Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32034 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'i mån av möjlighet' (4 st.)
-
Borde lärare ge chans till omprov?
Jag skulle haft ett prov som var till för att höja mitt betyg men blev sjuk den dagen. Frågade sen läraren om man kunde få göra provet vid något annat tillfälle och hon svarade att det inte gick. Borde man inte få göra provet om man har...
Hej!På varje skola är det rektorn som är ytterst ansvarig. Du får därför gärna vända dig till rektorn på din skola med din fråga. Det som hör till elevens... Läs hela svaret -
Måste jag gå om åk 1?
Hej jag heter Hussein jag går ekonomi åk1 och har f i många ämnen och jag ska flytta till en annan stad och ansöka en ny gymnasiet och min studievägledare vill att jag ska gå om 1an men jag vill fortsätta. Och hon säger de gymnasiet som du ska...
Hej,du kan läsa vidare på den skolan och den utbildningen på din nuvarande skola där du är elev nu (detta för att du på den utbildningen har rätt att fullfölja dina studier). Rätten... Läs hela svaret -
Byta program även om det är fullt?
Hej, jag går första terminen på samhällsprogrammet. I våras när vi skulle välja program så har jag alltid velat gå ekonomiprogrammet, med inriktningen ekonomi. Jag har haft ganska svårt för matten och har tänkt mycket på...
Hej!Det är i Sverige så att endast Grundskola är Obligatorisk skolform. Är man klar med grundskolan, har man ingen skolplikt längre och gymnasiestudier erbjuds i "mån av möjlighet". Det... Läs hela svaret -
Hur många språk får man lära sig i åk 1 o 2 i humanistiska programmet?
Hej! Jag går i åk 9 och är lite orolig inför gymaniset. Jag vill lära mig italienska och koreanska i gymnasiet men det ser ut jättesvårt att kunna lära sig alla de språk i 3 år. Är det verkligen möjligt att kunna lära sig så många språk? :))
Hej, Eylem! Om lärare finns som kan undervisa och tillräckligt många elever väljer läsa språk, kan man på gymnasiet läsa väldigt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga