Björn
    Hej!

    Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)

    Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
    Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?

    Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
    (IB programmet verkar väldigt svårt).

    Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
    Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
    Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
    Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
    Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
    Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
    Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
    Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
    Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
    Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
    Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
    Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
    Bästa hälsningar
    Milla SYV

    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen,
    den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
    erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
    Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
    Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
    Postadress:
    Box 4404
    102 68 STOCKHOLM
    Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008
    [email protected]
    Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).

    "Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
    Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
    Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
    Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
    Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
    Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.

    Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
    Bästa hälsningar & stort Lycka till!
    Milla SYV

    • : Hej!
    • : Tack för bra svar.
    • : Vad finns det för möjligheter att studera på engelska? Förutom på IB programmet??
    • Milla : Jag skulle råda er att kontakta olika Ambassad (engelskspråkiga länders) och fråga om de har en skola för anställdas barn vid Ambassaden. Jag skriver också ett utökat svar till dig inom kort!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'senaredel av programmet' (7 st.)

    • Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • Algebra

      Högskoleingenjör och sen civilingenjör?

      Hejsan! Jag har bra betyg och funderar på att gå civilingenjör. Jag har dock inte tillräckligt för att kunna komma in på just den skolan jag kanske drömmer om men kan enkelt läsa till eng 7 på komvux för att få extra meriten. Jag...

      Milla : : Hej,utbud av utbildningar kan förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten som kommer bli sökbara om några, t.ex 3 år, är det ingen Idag som kan (garanterat)... Läs hela svaret
    • m

      Hur funkar senare del av en kurs?

      Hej, jag under om hur senare del av kurser funkar. T.ex om jag går i bma programmet i Umeå den här hösten, men vill istället plugga i en annan studieort som t.ex Linköping. Behöver jag då gå om 1 år eller börjar jag terminen med ordinarie gruppen samtidigt? Kommer jag ta examen samtidigt som de...

      Mikael: : Hej, kontakta studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen … det går inte att ge ett generellt svar.
    • E

      När får man reda på vilka kurser man behöver komplettera?

      Vid antagning till senare del av program får man veta hur mycket och vad som kan tillgodoräknas i samband med sin ansökan. Får man veta vad och hur mycket man måste komplettera efter man har blivit antagen eller hur funkar det?

      Anna: : Hej E,antagning till "senare del av program" är lite av ett "undantag". Den öppnas om platserna på programmet befriades pga avhopp. Om ingen hoppar av, då... Läs hela svaret
    • Alexander

      Senare del av programmet?

      Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...

      Anna: : Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
    • Elif

      Möjligheter för byte till annan studieort?

      Hej! Jag går mitt första år som civilingenjör i Industriell Ekonomi. Orten jag vill byta från har inte lika höga antagningspoäng som det universitet jag vill byta till. Jag önskar att byta studieort till Göteborg, Chalmers, på grund av att...

      Mikael: : Beklagar besked om sjukdomsfall inom familjen. Har du tagit kontakt med utbildningsansvariga i Göteborg på det eller de programmen som du vill byta till? Vad fick du för svar från dem? Vi håller tummarna!
    • Herman

      Från högskoleingenjör till civilingenjör?

      Jag har hittat program på en teknisk högskola som erbjuder både treårig eller femårig utbildning. Om jag söker till båda (civilingenjör som förstahandsval) och kommer in på treårig p.g.a att jag inte hade tillräckligt ed poäng till femårig, finns det då möjlighet för mig att byta till femårig...

      Julia: : Hej Herman! Jo, det är möjligt att byta från Högskoleingenjör till Civilingenjör och det på olika "stadier" i utbildningen, i princip finns det möjlighet efter varje... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga