Tahir

    Hej det är så att jag behöver lite råd inför hösten då jag behöver välja mellan valen, 1) socialpedagog i någon yrkeshögskola, eller - 2) kandidatexamen i pedagogik. Jag har redan läst 90 högskolepoäng (matematik 60 hp och programmeringskurser 30hp). Innan var jag mer intresserad av att utbilda mig åt det tekniska hållet men nu på senare tid har jag kommit fram till att jag vill utbilda mig och arbeta inom något som ligger mig varmt om hjärtat och det är då socialt arbete. Jag vill hjälpa andra som lider av någon form av psykisk ohälsa, barn eller vuxna som antingen har fastnat i missbruk eller kanske har någon social ångest. Då jag inte vill studera mer än 2 år till så är socionomprogrammet och psykologprogrammet inga alternativ. Nu för att återkomma till valen som jag pendlar mellan, så verkar det som att socialpedagog utbildningar ger snabbast jobb då det anses vara ett stort behov av socialpedagoger ute på arbetsmarknaden. Medan en kandidatexamen i pedagogik besitter en "högre" kvalifikationsnivå så sägs det att man har väldigt svårt att få jobb som beteendevetare och det känns inte så bra då. Om jag nu skulle välja att studera pedagogik i 1,5 år för att skaffa mig en kandidatexamen så har jag tänkt också att läsa och bygga på med socialrätt, några psykologi kurser samt motiverande samtal under en termin så att jag läser sammanlagt 2 år. Dilemmat är då om jag kommer in i båda utbildningarna vilket jag tror är fullt möjligt, vilken utav dessa borde jag välja tycker ni? Tänker att kortsiktigt så är yh bäst som sagt men långsiktigt då? Om jag lyckas få ett jobb som beteendevetare är det mer "värdefullt" på arbetsmarknaden i långa loppet? Tack på förhand! Med hjärtliga hälsningar.

    1 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Tahir!
    Jag förstår det så här: du kommer att söka både till yrkeshögskola och till högskola-universitet. Om du kommer in på båda alternativen, då måste du välja vilket du tackar Ja till. Det blir en senare fråga i så fall - endast om du kommer in på båda alternativen.
    Vad gäller kandidatexamen så är jag inte säker på att du ska kunna ta in 90 hp fria kurser som t.ex matematik och programmering. Att du måste läsa 90 hp pedagogik för kandidatexamen med huvudämnet Pedagogok, stämmer. Men sedan måste också en kandidatkurs ingå inom 180 hp i kandidatexamen. Sedan ställer lärosätena olika krav på vilka "övriga kurser" som får ingå. Det är möjligt att 60hp helt fria kurser kan ingå, men är också möjligt att endast 30 hp kan ingå - och du kan få olika svar kring det på olika lärosäten. Du kan ta och titta på kursinnehåll i beteendevetenskapliga program, men ännu bättre är om du tar kontakt med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen.
    Fördelen med yrkeshögskoleutbildning är bl.a den att du får en "färdig examen" och "yrkesidentitet färdigställt" på ganska kort tid och med mycket goda möjligheter att få jobb direkt efter utbildningen.
    Däremot är det inte självklart vad yrkesrollen kan bli och vilka arbetsplatser man kan jobba på med kandidatexamen i pedagogik. Skolorna "skriker efter" legitimerade lärare men du blir inte lärare (i alla fall inte lärare som är behörig undervisa i några ämnen) med kandidatexamen i pedagogik.

    Så, med tanke på att ditt mål är att få jobb och det snarast, skulle jag prioritera läsa på en yrkeshögskoleutbildning (alternativt läsa mot lärarexamen: här skulle du t.ex kunna läsa ännu 30hp matematik och sedan försöka komma in på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna ta ut lärarexamen som lärare i matematik för grundskolans senare år, "högstadiet"). Läser du totalt 120 hp matematik kan du sikta på att bli gymnasielärare i matematik. Gymnasielärare är samtidigt behörig att undervisa även i årskurserna 7-9 på grundskolan. Som lärare sysslar man ganska mycket även med annat än ren undervisning och betygssättning (det vet du troligtvis ganska mycket om själv) - lärare för bl.a samtal med elever och vårdnadshavare; som klasslärare/mentor handskas man också med diverse beteende- och sociala problem i skolan och i samhället i övrigt.
    Du kan söka många olika yrkeshögskoleutbildningar och 12 alternativ till högskola-universitet samtidigt. Skillnaden här blir att du kan komma in på flera yh samtidigt, t.ex kan du komma in på utbildning/lernia-yrkeshogskola/socialpedagog och på utbildning/vasteras-yrkeshogskola/socialpedagog-inriktning-kbt samtidigt och till ännu några fler yh-utbildningar. Inom högskola-universitet kan man bli antagen till endast 45 hp per termin, så här måste du tänka noga hur du prioriterar dina högskole-utbildningsalternativ.

    Liselotte
    • :

      Hej Liselott, tack för ditt svar! Jag kontaktade universitetet där jag kanske då ska läsa 90hp pedagogik och frågade om det var okej med mina övriga kurser för att "komponera" ihop en examen och de sa att det går att göra det. Jag tänker att det kanske är bättre i långa loppet att ta en kandidat examen om jag nu skulle vilja jobba som familjebehandlare eller samtalsterapeut genom att utöka med psykoterapi steg 1 tex, då jag har sett på jobbannonser att de helst anställer någon med universitets utbildning som grund till dessa tjänster. Drömmen skulle ju vara att skaffa legitimation som psykoterapeut även om det är en lång väg och vad jag har förstått en svår väg för beteendevetare att uppnå. Det är väl egentligen där som jag blir lite osäker på yrkeshögskola att jag inte kan "komma längre" men jag hör vad du säger angående jobbmöjligheter och en "yrkesidentitet" att det är viktigt att ha det när man ska söka jobb och jag håller med. Det här med att utbilda mig till lärare är inget jag är intresserad av för tillfället utan även om det ingår att vara mycket "psykolog" eller stödperson i yrket så är jag mer intresserad av det terapeutiska och det behandlade inom psykisk ohälsa. Samtidigt som jag vet att det finns många fall där beteendevetare har svårt att komma in i arbetsmarknaden så verkar det som att vissa har landat flera jobb som känns väldigt intresseranta, även socialpedagoger men då verkar det som att det är universitetsutbildade som fått sådana jobb som familjeterapeut, samtalsterapeut osv. Jag vet inte jag kanske övertänker och underskattar yrkeshögskola, jag säger bara vad jag märkt av när jag har sökt på jobbannonser men det behöver ju inte vara hela sanningen. Men nu i och med att jag har sagt hur jag tänker mer ingående kring detta, tycker du fortfarande yrkeshögskola som socialpedagog är en bättre väg att gå om man nu tex vill hamna på jobb som jag har nämnt, eller är beteendevetare bättre på längre sikt?

    • Julia :

      Familjebehandlare är allt som oftast i grunden socionomer eller psykologer. För att komma in på psykoterapeutprogrammet måste man ha en anställning där man inom sin anställning kan utöva psykoterapi. Förutom läkare, psykologer är det också socionomer eller ibland sjuksköterskor som kan komma in på psykopetapeutprogrammet; har hänt att någon arbetsterapeut kom in också... säger antagningsgrupperna. Att med generell kandidatexamen inom beteendevetenskap kunna komma in påpsykoterapeutprogrammet - den möjligheten känner vi inte till. Även jobba med samtalsterapi blir svårt med endast generell beteendevetenskaplig examen. Jag rekommenderar söka till socionomprogrammet, vilket är en "mer framkomlig" väg med tanke på de mål som du beskriver i din kommentar ovan.
      Om din dröm är att skaffa legitimation som psykoterapeut, se på behörighetskraven som psykoperapeutprogrammen har. Utan legitimation får man i Sverige inte jobba som psykoterapeut. För att få legitimation måste man ha examen från psykoterapeutprogrammet. För för att komma in på det programmet måste man ha grundutbildning inom ett "människovårdande yrke": psykolog, läkare, sjuksköterska eller socionom är ganska "typiska exempel". Kontakta antagningsgrupper på de lärosäten där psykoterapeutprogrammet ges och fråga om någon med generell examen inom beteendevetenskap har någonsin kommit in.

    • :

      Hej Julia, okej jag förstår och tack för ditt svar. Det finns faktiskt några legitimerade psykoterapeuter och familjebehandlare som har beteendevetenskap som bakgrund och jag har tagit kontakt med några av de via mejl och ställt lite frågor. Dock så är det en svår och läng väg att gå och det verkar som att man behöver ha väldigt mycket tålamod. Det kanske inte är rätt läge för mig att plugga till beteendevetare som första val då med tanke på den stora osäkerheten till jobb efter examen också. Eftersom jag bara vill plugga två år till och sen ut och arbeta, så kanske jag ska fundera på yrkeshögskola istället då. Jag får se jag har tid att tänka i alla fall tills jag tar beslutet helt. En sak till som jag undrar över, känner ni till socialpedagog utbildningen på cady academy? Det står på deras hemsida att utbildningen blev nivå klassad år 2019 av myndigheten för yrkeshögskola till "seqf kvalifikations nivå 5". Jag har kollat andra socialpedagog utbildningar på yh och dem är placerade på samma kvalifikationsnivå. Innebär det då att om jag läser utbildningen på cady academy att jag borde ha samma möjligheter till jobb som de andra yh utbildningar med samma kvalifikationsnivå?

       

    • Anna :

      Hej Tahir! Vad jag vet bedriver inte cady-training-academy någon yrkeshögskoleutbildning. Det är en privat skola som är en känd aktör på arbetsmarknaden som har funnits sedan 2007, men den hör inte till yrkeshögskolan. Vad arbetsgivare anser kan vara olika. Då yrket Socialpedagog inte är reglerat, får varje arbetsgivare tycka och tänka precis som hen själv vill och anställa vem hen anser passar bäst. 

    • : Hej Anna! , okej tack då vet jag det.
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'senaredel av programmet' (7 st.)

    • Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • Algebra

      Högskoleingenjör och sen civilingenjör?

      Hejsan! Jag har bra betyg och funderar på att gå civilingenjör. Jag har dock inte tillräckligt för att kunna komma in på just den skolan jag kanske drömmer om men kan enkelt läsa till eng 7 på komvux för att få extra meriten. Jag...

      Milla : : Hej,utbud av utbildningar kan förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten som kommer bli sökbara om några, t.ex 3 år, är det ingen Idag som kan (garanterat)... Läs hela svaret
    • m

      Hur funkar senare del av en kurs?

      Hej, jag under om hur senare del av kurser funkar. T.ex om jag går i bma programmet i Umeå den här hösten, men vill istället plugga i en annan studieort som t.ex Linköping. Behöver jag då gå om 1 år eller börjar jag terminen med ordinarie gruppen samtidigt? Kommer jag ta examen samtidigt som de...

      Mikael: : Hej, kontakta studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen … det går inte att ge ett generellt svar.
    • E

      När får man reda på vilka kurser man behöver komplettera?

      Vid antagning till senare del av program får man veta hur mycket och vad som kan tillgodoräknas i samband med sin ansökan. Får man veta vad och hur mycket man måste komplettera efter man har blivit antagen eller hur funkar det?

      Anna: : Hej E,antagning till "senare del av program" är lite av ett "undantag". Den öppnas om platserna på programmet befriades pga avhopp. Om ingen hoppar av, då... Läs hela svaret
    • Alexander

      Senare del av programmet?

      Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...

      Anna: : Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
    • Elif

      Möjligheter för byte till annan studieort?

      Hej! Jag går mitt första år som civilingenjör i Industriell Ekonomi. Orten jag vill byta från har inte lika höga antagningspoäng som det universitet jag vill byta till. Jag önskar att byta studieort till Göteborg, Chalmers, på grund av att...

      Mikael: : Beklagar besked om sjukdomsfall inom familjen. Har du tagit kontakt med utbildningsansvariga i Göteborg på det eller de programmen som du vill byta till? Vad fick du för svar från dem? Vi håller tummarna!
    • Herman

      Från högskoleingenjör till civilingenjör?

      Jag har hittat program på en teknisk högskola som erbjuder både treårig eller femårig utbildning. Om jag söker till båda (civilingenjör som förstahandsval) och kommer in på treårig p.g.a att jag inte hade tillräckligt ed poäng till femårig, finns det då möjlighet för mig att byta till femårig...

      Julia: : Hej Herman! Jo, det är möjligt att byta från Högskoleingenjör till Civilingenjör och det på olika "stadier" i utbildningen, i princip finns det möjlighet efter varje... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga