljer gymnasium, dock vill alla gå olika linjer. Kan man då skugga flera gånger, t.ex. att man skuggar ekonomi en dag och natur en annan...

      Julia: : Hej Sandra,börja med att se på de aktuella gymnasieskolornas hemsidor - om det står ngt. om "skuggning". vissa gymnasieskolor ber att eleverna kontaktar deras SYV eller biträdande rektor. Andra - vill att SYV... Läs hela svaret
    • Hannah

      Byta från samhälle till estetik och media?

      Hej. Då det är höstlov nu så kan inte prata med min egna syv på min gymnasieskola så skriver en fråga hit. Jag går första året på samhällsprogrammet och känner att det inte är rätt för tycker det är för ''jobbigt'' för mig och trivs inte riktigt på grund av olika anledningar. Jag är väldigt...

      Julia: : Hej Hannah, tråkigt att du inte trivs på din gymnasieskola... :( att testa-på genom en "provdag" /skuggning/ är en bra idé! Kontakta den skolan där du vill provgå/skugga... Läs hela svaret
    • Selma

      Kan jag gå teknikprogramet med D i matte?

      Hej! Jag är fast besluten vid att bli stridspilot och har hört att det är bra att gå teknik/natur för att veta mer om flygplans olika system osv. Jag har tänkt på teknikprogramet tidigare eftersom att no ämnena är mina favorit ämnen. Jag har ett meritvärde på 222,5, fysik:E, biologi:D,...

      Milla : : Hej Selma, Du är fast besluten av att bli en Stridspilot>> och därför har jag ett förslag - att du tittar på ett specialprogram med egna examensmål: Flygteknikerutb>> som... Läs hela svaret
    • Aicha

      Borde jag gå natur?

      Hej! Jag har tänk att gå naturvetenskapsprogrammet men jag Är mer intresserad utav samhällsämnerna nu i grundskolan, spelar det stor roll? Jag vill gå naturvetenskapsprogrammet just för att det är en bred linje, jag är väldigt intresserad av matte också!

      Anna: : hej Aicha, om du är väldigt intresserad av matte, då rekommenderas det Naturvetenskapsprogrammet eller Teknik. På NAochTeknik Iäser man det avancerade mattespråret i snabb takt. Samhällsämnena... Läs hela svaret
    • Alma

      Varför måste man gå på öppet hus?

      Hej, ja som rubriken säger, varför måste man gå på öppet hus? Det är ju inget måste men man borde då det är bra. Men varför? Jag vet att man ser stämningen, skolan osv. men det är ju egentligen bättre att skugga för då ser man hur de jobbar osv. Varför är det bra och vad måste man kolla extra...

      Anna: : Hej Alma! Det är frivilligt att gå på Öppet hus. Det är dock bra att både gå på Öppet hus och "skugga"... både och, alltså. Om man går på öppet hus kan man ställa frågor till lärare och rektor. Den möjligheten finns... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga