Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
Samhäll - högt tempo jämfört med högstadiet?
2Poäng
Elvira
Hej! Undrar rent allmänt om det är ett högt studietempo inom samhällsvetenskapsprogrammen?
Är det liksom stor skillnad mot högstadiet och behöver man verkligen ligga i och plugga om man vill ha över E?
Och om man haft över D i alla ämnen och haft skapligt lätt för skolan blir det då en stor omväxling? Har man fritid?
Hej Elvira!
Det är skillnad mellan grundskola och gymnasiet, ja.
Samhällsvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande och planen är att eleverna skall successivt förberedas till högskolestudier, dvs läsa på SA år 3 är "tuffare" än i åk 1.
Den största skillnaden är den att eleverna på gymnasiet förväntas ta mer eget ansvar, t.ex. om man var borta p g a sjukdom, tar man reda på hos kompisar eller via Intranet - vad det är man har missat /t.ex. info- om kommande prov/. På grundskolan påminner läraren "femtioelva gånger" om alla viktiga saker, som prov, dead-lines för inlämningar mm. På gymnasiet säger läraren en sak en gång och eleverna förväntas minnas och själva ta ansvar att lämna in uppgifter i tid.
Det är inte bara ämneskunskaper, som är viktiga att skaffa sig - utan även lära sig ta ansvar, lära sig HUR JUST DU LÄR DIG på bästa sättet /din egen personlig studieteknik/ för att du kommer behöva lära nytt och lära om - under väldigt lång tid framöver.
Angående plugga mycket eller lite - så är det extremt stora skillnader på olika elevers "duktighet" och flitighet. Om man inte är superbegåvad i något ämne, kan man kompensera det med flitighet.
Gymnasiestudier är "beräknade" så att en normalbegåvad elev bör kunna få hyfsade betyg och ha fritid.
Det är du som känner dig bäst av alla och får bestämma vilka ämnen du lägger "krut" på och om det är viktigt för dig att ha höga betyg eller du bara vill "klara" gymnasiet.
Jag rekommenderar att vara uppmärksam på lektionerna, notera det som känns viktigt när läraren förklarar och REPETERA kort tid efter lektionen /t.ex. så fort du kommer hem/ och sedan på kvällen samma dag och sedan på kvällen nästa dag. En metod som oftast leder till framgång i studier är om man kontinuerligt repeterar de viktigaste moment i alla ämnen - dvs återkommer till "de gamla kunskaper" då och då - på så sätt skaffar man sig en stabil grund att stå på. Det som jag också varmt rekommenderar är att använda lärare som handledare - att du läser i boken "framåt" och när läraren förklarar, då har du redan själv läst igenom materialet, så det som gås igenom på lektionen är inte rena nyheter för dig. Sedan forskar du själv i ämnet och frågar läraren om de få "moment" som du själv inte kunde hitta svar på. Du ber även läraren att peka ut det viktigaste i varje kapitel och lär dig det väldigt noga - då har du grundpelare, som kommer att hålla "kunskapsslottet" uppe. *L* ;-)
Det finns en mängd tips om olika studietekniker och jag rekommenderar forska i dem under sommarlovet, hitta några som du tror kommer att passa dig och sedan testa dem "i skarp läge" - på så sätt hittar du det arbetssättet som passar just dig bäst, vilket du kommer att ha nytta av under hela ditt liv, oavsett vad du kommer att jobba med.
Hoppas att mina tips blir till hjälp för dig!
Lycka till!
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Anna: :
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Mikael: :
Hej Pamela,
det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret
Hej,
Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.
Min första fråga: om jag vill...
SYV-besökare: :
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Julia: :
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Anna: :
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret