Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'delkurser' (8 st.)
-
Vad kan jag göra?
Jag har läst NEKA12 men har svårt med en av delkurserna. Jag undrar om jag kuggar min omtenta måste jag läsa om alla delkurser eller räcker det att jag gör någon tenta för att klara den sista?
Hej,är det Nationalekonomi: Grundkurs, 30 högskolepoäng som du menar när du skriver NEKA12? Oavsett vilken kurs du menar, så kan inte en allmän SYV svara på din fråga. Du kan... Läs hela svaret -
Göra en egen kurs?
Hejsan! Jag läser en kandidat i psykologi genom fristående kurser. jag har enbart psykologi 2 samt 3 kvar att läsa och börjar därmed bli klar. Dock insåg att jag psykologi 3 (den avslutande kursen bestående av uppsatts och vetenskaplig psykologi) inte ges...
Hej,en allmän studievägledare som inte är expert inom just det specifika kunskapsområde saknar kompetens för att svara på din fråga. Min gissning är - att det inte går att... Läs hela svaret -
Hur blir jag antagen så jag kan göra om en kurs på ett program på SU?
Hej, Jag går ett program på Stockholms Universitet. Jag fick inte godkänt i en kurs del 1. Nu har jag hört att för att få gå kursens del 3 behöver jag ha godkänt i del 1 fast jag har klarat del 2. Var och hur anmäler jag att jag vill...
Hej, tyvärr kan inte jag som inte jobbar på din institution på ditt lärosäte svara på din fråga. Du måste få svar från en... Läs hela svaret -
Räknas poängen för delmoment i en kurs?
Hej! Jag studerar på universitetet och läser en kurs på 30hp under en termin. Kursen är uppbyggd på olika delmoment som tentas av under terminen. Min fråga är ifall poängen räknas ändå ifall man skulle missa något delmoment?...
Hej Jocke,Du måste fråga CSN om det, om du vill få svar på den frågan, alltså i fall det går att räkna med poängen i delkurserna för att "bevisa för... Läs hela svaret -
Får man behålla de HP poäng man fått om man klarar en del av kursen?
Hej !
Om man går en kurs på universitet som omfattar 7,5 hp och innehåller två examinerade moment där en ena är 2,0 hp och den andra är 5,5 hp. Om man klarar en av dem men kuggar på den andra, vad händer då efter kurs avslutningen?...
Hej Markus!inom kandidatexamen får man inkludera endast de poängen som är satta på HELA KURSER, ej på delkurser. Det är ett svar vi fick från... Läs hela svaret -
Vilk EGU utbildning vid delkurser räknas till ett högskoleexamen?
Hej, Kan man läsa delkurser till ett kurspaket på eftergymnasial utbidldning (Universitetet) (Högskola) och få veriferad examen för de utbildningar man gått? Vilka kända utbildningar i så fall? ELLER: - Jurist - Socionom - Psykolog - Studie &...
Hej!Du nämner följande yrken:- Jurist- Socionom- Psykolog- Studie & yrkesvägledare- Läkare och frågar om man kan få examen genom kurser eller Delkurser... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Jag har en fråga hur det fungerar med en kurs. Om jag skulle tex läsa biologi 1 och jag klarar alla delar i kursen utom gentik får jag F i kusen då?
Hej Anton, betygssättningen är det Lärarens kompetensområde. Det är läraren som tolkar alla de olika betygskriterier, gör bedömningar och sätter betyg. Studie- och yrkesvägledaren har... Läs hela svaret -
Vad händer om jag inte klarar alla delkurser?
Hej! Jag läser en kurs på heltid på Malmö Högskola som är 30 hp. Den är indelad i 4 delkurser varav jag har klarat 3. På grund av psykisk ohälsa vet jag inte om jag kommer klara den sista delkursen och undrar vad som händer då? Enligt CSN:s hemsida måste man klara 75% av sina poäng för att...
Hej Anna Maja! Om du har läkarintyg eller intyg från en psykolog, då kan CSN göra Undantag och inte kräva det som de vanligtvis kräver. Om du skriver en förklaring till CSN... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga