Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'huvudman' (9 st.)
-
Går Barn och fritid, vill plugga vidare på rektorsprogrammet?
Hej! Jag går första året på gymnasiet, men vill plugga vidare till rektorprogrammet. Vad behöver man för att vara behörig?
Hejsan,till rektorsprogrammet görs anmälan av den arbetsgivare som är rektorns/skolledarens arbetsgivare. Läs... Läs hela svaret -
fritt val moderna språk?
Hej, Nu har min son börjat 6:an och äntligen får han välja spanska som språk, något han har sett framemot. Men... han blev nekad. Problematiken är att jag är spansktalande. Han hade påbörjat moderspråk i spanska i 3:an men fick sluta...
Hej, din son har rätt att läsa spanska från årskurs 6 om hans grundskola erbjuder läsa spanska (annars kan en grundskola endast erbjuda t.ex franska och tyska). Att din son kan för mycket (eller... Läs hela svaret -
Hur långt får ett schema i gymnasiet värkligen vara?
Jag tyckte att mitt första schema var dåligt (men man kunde ändå ofta sig) men vårat nya schema som vi kommer få är värkligen inte acceptabel enligt mig. På måndag går i vi i skolan från 08:30-16:30, och har en håltimma...
Hej! Du ställer en fråga som kräver svar från en jurist. Kontakta Skolverket som har juridisk kompetens och kan ge dig svar om det är reglerat eller inte: hur långa skoldagar får vara schemalagda. -
Reducera profilkurser på ett yrkesprogram?
Hej, Kan man reducera profilkurser på ett yrkesprogram när man har ett åtgärdsprogram som underlag, t.ex. hantverksprogrammet mot frisör? Vet att detta inte kommer att leda till en yrkesexamen men om det framkommer i utredningen av elevens behov av särskilt...
Hej Veronica,det första jag tänker på är att lägga upp utbildningen under längre tid (t.ex på fyra år i stället för tre) - detta för att ge eleven... Läs hela svaret -
Hur många prövningstillfällen finns det per termin i gymnasiet?
Hej! Jag ville fråga, hur många prövningstillfällen finns det per läsår och termin i gymnasiet? Och hur många prövningar får man göra samtidigt, finns det någon begränsning?
Hej Leo,de som är gymnasieelever (så länge de är inskrivna i någon gymnasieskola) har rätt att göra prövningar endast på sin egen skola och... Läs hela svaret -
Vilket stöd har elev rätt till för att uppnå mål fr grundsk i gymn?
Hej! Mitt barn går nu i år 2 på gymnasiet och är godkänd i allt utom engelska från grundskolan. Hen jobbar fortfarande med den. Vad har eleven rätt till för stöd för att uppnå det målet, både hållande engelska grund...
Hej Caroline!Elevens rätt till särskilt stöd och extraanpassningar beskrivs i 3 kapitel i Skollagen, §§ 5 - 10.3 kapitel i skollagen heter Barns och elevers... Läs hela svaret -
Validering av grundskolebetyg från utlandet?
Validering grundskolebetyg från utlandet, görs det på någon instans eller är det upp till varje enskild huvudman att göra?
Hej Ylva,enligt de svar vi fick från skolverket och från antagningskanslierna, så finns det inte någon instans som gäller för hela Sverige utan det löses på lite olika... Läs hela svaret -
Gå upp till åk2 med 450 poäng?
Hej! Jag undrar om man kan gå upp till åk2 med 450 poäng? Är det något som säger att man inte kan göra detta? Kan jag läsa de ämnena jag inte fick godkänt i, vid sidan av i 2’an? Kanske att jag kan läsa dessa kurserna med...
Hej!elevens rätt att fullfölja påbörjad utbildning regleras i skollagen 16 kap. § 37.Men...Exakt hur utbildningen läggs upp för varje elev ansvarar "huvudmannen" för. I... Läs hela svaret -
Kan jag fortsätta trejan?
Hej! På grund av vissa omständigheter kan jag inte fortsätta plugga i tredje året i gymnasiet. Jag behöver ta ett års paus. Kan jag fortsätta tredje året nästa år? Eller måste jag börja om hela gymnasiet?
Hej Zahra! Har du frågat rektor på ditt program /på din gymnasieskola/? Har du godkända betyg från åk1 och 2 på gymnasiet? Har du läkarintyg eller ngt. annat "dokument" som skulle... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga