Alla kurser finns i gymnasiet jag går i och jag är väldigt bra i skolan så det är inte så att jag inte klarar av dom.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Vad är kraven att få utökad kurs?
Alla kurser finns i gymnasiet jag går i och jag är väldigt bra i skolan så det är inte så att jag inte klarar av dom.
1 Svar
Hej Oscar!
Att läsa utökade kurser är inte elevens rättighet, utan rektors beslut gäller.
Att kurserna finns på din gymnasieskola är jättebra, då ökar chanser för dig att få läsa de kurserna.
Problemet kan uppstå i schema-krockar: om du samtidigt som de kurserna går på skolan som du vill läsa som utökat program, har dina obligatoriska lektioner (som är obligatoriska på ditt program) då kan du ju inte klona dig och du kan inte delta i varannan lektion heller... så då går det inte att läsa de U-kurserna (för att de obligatoriska kurser på ditt program måste prioriteras). Sedan tänker jag också på APL, praktikveckorna. Minst 15 praktikveckor ingår i ditt program (på vissa skolor fler veckor). Under de veckorna är du på arbetsplatsen på heltid. Hur ska du i så fall delta i kemi- och fysik eller mattelektionerna?
Vad gäller matte, så läser du matte 1a under första året på ditt program. Och sedan återstår endast 2 år av gymnasiet men du vill läsa ännu 3 till stycken mattekurser. Hur ska det gå till? Matte 2a brukar eleverna på EE får läsa (som valbar kurs) och kanske också 3b, men när ska du kunna läsa matte 4? Matte 4 baserar sig på matte 3. Och matte 3 - på matte 2.. kurserna i det ämnet är direkt-baserade på varandra. Det går alltså inte läsa matte 2 och 3 samtidigt eller 3 och 4 samtidigt, utan du måste ha kunskaper i underliggande kurs för att kunna ha rimlig chans att få godkänt betyg i nästa/högre kurs.
ang. byta till Teknikprogrammet (eller byta program, över huvudet taget)
Du kan söka till år1 på vilket program du vill till nästa höst. Att du skulle kunna byta nu, i slutet av oktober, tror jag inte på. Eleverna på Teknikprogrammet är snart klara med matte 1c-kursen och så har de läst fysik och kemi i 2,5 månader nu. Jag har extremt svårt att tro att någon rektor tar in en elev i slutet av oktober (de flesta gymnasieskolor brukar sätta stopp för nyintag redan i mitten av september) - och här handlar det inte om din motivation eller studieförmåga utan om att lärare och elever som finns på det nya programmet (i ditt fall TE) måste ha arbetsro och läsa på utan att behöva introducera en ny elev. De har redan skrivit vissa prov och gjort många inlämningar och du har inte gjort dem, så du måste läsa ikapp och för det behöver lärare ägna tid åt att ge dig instruktioner (även om du är "självgående" så vet du inte exakt vad du ska lära dig och vad du ska lämna in - det kan du inte gissa dig till utan måste få svar från lärarna och lärarna har fullt upp med sitt ordinarie arbete).
Mitt råd till dig är att du gör ditt bästa i de kurser du läser nu och att du gör en ny ansökan, t.ex till TE till nästa höst. Sedan kan du bestämma dig om du blir antagen till TE - att du byter eller om du stannar på din nuvarande utbildning.
Du kan annars stanna på ditt program och läsa kurser för grundläggande behörighet + matte 2a (och helst även 3b). I så fall blir du behörig till tekniska basår på högskolenivå. Du kan då efter gymnasiet söka både till komvux, till folkhögskolorna och till basåren på högskolenivå för att komplettera med fysik, kemi och matte. Högskolebasåren kräver alltid matte 2 godkänt betyg, men på vissa lärosäten krävs även matte 3, så om du på gymnasiet får godkänt betyg även i matte 3 får du större "sök-område", alltså ska kunna söka även till de basåren som kräver matte 3.
Omfattning i tid av de kurser som du vill lägga till...
Kemi1 - 100p, läses på heltid på fem veckor
Fysik1a - 150p, läses på heltid i 7,5 veckor
Fysik2 - 100p.
Matematik - varje kurs á 100p.
********
Det som är rimligt är att du läser upp t o m matte 3 på din nuvarande utbildning. Utöver det skulle du behöva läsa ännu 100p. (matte 4); 250p.-fysik och 100p.kemi - det är heltidsstudier i 22,5 veckor.
Du blir inte snabbare klar (får inte behörighet snabbare) om du från nästa höst börjar läsa på teknikprogrammet, jämfört med att du stannar på ditt program och kompletterar efter gymnasiet. Du kan t o m spara tid genom att stanna på ditt program. Om den högskoleutbildning börjar på våren, som du vill komma in på, då kan du hinna komplettera under höstterminen efter gymnasiet och komma in på din högskoleutb. till våren. Dessutom skaffar du dig ett yrke på ditt nuvarande program, EE. Bra att ha ett yrke "i ryggen", som det går att "falla tillbaka på" - om ... att.. i fall.
Frågor och svar taggade med 'kompletterande utbildning' (8 st.)
-
Kompletterande utbildning eller master ?
Hej! Jag är nyexaminerad socionom från Grekland och jag är intresserad att jobba som socionom i Sverige särskilt inom missbruk eller kriminalitet . Enligt uhr's bedömning utbildningen motsvarar socionomexamen men som jag förstår det är inte möjligt att få ett jobb utan kunskaper i juridik eller...
Hej,du skriver om att UHR´s bedömning är att din utbildning "motsvarar socionomexamen" men jag undrar om det i bedömningen står någonting om kompletteringar som du kanske... Läs hela svaret -
Psykologprogrammet utomlands?
Hej! Jag är väldigt intresserad av att bli psykolog men tror tyvärr inte att mina betyg räcker till så tänker satsa stenhårt på högskoleprovet, men har hört att det är svårt att höja sig där. (Tänker givetvis...
Hej Elin!Gör högskoleprovet så många gånger du kan. Har man flera resultat är det högre HP-resultat som gäller.***Vad gäller att med utländsk psykologexamen få jobba... Läs hela svaret -
Kompletterande ssk?
Hej Jag skulle komplettera min ssk utbildning från mitt hemland i sverige och studera 1 år i universitetet. Men jag blev reservplacerad 2 gånger och jag är behörig. Jag har studerat gymnasiet i sverige och sv3, eng och är grundläggandebehörig. (Min...
Hej Jasa,mitt råd blir att du söker till de utbildningar som du är intresserad av - t.ex till programmen som utbildar till biomed.analytiker eller till de programmen som utbildar inom utvecklingsstudier och om du blir... Läs hela svaret -
Vad kan jag studera vidare i Sverige?
Jag har högskoleutbildning från mitt hemland och bedömning mot svensk högskoleutbildning som motsvarar magisterexamen. Och UHR säger att min utbildningen är inriktad mot turismvetenskap och det ingår även studier i viltförvaltning. Jag vill...
Hejsan, kika på yrke/yrkeslarare - om du vill bli yrkeslärare på gymnasiet (tänker i första hand på HT-programmet) då bör du söka till yrkeslärarprogrammet. På... Läs hela svaret -
Hur blir man behörig i ytterligare ämne som gymnasielärare?
Jag har en ämneslärarexamen (300 hp) men undrar nu hur jag ska gå tillväga för att utöka min behörighet med ytterligare ett ämne (jag är idag behörig i två, engelska och historia)? Om jag t.ex. vill läsa in behörighet för samhällskunskap för gymnasiet, hur vet jag vilka kurser på högskola jag...
Hej Liv,en väg att gå är att samråda med studievägledare på lärarutbildningar (i första hand på de lärarhögskolor där... Läs hela svaret -
Kompletterande utbildning för tandtekniker med utländsk examen?
Hej! Undrar ifall det finns kompletterande utbildning för tandtekniker med utländsk examen (Syrien)?
Hej Basil, om en kompletterande utbildning för tandtekniker med utländsk examen finns i Sverige, då borde den rimligen finnas på ett lärosäte, som, för... Läs hela svaret -
Kan sjuksköterska jobba som kurator?
Hej, jag undrar om en utbildad sjuksköterska kan jobba som kurator? Eller måste denne gå en kompletterande utbildning för att jobba som kurator? Mycket tacksam för svar.
Hej!du undrar om yrket/yrken Kurator >... Det är inte ett yrke, utan flera: exempelvis finns det Skolkurator > och Kurator inom Hälso-och sjukvården (som kan kallas för Sjukhus-kurator). Ang.... Läs hela svaret -
Samhällsplanerare?
Hej! Skulle jag med min examen samhällsplanerare i Sverige kunna få jobb utomlands eller krävs det någon form av kompletterande utbildning för att jobba utomlands?
Hej Tomas! Olika länder kan ha olika regler och det är i det landet där du vill arbeta, som du bör fråga om - hur de ser på den svenska utbildningen. Eftersom samhällsstrukturen skiljer sig i olika... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga