Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'lärosäte' (97 st.)
-
Vad är skillnaden att läsa på ett ”större”/”bättre” lärosäte?
Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...
Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret -
”Bygga” ihop en kandidatexamen?
Hej! Jag hittar ingen ”färdigbyggd” examen som passar mig så tänkte ”bygga” ihop en egen. Vet att jag måste läsa minst 90 HP i mitt huvudämne. Men frågan är om det verkligen funkar att göra på detta sätt? En...
Hej,om du inte hittar något färdigt program som du är intresserad av, så undrar jag om något lärosäte i Sverige har examinationsrätt inom det kunskapsområde som du få din... Läs hela svaret -
Kan jag få min kandidat genom att läsa en annan kurs?
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret -
Skillnad på svårighetsgraden på samma kurs med olika lärosäten?
Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...
Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret -
Frågor kring att bygga kandidatexamen?
Hej! Jag vill bygga min egen kandidatexamen, men vet fortfarande inte riktigt vilket huvud- eller biområde jag vill läsa. Jag lutar åt att bygga en kandidat inom HR, och kommer då troligtvis att välja sociologi eller arbetsrätts som huvudämne. Jag...
Hej Ebba!Du vinner på att få svar från studievägledare på den institutionen där du vill få ut kandidatexamen. Och detta på grund av att endast "generella ramar"... Läs hela svaret -
pol kand kan man läsa politices själv?
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret -
Får man göra prövning hos Komvux medans man studerar?
Hej! Som rubriken lyder; får man göra prövningar hos Komvux när man studerar på ett lärosäte?
Hej Hampus!om du med ett lärosäte menar högskola eller universitet, så är svaret ja!Om du menar studier på gymnasiet - är svar Nej. Gymnasieelever får endast... Läs hela svaret -
Fråga om examensmålen?
Hej, Jag har en fråga om examensmålen som varje utbildning har på högskolan som är: 1. Kunskap och förståelse 2. Färdighet och förmågor 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. De två första...
Hej Emanuel!jag råder dig vända dig till studievägledare på den institutionen på det aktuella lärosäte: högskola eller universitet, där examen utfärdas (just det examen som du är... Läs hela svaret -
ojämnt antal högeskolepoäng för kandidatexamen?
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret -
Kan jag läsa på dessa poäng i en annan universitet?
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret -
Kandidatexamen 180 p Högskola, universitet?
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret -
Redan läst en kurs som ingår i det naturvetenskapliga basåret?
Hej! Jag gick ekonomi på gymnasiet och funderar nu på att läsa ett naturvetenskapligt basår för att eventuellt studera till läkare. På gymnasiet läste jag matte 3b och valde även till extra matte och har därför även läst...
Hej Ebba!Om du har godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4, så har du behörighet (vad gäller matte) - till läkarprogrammet. Du behöver inte läsa matte... Läs hela svaret -
Hur fungerar platsgarantin på högskolan?
Hej jag hade tänkt att gå Ekonomiprogrammet och sedan läsa ett tekniskt basår antingen på KTH, Chalmers eller Lund och sedan gå Civilingenjörs (Industriell ekonomi). Jag undrar hur platsgarantin fungerar på de olika högskolorna, jag har...
Hur platsgaranti fungerar eller om den erbjuds, över huvudet taget, bestämmer varje lärosäte självt. Mycket kan förändras även till nästa termin.. basåret är det... Läs hela svaret -
är jag examinerad socionom eller inte ?
Hej ! Jag har en liten fråga som jag har inte kunnat hitta ett bra svar för och det gäller socionomutbildning . jag är socionomstudent som har klarat alla terminer i själva socionomutbildning ( 1,2,3,4,6,7 ) men inte Praktik ( termin 5) . Det kan vara en dum...
hej, eftersom det ingår obligatorisk praktik - inom socionomprogrammet - då måste den studerande vara godkänd även på praktiken för att kunna ta ut examen. Det är i alla fall... Läs hela svaret -
Kan man komplettera utbildning med uppsats då högskolan upphört?
Hej! Kan man komplettera en kandidatutbildning med C-uppsatsen som enbart saknas då HS upphört/gått samman med annan HS? Och i så fall hur går man tillväga - vem kontaktar man, då i detta fall den andra HS påstår att det inte är...
Hej!varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har väldigt mycket "att säga om" villkor för att kunna ta ut examen på det... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga