Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'nationalekonomi' (12 st.)
Hej!
Jag läser för närvarande samhällsvetarprogrammet på MIUN, sista terminen. När jag blir klar innebär det att jag bland annat har läst 90 hp statsvetenskap och 60 hp sociologi, med mera. Sammanlagt 180 hp.
Behörighet till ämneslärare, två ämnen till gymnasiet är emellertid...
Milla : :
Hej,du får bäst (mest rätt) svar från antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa KPU. Ansökan måste man göra inom anmälningsperioden... Läs hela svaret
Jag har kommit in på nationalekonomi & statistik på Stockholm universitet. Jag undrar nu vad man kan jobba med efter man har läst programmet eftersom det inte står så tydligt på deras hemsida
Mikael: :
Hej Viviana,kika gärna på yrkesbeskrivningar av yrken Nationalekonom och Statistiker. Du får annars gärna kontakta studievägledare på den institutionen där utbildningen ges, som... Läs hela svaret
Hej! Jag upplever att det är lite svårt att veta exakt vad som krävs för att bli ekonom. Jag hade gärna velat läsa någon mer inriktad utbildning och tycker att nationalekonomi verkar intressant men är nervös över att det blir för...
Julia: :
Hej Cecilia!Ekonomiyrken, bl.a yrket Ekonom och Miljöekonom är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa vem hen vill, med vilken tidigare utbildning som helst.Du... Läs hela svaret
Julia: :
Hej Lale,om du är intresserad av yrket Nationalekonom, läs gärna på framtid.se/yrke/nationalekonomOm du vill se vilka utbildningar i nationalekonomi som - i Sverige - erbjuds, var god se listan på... Läs hela svaret
Hej!
Ska plugga civilekonomprogrammet senare och mitt mål är för tillfället att i framtiden jobba som börsmäklare. Enligt flertal sidor står det att de flesta börsmäklare har examen i civilekonomprogrammet men har ännu inte hittat någon sida som berättar mer specifikt om vilken inriktning...
Julia: :
Hejsan,En börsmäklare (eller aktiemäklare som är ett annat namn på samma yrke) är oftast anställd på en mäklarfirma eller bank. Mitt förslag är därför att du... Läs hela svaret
Hej! Min fråga är om jag har studerat politices kandidatprogrammet med inriktning nationalekonomi, kan jag då också söka ett masterprogram inom statsvetenskap/politices masterprogram? Spelar programinriktningen roll för vilken master jag kan söka? Tack...
Anna: :
Hej Jimmy,din fråga besvaras bäst av antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa masterprogrammet. Behörighetskraven brukar stå... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli doktor i nationalekonomi. Vilka skolor kan man bli det på och vad krävs det att man läst innan? Dvs måste jag läst nationalekonomi på avancerad nivå eller räcker grundnivå. Sedan har jag svårt att hitta...
Anna: :
Hej Mollie,för att uppnå högre "titel" inom ngt. kunskapsområde behöver man skaffa sig utbildning på avancerad nivå (alltså först läser man på Grundnivå och sedan... Läs hela svaret
Jag tror att jag så småningom är intresserad av att plugga ekonomi och ta kandidatexamen i ekonomi. För att få reda på om jag faktiskt är intresserad tänkte jag ansöka om att plugga en kurs på distans till våren. Jag har läst...
Julia: :
Hej Rebecka!Varje svensk högskola och universitet får i mångt och mycket bestämma själva vilka kurser som krävs för att ta ut kandidatexamen och vilka kurser som... Läs hela svaret
Hej!
Jag har i framtiden tänkt att läsa ekonomi kandidatprogram på lunds universitet. Efter att nydligen ha tagit studenten vill jag inte börja plugga direkt men är sugen på att läsa någon kurs. Till hösten frunderar jag på att läsa kursen nationalekonomi på Stockholms universitet som är på...
Anna: :
Det är upp till de ansvariga för programmet att svara dig. Om du kommer in på ett program, kan du ansöka om Tillgodoräknande av tidigare utbildning och får då... Läs hela svaret
Hej!
Tar snart studenten. Känner att jag vill börja plugga något direkt, däremot vill jag ännu inte binda mig till ett program i flera års tid. Har funderat på att plugga nationalekonomi som separat kurs till hösten, och sedan eventuellt läsa någon mer kurs eller ta ett sabbatsår och göra GMU...
Anna: :
Inom programmet är man inte "bunden" - utan du kan hoppa av programmet när som och inom många program finns det valbara kurser.Fördelen med programmet är att du vet att du har plats... Läs hela svaret
Hej, jag har nu läst en grundkurs i NEK. Jag skulle vilja bygga på detta till en kandidat inom ekonomi men vet inte hur jag ska gå vidare. Tacksam för råd och rekommendationer.
Tack på förhand!
Anna: :
Hej Rasmus!
Grundprincipen är att man måste ha minst 90 högskolepoäng i ett och samma ämne, t.ex i Nationalekonomi. Sedan kan du ha 30 hp Företagsekonomi och resterande 60 hp kan du ha... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar tredje året på gymnasiet sam-sam. Jag har fått F i Ma2b. Jag skulle vilja plugga nationalekonomi eller kanske företagsekonomi efter gymnasiet. Vilka behörigheter krävs det för att komma in?
Vart pluggar jag upp mina betyg?
Milla : :
Hej Filip!
Det finns många olika utbildningar inom Nationalekonom och Företagsekonomi, t.ex den här utbildnignen men du hittar alla högskoleutbildningar på... Läs hela svaret