Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Anna: :
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Mikael: :
Hej Pamela,
det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret
Hej,
Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.
Min första fråga: om jag vill...
SYV-besökare: :
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Julia: :
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Anna: :
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret