Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'lokala regler' (6 st.)
-
Hur bygger man sig egna kandidat?
Hej, jag har för tillfället en kandidatexamen inom beteendevetenskap på 180 HP. Jag vill studera kriminologi kurser, alltså kriminologi 1,2,3 som är 30 HP per respektive kurs. Efter jag läst dessa motsvarande 90 HP kan man då skriva examensarbete inom...
Hej!Du behöver få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen; detta för att lärosätena kan (inom ramen för kandidatexamen) bestämma mycket lokalt, på sitt eget lärosäte. -
Antagning till Handelshögskolan i Stockholm och antagning?
Hej, Jag är intresserad av att söka till Handelshögskolans kandidatprogram Business & Economics efter att jag tagit min juristexamen 2026/2027. På deras hemsida står det att från och med 2025 börjar meritpoäng tillämpas i beräkningen av...
Hejsan,HHS är en "Speciell" högskola, ej statlig. HHS bestämmer sina egna regler (inte helt och hållet men till stor del...). De kan ändra sig "när... Läs hela svaret -
hur länge kan man stå som reserv?
Jag står på plats 6 på en yrkeshögskole utbildning. Jag undrar hur länge in i utbildningen finns det chans att komma in?
Hej,du måste fråga personal just på den yrkeshögskoleutbildningen till vilken du står som reserv. Jag känner inte till några generella svar på din fråga. Min gissning... Läs hela svaret -
ojämnt antal högeskolepoäng för kandidatexamen?
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret -
Prövning på Komvux?
Hej, Hur många prövningar får man göra på komvux och gäller det densamma i alla kommuner i Sverige?
Hej Veronica,det finns, enl. vad vi på FRåGA SYV vet, inga centrala/generella bestämmelser ang. antal prövningar, det är "inte reglerat", som det brukar heta. Och då får varje ställe som... Läs hela svaret -
Byta program på högskola?
Jag undrar hur system fungerar när man vill byta inriktning på sitt program. Mellan teremin 2-5 kan man gå till kontoret på var universitet och be att få ända sitt program och sin examen, kandidat till forskare, högskoleingenjör till civilingenjör. Ifall man vill byta från högskoleingenjör...
Hej Hans, du skriver tyvärr inte vilket universitet du läser på. Det är inte några "generella regler" som styr vilken blankett man ska fylla om man önskar byte av program på sitt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga