Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'totalt antal högskolepoäng' (9 st.)
-
Masterprogram inom Ekonomi och IT?
Hej, Jag blir förhoppningsvis klar med en kandidat inom Ekonomi och IT den här våren. Nästa termin planerar jag att läsa till några kurser utanför programmet. Men efter det har jag både tankar på att jobba något år och att plugga...
Hej!Utbildingsutbud förändras och fastställs till första dagen i anmälningsperioden. Om du vill söka till masterprogrammet till våren 2025 fastställs utbudet till 15 september 2024;... Läs hela svaret -
Master i arkitektur - byte ?
Hej! Jag läser just nu tredje året på arkitektprogrammet i Lund. Jag vill dock inte stanna i Lund utan vill byta till kth (eller eventuellt Köpenhamns arkitektskola) för min master. Dock finns det en kurs här i Lund som jag vill gå...
Hej,jag tror inte det skulle påverka negativt, men du får gärna fråga antagningsgruppen/antagningsenheten på det universitetet där du vill komma in på masterprogrammet. Min uppfattning är... Läs hela svaret -
Gör enstaka kurser något?
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret -
Kan man plugga vidare till apotekare ifall man är receptarie? ?
Hej, Undrar om man kan plugga vidare till apotekare ifall man är receptarie? Om JA, vilka krav måste man uppfylla och hur ansöker man?
Hej,som det är idag (december 2023) så kan Receptarie vidareutbilda sig till Apotekare via masterprogrammet i farmaci,... Läs hela svaret -
Hur svårt är det att komma in på ett masterprogram?
Hej, hur svårt brukar det vara att komma in på masternivå på socionomprogrammet?
Hej,urvalskriteriet inför masterprogrammen brukar bestå av det totala antalet godkända högskolepoäng. Det formella kravet inför masterprogrammet är att man har... Läs hela svaret -
Hoppa av efter en termin?
Hej, Jag har kommit in på politices nationalekonomi och statsvetenskap. Till en början var det något jag ville plugga men jag har börjat få upp intresset för marknadsföring och ekonomi programmet också. Min fråga är då om jag hoppar...
Hej,du kommer att söka på samma villkor som "vem som helst" även om redan läst en termin på ett universitetsprogram; du kommer på nytt konkurrera med dina gymnasiala meriter. Om du kommer in... Läs hela svaret -
Vilka betyg söker man med till en master/ytterligare utbildning?
Hej, Om man till exempel söker till en master gissar jag på att man gör något slags urval som baseras på ens betyg. Om man har en kandidatexamen, är det betygen från den utbildningen eller gymnasiebetygen som avgör ens meritvärde?
Hej,till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram (men det kan också finnas enskilda kurser på avancerad nivå) brukar man konkurrera med... Läs hela svaret -
Receptarie till apotekare?
Hej Jag vill gärna veta hur man kan efter receptarie programmet bli apotekare genom master. Alltså ska man ha mycket bra betyg under de tre åren på receptarie programmet för att ta master och bli apotekare eller hur fungerar det egentligen? Jag hade 17,7 i merit...
Hej Rita,det är omöjligt att vara säker på hur det blir om några år... men som det är idag, så finns det masterprogrammet i farmaci, 2årigt program där för behörighet... Läs hela svaret -
När är betyg från högskola/universitet relevanta?
Hej! Jag undrar när betyg som man får på tentamen är relevanta? Är det när man söker till avancerad studie som man konkurrerar med betyg? Eller annat kanske?
Hejsan, jag förstår tyvärr inte vad din fråga är. Undrar du över betyg man får i kurser på högskolenivå - vänd dig i så fall till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga