Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32091 frågor besvarade.
Vad behövs det för utbildning för att bli läkare?
2 Svar
Om yrke läkare läs på http://www.framtid.se/profession/lakare/
Det i Sverige krävs en högskoleutbildning som heter Läkarprogrammet. Grundutbildningen är på 5,5 år.
Sedan följer det den obligatoriska AT-tjänstgöringen som är på minst 18 månader (kan vara längre, t.ex. i 21 månader) och efter det kan man ansöka om läkarlegitimationen.
Det tar alltså minst 7 år eftergymnasiala studier/praktik för att kunna jobba som läkare i Sverige.
Vill man bli specialist i ngt område inom medicin, tar det ytterligare 5 års studier/praktik.
Var Läkarprogrammet finns idag, kan du se på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/omrade/lakare-195
Behörighet till Läkarprogrammet är: grundläggande + godkända betyg i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och Matematik 4. Alla de kurser ingår som obligatoriska i Naturvetenskapsprogrammet, inriktning "Naturvetenskap" - på gymnasiet och det är därför det programmet, NA och inr "natur" som man bör söka till.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig!
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier och med gymnasieval!
Milla SYV
Det finns många olika möjligheter att bli behörig till läkare - på sikt.
Man kan t.ex. gå Vård- och omsorgsprogrammet och på den välja till bli behörig till att söka till Sjuksköterska, hur man gör läs på http://www.fragasyv.se/info/sjukskoeterska-efter-vo
Och sedan har man olika möjligheter. Man kan t.ex. söka Naturvetenskapligt basår och till Komvux - för att komplettera upp behörighet och om ett år kunna söka Läkarprogrammet. Samtidigt kan man söka utbildning Sjuksköterska på högskola.
I fall man inte kommer in på Naturvetenskapligt basår och inte heller till Sjuksköterska (eller om man inte vill söka till Sjuksköterska), kan man läsa på Komvux på deltid och arbeta samtidigt. Undersköterska har väldigt goda chanser få jobb direkt efter gymnasiet. På så sätt kan man skaffa sig behörighet till läkare under t.ex. 2 läsår samtidigt som man får arbetslivserfarenhet och lön under den tiden.
Vid ansökan till Läkarutbildningen kan det IBLAND finnas möjlighet att komma in med lägre betyg i en speciell kvot för personer med tidigare arbetslivserfarenhet inom vården. Har man arbetat som undersköterska efter gymnasiet - kan man söka i den kvoten och komma in med lägre betyg.
Det som jag beskrev ovan är ett alternativ till att läsa på Naturvetenskapsprogrammet.
OBS! Det finns ett antal påbyggnadsutbidlningar efter Sjuksköterska - t.ex Barnmorska eller specialistsjuksköterska. Röntgensjuksköterska är EN ANNAN utbildning, grundutbildning och på så sätt "samma" som Sjuksköterskeutbildning, inte påbyggnad.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'kurser är olika inom olika gymnasieprogram' (3 st.)
-
Byta till PreDP (IB) efter en och en halv termin på EK?
Hej! Jag började gymnasiet hösten 2019 på ekonomiprogrammet och kände direkt att något var fel. Några veckor in bytte jag klass då jag trodde att felet var det sociala och nu har jag några vänner i klassen. Trots detta trivs jag inte alls utan...
IB-diploma är ett Interantionellt program som är 2årig. IB lyder inte under Skolverket utan under IBO-organisationen.Skolledare/utbildningsansvarig på IB-diploma programmet kan fatta... Läs hela svaret -
kandidat examen psykologi samt utländsk vårdutbildning?
-Jag har utländsk utbildning validerad till svensk kandidatexamen med inriktning psykologi. -Jag har validerad utländsk sjuksköterske utbildning (jobbat 7 år)- vill ej gå vidare med att ansöka om legitimation i Sverige. Räknas denna som svensk...
Hej, Kurator inom hälso-& sjukvården blev 1 juli 2019 Legitimationsyrke och för att få legitimation krävs (som regel) den speciella påbyggnadsutbildningen... Läs hela svaret -
Byta linje efter ett halvår (årskurs 1)?
Så i början valde jag samhällskunskap men trivdes inte så bytte till teknik och har gått där tills nu men jag inser att det är en ganska tuff linje som kräver mycket tid till att plugga hemma osv. Som jag utnyttjar till att bli bättre på...
Det får rektorn ta beslut om; det är inte elevens rättighet och det handlar om Vilka kurser som läses mer än hur tuffa de är. Sedan är vår erfarenhet att även om man vill... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga