Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Ska jag byta eller stanna kvar?
1 Svar
du kan börja med att ta reda på om det finns lediga platser på något program som du kan tänka dig att gå och där du är behörig.
Om det inte finns lediga platser, så kan du inte byta.
Om det finns en plats för dig, då har du val - att byta eller inte byta.
Vad vill du göra efter gymnasiet`? Vill du jobba eller studera vidare? Vad vill du jobba som? Vad vill du studera?
Om du svarar på de frågorna samt tar reda på var det finns lediga platser /om det finns några/, kan jag ge dig ett bättre svar.
För att få reda på var det finns lediga platser, vänd dig till Antagningskansliet i ditt län. Kontaktuppgifter till Antagningskansliet hittar du på www.antagningskanslier.se - du behöver inte logga in, välj bara rätt kommun i "rullgardinen" och tryck på SÖK.
Du kan skriva epost till Antagningskansliet nu på en gång och vi får hoppas att de svarar imorgon bitti.
I fall det inte finns lediga platser på något program där du är behörig att söka och vill gå, så kan du fundera på om du ev. kan tänka dig att gå på en skola långt hemifrån - det kan finnas platser kvar på någon skola med Riksrekrytering /dit elever från hela landet får söka/. Se på http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&program=&variant=2&sport=
Jag undrar också vad är det som du tycker är mindre bra på din gymnasieskola?
Det är en stor omställning - nya lokaler, nya människor omkring dig, det är inte lätt att snabbt anpassa sig till en ny omgivning.
Du kan boka tid hos kurator på din nya skola och berätta hur du känner. Kurator har sekretess. Du kan få stöd och tip/råd från kurator. Detsamma gäller skolsköterskan. Även din klasslärare/mentor kan vara rätt person att prata med.
Återkom med en ny fråga där du svarar på de frågorna som jag ställde till dig nu och jag skall försöka hjälpa dig!
Bästa hälsningar
Julia SYV
jag har läst båda dina kommentarer och tänkte på några saker:
1. du skriver att du ENDAST kan tänka dig utbilda dig till Djurskötare och samtidigt uppger du att du inte brinner för djur så mycket som resten av klassen verkar göra. Jag har kanske missuppfattat ngt.?
Men OM DU INTE BRINNER SÅ MYCKET FÖR DJUR, varför vill du i så fall utbilda dig till Djurskötare och inte kan tänka ngt. annat jobb för dig i framtiden?
2. en annan sak som jag tänkte på är att om andra sitter tyst och är engagerade i sina mobiltelefoner, så stör de ju inte andra, vilket är ju jättebra! Det skulle vara värre om de väsnades och störde. Nu är det så att du kan koncentrera dig på det som du vill lära dig. Skillnad från grundskolan är att man får ta större personligt ansvar på gymnasiet, inte vänta på att läraren säger att man skall öppna boken på sidan 5 och läsa tredje stycke uppifrån, typ... *L* ;-) (skojar lite...) men jag menar att du kan läsa framåt i läroböcker och när det kapitlet kommer upp på lektionerna - så kan du redan en hel del och kan ta till dig info- på ett mycket bättre sätt.
Det finns en del bra hemsidor som t.ex. www.matteboken.se där man kan öva på Matteuppgifterna, repetera matten från grundskolan eller läsa framåt - nästa mattekurs. Det är gratis och kan göras när du har tid och lust.
Tänk på vad du vill lära dig och vilka betyg som du vill få - och de andra i klassen får väl ta eget ansvar och lära sig det de kan /eller inte lära sig/. Så länge det inte är Grupparbete, så behöver du inte tänka på vad andra i klassen gör.
3. angående höga antagningspoäng till eftergymnasiala utbildningar, så finns det olika vägar att gå: förutom betyg, så kan man satsa på Högskoleprovet och komma in på dess resultat; man kan också jobba ett par år efter gymnasiet och använda arbetslivserfarenhet som extra merit, vilket oftast hjälper till att komma in på en Yrkeshögskoleutbildning, se utbud på www.yhguiden.se.
4. ang. pendla långt - så förstår jag att det tar på krafterna. Finns det någon skola som ligger närmare dig? Vilka program finns det på den skolan?
Jag ber dig att skriva EN NY FRÅGA i stället för en kommentar för att vi ser de nya frågorna först och prioriterar dem. Du kan, om du vill skriva t.ex. att - "som fortsättning på min tidigare fråga som finns på http://www.fragasyv.se/fragor/ska-jag-byta-eller-stanna-kvar undrar jag också det här.." /(du kan länka till din gamla fråga).
Bästa hälsningar & vi hörs!
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
-
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare jobba med yngre elever?
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret -
Hur läser man till behörighet att undervisa i matematik 7-9?
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret -
Hur bli SFI lärare?
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Hej Pamela, det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret -
Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?
Hej, Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska. Min första fråga: om jag vill...
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret -
Hur många ämnen undervisar man i som grundskolelärare åk 4-6?
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret -
Hur blir jag komvuxlärare med KPU?
Hej! Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga