Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'nationalekonomi' (12 st.)
Hej!
Jag läser för närvarande samhällsvetarprogrammet på MIUN, sista terminen. När jag blir klar innebär det att jag bland annat har läst 90 hp statsvetenskap och 60 hp sociologi, med mera. Sammanlagt 180 hp.
Behörighet till ämneslärare, två ämnen till gymnasiet är emellertid...
Milla : :
Hej,du får bäst (mest rätt) svar från antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa KPU. Ansökan måste man göra inom anmälningsperioden... Läs hela svaret
Jag har kommit in på nationalekonomi & statistik på Stockholm universitet. Jag undrar nu vad man kan jobba med efter man har läst programmet eftersom det inte står så tydligt på deras hemsida
Mikael: :
Hej Viviana,kika gärna på yrkesbeskrivningar av yrken Nationalekonom och Statistiker. Du får annars gärna kontakta studievägledare på den institutionen där utbildningen ges, som... Läs hela svaret
Hej! Jag upplever att det är lite svårt att veta exakt vad som krävs för att bli ekonom. Jag hade gärna velat läsa någon mer inriktad utbildning och tycker att nationalekonomi verkar intressant men är nervös över att det blir för...
Julia: :
Hej Cecilia!Ekonomiyrken, bl.a yrket Ekonom och Miljöekonom är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa vem hen vill, med vilken tidigare utbildning som helst.Du... Läs hela svaret
Julia: :
Hej Lale,om du är intresserad av yrket Nationalekonom, läs gärna på framtid.se/yrke/nationalekonomOm du vill se vilka utbildningar i nationalekonomi som - i Sverige - erbjuds, var god se listan på... Läs hela svaret
Hej!
Ska plugga civilekonomprogrammet senare och mitt mål är för tillfället att i framtiden jobba som börsmäklare. Enligt flertal sidor står det att de flesta börsmäklare har examen i civilekonomprogrammet men har ännu inte hittat någon sida som berättar mer specifikt om vilken inriktning...
Julia: :
Hejsan,En börsmäklare (eller aktiemäklare som är ett annat namn på samma yrke) är oftast anställd på en mäklarfirma eller bank. Mitt förslag är därför att du... Läs hela svaret
Hej! Min fråga är om jag har studerat politices kandidatprogrammet med inriktning nationalekonomi, kan jag då också söka ett masterprogram inom statsvetenskap/politices masterprogram? Spelar programinriktningen roll för vilken master jag kan söka? Tack...
Anna: :
Hej Jimmy,din fråga besvaras bäst av antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa masterprogrammet. Behörighetskraven brukar stå... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli doktor i nationalekonomi. Vilka skolor kan man bli det på och vad krävs det att man läst innan? Dvs måste jag läst nationalekonomi på avancerad nivå eller räcker grundnivå. Sedan har jag svårt att hitta...
Anna: :
Hej Mollie,för att uppnå högre "titel" inom ngt. kunskapsområde behöver man skaffa sig utbildning på avancerad nivå (alltså först läser man på Grundnivå och sedan... Läs hela svaret
Jag tror att jag så småningom är intresserad av att plugga ekonomi och ta kandidatexamen i ekonomi. För att få reda på om jag faktiskt är intresserad tänkte jag ansöka om att plugga en kurs på distans till våren. Jag har läst...
Julia: :
Hej Rebecka!Varje svensk högskola och universitet får i mångt och mycket bestämma själva vilka kurser som krävs för att ta ut kandidatexamen och vilka kurser som... Läs hela svaret
Hej!
Jag har i framtiden tänkt att läsa ekonomi kandidatprogram på lunds universitet. Efter att nydligen ha tagit studenten vill jag inte börja plugga direkt men är sugen på att läsa någon kurs. Till hösten frunderar jag på att läsa kursen nationalekonomi på Stockholms universitet som är på...
Anna: :
Det är upp till de ansvariga för programmet att svara dig. Om du kommer in på ett program, kan du ansöka om Tillgodoräknande av tidigare utbildning och får då... Läs hela svaret
Hej!
Tar snart studenten. Känner att jag vill börja plugga något direkt, däremot vill jag ännu inte binda mig till ett program i flera års tid. Har funderat på att plugga nationalekonomi som separat kurs till hösten, och sedan eventuellt läsa någon mer kurs eller ta ett sabbatsår och göra GMU...
Anna: :
Inom programmet är man inte "bunden" - utan du kan hoppa av programmet när som och inom många program finns det valbara kurser.Fördelen med programmet är att du vet att du har plats... Läs hela svaret
Hej, jag har nu läst en grundkurs i NEK. Jag skulle vilja bygga på detta till en kandidat inom ekonomi men vet inte hur jag ska gå vidare. Tacksam för råd och rekommendationer.
Tack på förhand!
Anna: :
Hej Rasmus!
Grundprincipen är att man måste ha minst 90 högskolepoäng i ett och samma ämne, t.ex i Nationalekonomi. Sedan kan du ha 30 hp Företagsekonomi och resterande 60 hp kan du ha... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar tredje året på gymnasiet sam-sam. Jag har fått F i Ma2b. Jag skulle vilja plugga nationalekonomi eller kanske företagsekonomi efter gymnasiet. Vilka behörigheter krävs det för att komma in?
Vart pluggar jag upp mina betyg?
Milla : :
Hej Filip!
Det finns många olika utbildningar inom Nationalekonom och Företagsekonomi, t.ex den här utbildnignen men du hittar alla högskoleutbildningar på... Läs hela svaret