Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Spetsutbildning eller "vanlig" linje?
3Poäng
Matilda
Hejsan. Har sökt till en spetsutbildning i Historia. Är inte någon expert på området utan snarare bara väldigt intresserad av ämnet.. Grejen är att jag antagligen kommer in då jag har höga poäng eller vad det är. Så jag kommer antagligen komma in, men jag vet inte om jag ska gå där.. Ska man verkligen gå en spetsutbildning om man bara är intresserad?
Annars vill jag gå humanistiska eller samhäll, så jag vet inte vad jag ska göra. Sista omvalsdatumet är 15, vilket är nu på fredag.. och jag får panik..
Kan man tacka nej om man kommer in och hoppas på att komma in på sitt andrahandsval? jag har aldrig riktigt förstått hur antagningen funkar..
Hej Matilda!
Jag förstår mycket väl att det kan vara svårt att bestämma sig ang. vilken utbildning man vill gå i första hand.
Jag råder dig prata med din lärare i historia som, å ena sidan, känner dig och å andra sidan, känner krav på elever på en spetsutbildning i historia. Att man läser högskolekurserna i historia redan under gymnasiet, ja. Det är just det som är "spetsen" men det gör man inte i åk1.
Du frågar om du kan ändra dig sen - och svaret är både jag och nej. Det är många elever som ändrar sig men det finns inga garantier på att få en annan plats. I praktiken så brukar det ordna sig bra för de allra flesta men, som sagt, man får oftast (nästan alltid) en plats på gymnasiet och tackar man Nej till den, står man utan plats i så fall. Om vad som händer om man inte har någon plats på gymnasiet, läs här http://www.fragasyv.se/info/vad-hander-om-man-inte-far-plats-pa-gymnasiet
Om man söker till en skola som ligger långt hemifrån och där valet hanteras av en Annan antagningskansli, är det inte alltid "samkört" mellan de två antagningskanslierna och man i så fall kan få plats på två alternativ samtidigt - ett som hanteras av elevens vanliga antagningskansli & ett på en skola där antagning hanteras av en annan antagningskansli. Sådan händer sällan.
Det normala vanliga är att man får en gymnasieplats och vi rekommenderar inte tacka Nej till sin plats innan man vet säkert att man får en annan plats. För att i värsta fall kan man stå utan plats när terminen börjar till hösten.
Sammanfattning:
prata med din lärare i historia, samråd med dina föräldrar, gör - om du hinner - besök till båda skolorna (provgå en eller en halvdag på båda skolorna) om du hinner och försök bestämma innan sista dag för omval - vilket blir ditt första alternativ.
Jag önskar dig stort lycka till & kommer att hålla tummarna för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Anna: :
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Mikael: :
Hej Pamela,
det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret
Hej,
Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.
Min första fråga: om jag vill...
SYV-besökare: :
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Julia: :
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Anna: :
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret