Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Tips på frågeställningar?
4 Svar
Ordet "terror" kommer från latin och betydet "rädsla, fruktan" och definitionen av Terrorism som fenomen är att "skapa skräck för att uppnå ideologiska mål".
Undet Franska revolutionen år 1789 fick begreppet sina "rötter" och bred etablering samt kom in (som låneord) i många andra språk.
Vill du skriva om Terrorismens historia? eller om nutiden?
Terror har historiskt använts som metod i politisk kamp både av höger- och vänsterextremister.
Terrorismens historia - hur och när "det hela" började... - kan man t.ex inrikta sitt gymnasiearbete på.
Nätverkens byggande inom terrorism - hur funkar rekrytering av nya "medlemmar"? - kan man också skriva gymnasiearbete om.
Annars kan man välja ett visst land och/eller ett visst "åratal" - som t.ex:
"Terrorism efter år 2000 i USA" - och beskriva vad som hände under den perioden i just det landet och analysera varför det hände, samt uppge vilka slutsatser som drogs och vilka åtgärder som föreslogs och kom till stånd för att bekämpa terrorism.
Terrorism i ett psykologiskt perspektiv - kan man skriva om.
Terrorism: självmordsuppdrag - hur tänker man som är beredd att ge sitt liv för ... vad?
***
Ovan finner du lite "lösa tankar" kring ämnet. Kika också gärna på www.framtid.se/yrke/terrorexpert och om du vill kan du kanske skriva om yrken som "jobbar med..." eller snarare mot terrorism.
Man kan också inrikta sitt gymnasiearbete på "Rekryterare" och deras metoder, dvs personer som rekryterar till terrornätverk - hur gör de?
Här kommer några tankar kring frågeställningar från en psykolog:
- Kan vem som helst radikaliseras?
- Vilka skydds- och riskfaktorer (sociala, demografiska, psykologiska) gör att vissa är mer utsatta än andra?
- Politisk och religiös terrorism - likheter och skillnader?
Det kan också vara intressant att rikta in sig på en terrorgrupp och skriva om gruppens ideologi och historik. Förslag på grupper att analyser är: Islamiska staten, FARC gerillan, Jabhat Al-Nusrah, Boko haram eller the Order.
Vi fick svar från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet som lyder:
Man kan t ex skriva sina gymnasiearbeten om något mål eller delmål till de Globala Hållbarhetsmålen,
och med vilka styrmedel man ska kunna lösa någon av alla de olika utmaningarna.
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Hej!
Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda:
1. Vilka samband finns mellan organiserad brottslighet och terrorism som våldsyttring?
2. Hur har terrorism definierats över tid? Finns det skillnader före/efter 11/9-2001?
3. Kan vissa definitioner av terrorism vara kontraproduktiva genom att faktiskt ge näring åt terroristorganisationer?
4. Vilka konsekvenser har kriget mot terrorn haft? Har terrorismen minskat sedan 11/9-2001?
5. Hur skiljer sig olika terroristorganisationer (Irgun/Etzel, Daesh/ISIL, Hamas, Boko Haram, ETA, IRA, Aum Shinrikyo, PKK, etc.) åt?
6. Hur kommer det sig att vissa terroristorganisationer (Hamas, Hezbollah) har ett stort folkligt stöd i områden som de verkar i?
*********************
OBS! du måste få temat för ditt gymnasiearbete godkänt av din handledare för gymnasiearbete på din gymnasieskola. I annat fall riskerar du att få underkänt i kursen och utan godkänt betyg i gymnasiearbete uppfyller man inte kraven för examensbevis.
En av de sakkunniga som vi har tillfrågat, svarar så här:
Nationella samordnaren arbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (VBE), vilket inte är samma sak som terrorism. VBE är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet kan innefatta terrorism, men inte nödvändigtvis.
Terror, å andra sidan, är alltså en särskild taktik/metod för att uppnå ett politiskt eller ideologiskt mål. Det finns ingen entydig definition på terrorism, men ofta innefattar det attacker mot civila mål eller ”icke-stridande” i kombination med ett politiskt syfte. Vissa går så långt som Rosalyn Higgins, f.d. domare i internationella brottmålsdomstolen, och menar att terrorism är endast ett sätt att beskriva aktiviteter man generellt inte tycker om eller godkänner. Hur terrorism definieras och vad som klassas som terrorism är med andra ord högst politiskt och inom forskningen flitigt omdebatterat.
Mot den bakgrunden faller terrorism inte riktigt inom ramen för Nationella samordnarens ansvarsområden. Det är Säkerhetspolisen som ansvarar för att förhindra och avvärja terrorattacker i Sverige, och samverkar med Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Samverkansrådet mot terrorism, och Nationellt Centrum för Terrorhotsbedömning (NCT).
Vidare läsning och kontakt:
- Säkerhetspolisens hemsida
- Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
- Försvarshögskolan (FHS) – har ett Centrum för Asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) där bl.a. Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp är verksamma
- Hamdi Hassan är sakkunnig expert på Utrikesdepartementet
- Justitiedepartementet ansvarar för Sveriges strategi mot terrorism
- Radicalisation Awareness Network (RAN) finns på EU-nivå och har oerhört mycket information
- Även Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan ha intressant läsning.
Avdelningschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hälsar följande:
"Vår myndighet funderar en hel del kring vad samhället kan göra för att förebygga att unga personer känner sig attraherade av de (förenklade) budskap och "sanningar" som de olika formerna av våldsbejakande extremism står för. Vi har tagit fram material på det temat, men det finns också andra, både i Sverige och utomlands, som har kompletterande kunskap och perspektiv. (Förutom vårt material skulle jag rekommendera att ni länkar till nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms hemsida.) Utifrån detta skulle exempel på frågor att utgå från kunna vara:
Vad gör staten och kommuner för att förebygga våldsbejakande extremism?
Varför attraheras vissa personer av våldsbejakande extremism?
Hur kan kommuner göra för att involvera unga i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism?
Vad finns det för likheter och skillnader i hur länder i Europa försöker förebygga terrorism? Varför finns dessa olikheter?
Hur kan kommuner involvera civilsamhället i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism?
Vad kan EU göra för att förebygga våldsbejakande extremism?
På vilket sätt hotas vårt samhälle av terrorism?
Till sist:
Jämför två kommuners arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utifrån hur de involverar unga och/eller civilsamhället.
Med förhoppning om att frågorna kan tjäna som inspiration!"
Hej! Ännu ett förslag som förhoppningsvis kan vara till någon sort hjälp för dig:
att du tittar på den nationella samordnaren mot extermism hemsida, där finns mycket information som kan ge uppslag till några idéer och teman för gymnasiearbete tror jag. https://www.google.se/#q=nationella+samordnaren+mot+v%C3%A5ldsbejakande+extremism
Förra året tog Socialstyrelsen fram ett stödmaterial riktat till Socialtjänsten som kan vara bra att titta på och som eventuellt kan ge upphov till några idéer:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-2
Frågor och svar taggade med 'grundlärare' (10 st.)
-
Bli komvux lärare?
Hej, undrar om jag skaffar utbildning som grundlärare i fritidshem (har 2 år kvar) med undervisning i Bild och får lärarleg, kan jag då undervisa på komvux? Behöver jag läsa till några kurser? På Yrken.se står det väldigt...
Hej!Lärare som jobbar på komvux är vanligtvis utbildade Yrkeslärare, Ämneslärare med behörighet att undervisa på gymnasiet och SFI-lärare. Jag har svårt att... Läs hela svaret -
Vad krävs för en Grundlärare i F-3 för att bli behörig 4-6 lärare?
Jag undrar vad som krävs för en legitimerad F-3 lärare, för att bli behörig lärare även i årskurs 4-6? Har försökt läsa på men verkar stå lite olika överallt. Beror det exempelvis på vilket ämne man valt att...
Hej, det kan skilja sig åt mellan olika lärarhögskolorna. Det bästa för dig är att du tar kontakt med studievägledare på den... Läs hela svaret -
Från Trafiklärare till ämneslärare eller grundläggande lärare?
Jag undrar vilka kraven är när man i grunden är trafiklärare men vill komplettera så att man blir behörig lärare mot ämneslärare eller grundläggande lärare, läst mig till att det finns något som heter kompletterande pedagogisk...
Hej Peter,utbildning till lärare till och trafiklärare ligger i Sverige i olika skolformer. Yrkeshögskolepoängen kan, som regel, inte "översättas" till... Läs hela svaret -
BF LÄRLING VIDARUTBILDASIG TILL EN GRUNDLÄRARE?
Om jag vill gå i barn och fritid lärling kan jag vidareutbilda mig till en grundlärare?
Hej och tack för din fråga om att utbilda sig till grundlärare efter studier på BF!Behörighet till grundlärarprogrammen brukar beskrivas så här: Grundläggande... Läs hela svaret -
Grundlärarprogram för 4-6 - behörig att även lära ut för F-3 sen?
Hej! Om jag pluggar gundlärarutbildningen åk 4-6, kan jag då arbeta med allt mellan åk F-6? Eller måste jag då plugga för grundlärare F-3 om jag vill arbeta i de åldrarna? Tack!
Hej Hans,jag har nu pratat med en sakkunnig på Skolverket som säger att vissa kompletteringar kommer troligtvis att krävas (alltså man blir inte "behörig... Läs hela svaret -
Kan ämneslärare jobba som grundlärare?
Hej. Jag fick höra på att om man läser till ämneslärare i åk 7-9 blir man också behörig till att undervisa i åk 4-6, stämmer detta?
Hej Elissa,vad vi fick som svar när vi frågade personer som är välinsatta i lärarbehörigheter, är att gymnasielärare blir samtidigt behörig undervisa i samma ämnen... Läs hela svaret -
Vilken lärarutbildning ger mest valmöjligheter?
Jag vill gärna studera till lärare, jag tycker det verkar vara ett kul yrke. Däremot är jag väldigt kluven på vilken lärare jag vill bli. På ett sätt vill jag bli grundlärare i åk 1-3, men jag undrar om det finns möjlighet att arbeta i högre klasser då? Jag tänker att om jag studerar ämneslärare...
Hej Julia,som lärarutbildnings- och lärarlegitimationssystemet fungerar nu (mars 2020) så gäller följande:behörig gymnasielärare är behörig att undervisa i samma... Läs hela svaret -
Andra krav för att jobba som lärare i en internationell skola?
Hej! Jag är ganska bestämd på att plugga vidare till en grundlärare i åk F-3. Jag har alltid tyckt att internationella skolor är intressant så jag undrar, om man har en svensk lärarexamen, har internationella skolor annorlunda krav för att man ska kunna undervisa i dem? Jag är medveten om att...
Hej Marwa, jag tänker på UNDERVISNINGSSPRÅK, alltså på vilket språk sker undervisning på en Internationell skola? Min gissning är att det i... Läs hela svaret -
Vad ska jag bli för lärare?
Hej! Jag har länge funderat på att bli lärare, men har lite svårt o välja vilken åldersgrupp jag vill undervisa. Vad skulle du säga är dom största skillnaderna mellan att va lärare för åk 1-3 och 4-6 ?
Hej Fanny,det vi vet om yrket Lärare F-3 berättar vi på Framtid.se/yrke/lagstadielarareoch "mellanstadielärare" - är en sort Grundskolelärare.Det första jag tänker på... Läs hela svaret -
Vilket alternativ är bäst?
Hej jag har blivit både antagen till Grundlärarprogrammet och stude- och yrkesvägledarprogrammet. Jag är fortfarande osäker på vilket jag ska välja. Har hört att lönen för lärare ligger ganska lågt, har det blivit bättre med...
Hej Donna,Grattis till att du blev antagen! Och så har du Lyx-problem: att välja mellan två utbildningar som du vill gå... inte alla har sådan tur! Så, du kan verkligen skatta dig lycklig! Med... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga