Jag har en elev som läser matte 1c på ett gymnasium redan nu under grundskolan. Har förstått det som att c läser man på natur och b på ekonomi, så om hon väljer ekonomiprogrammet, måste hon läsa matte 1b då eller kan hon hoppa över det eftersom hon läst 1c?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Vad betyder siffran/bokstaven efter ämnet?
1 Svar
Hej Lovisa!
Om vad siffrorna a, b och c i kursnamnen, inom gymnasiematten, betyder får du gärna läsa på https://www.fragasyv.se/info/matematik-pa-gymnasiet
***
Men i examensbevis från gymnasiet får vilken som helst kurs på nivå1 ingå, alltså går det bra att ta in matte 1c eller 1a in i examensbevis från ekonomiprogrammet (EK) där egentligen b-spår i matte läses.
Du har rätt att b-spår är mer inriktat på ekonomi, än a- eller c-spår. Men skillnaden i kurserna är inte så stor, så det är egentligen "samma kurs" (eller motsvarande kurser, som det heter).
Vidare, på nivå 2 och högre nivåer i matte blir det krångligare vad gäller vilka kurser som får ingå. Enligt reglerna bör rätt kurs ingå, alltså i examen från EK bör matematik 2b ingå och i inriktningen Ekonomi - även matte 3b.
*************************
Jag vill också svara på en fråga som du inte ställer - vad finns det för för- och nackdelar i att få betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Konstigt nog, kan det finnas fler nackdelar... :( För det första, så är det lättare att få högre betyg i b-spåret, än i c-spåret. Så, om eleven får t.ex B-betyget, eller i alla fall ett lägre betyg än A, och ej läser om kursen på gymnasiet, så får eleven lägre meritvärde vid ansökan till universitet sen...
En annan sak är att endast heltidsstudier på gymnasiet ger rätt till studiehjälpen/studiebidraget från CSN. Om eleven inte läser matematik 1 (a, b eller c) på gymnasiet för att hen redan har godkänt betyg i en av kurserna, och gymnasieskola inte kan erbjuda läsa någon annan kurs, då läser eleven på deltid och med det inte har rätt till studiehjälpen (pengarna från CSN) - på så sätt straffas eleven ekonomiskt för att ha varit för duktig och för snabb i sina studier... vilket är jättetråkigt!
************
Då måste man svara på frågan vad man ska "göra med särbegåvade elever"? När vi för ett tag sedan har tagit upp den frågan med de sakkunniga, fick vi svar att lärare kan inom grundskoleämnena utmana elever och ge dem svårare uppgifter än vad som krävs för A-betygen från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan. Att eleven läser en eller några få gymnasiekurser redan på grundskolan ger sällan några fördelar för eleven, men kan ge nackdelar (t.ex det som jag ovan har beskrivit om lägre meritvärde och icke-rätt till studiehjälpen från CSN).
''*** Finns det fall då det blir en klar fördel för eleven att ha fått godkända betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Jo, det kan finnas. I några sällsynta fall när eleven är extremt särbegåvad och kan klara av Alla kurser som ingår i år1 på gymnasiet redan på grundskolan, och kan i så fall påbörja år2 på gymnasiet, direkt. Det är mycket ovanligt att elever kan klara av Alla kurser som ingår i år1. Det är också svårt att med 100%-säkerhet veta vilka kurser som "ingår i år1" på gymnasiet... det beror på Vilket program det gäller. Men även på samma program kan olika gymnasieskolor ha olika upplägg, vilket kan t.ex bero på lärarbrist.
Summan "av kardemumman"
I de flesta fallen riskerar eleven förlora mer än hen vinner genom att få betygen i gymnasiala kurser redan på grundskolan. De sakkunniga rekommenderar (i de flesta fallen) att lärarna utmanar elever "inom grundskoleämnena" utan att eleven får några gymnasiebetyg.
Frågor och svar taggade med 'lägsta poäng' (4 st.)
-
När är det värt att söka?
Hej, Jag är intresserad av att söka handelshögskolan i Stockholm men vet med mig att mitt snitt ligger ungefär 1,2 under vad som var lägsta antagningsvärdet förra året. Det jag funderar på är att om det fortfarande är värt att...
Hej Anna!Jag råder dig att titta på möjlighet att söka i AU på HHS i Stockholm, se information på hhs.se/en/education/bsc/be/admission/swedish-proficiency/alternativt-urval Om du till HHS i Sthlm... Läs hela svaret -
Hur mycket brukar det öka mellan det priliminära och slutantagningen?
brukar medianen i det preliminära antagningen bli sista intagna i slutantagningen
Hej Nora,det är mycket svårt att sia om framtiden... Som det brukar vara (vilket absolut kan ändras och dessutom ändras mycket!!!) är att höjningen på... Läs hela svaret -
Vad menas med medelvärde ?
Hej! På antagningspoängen står det tex 260 P, alltså medelvärdet är 260 poäng. Måste jag ha 260 poäng för att komma in i den linjen då? Vad menas med medelvärdet ens ? MHV Gamze
Hej Gamze! Med "medelvärdet" menas genomsnittet, t.ex om en elev har 250 betygspoäng och en annan elev har 270 betygspoäng - blir genomsnittet av de två resultaten 260 betygspoäng. Varför man... Läs hela svaret -
Lägre antagningspoäng än vad som krävs, går det ändå?
Hej! Har en liten fundering gällande antagningsstatistik. På statistik.uhr.se står det under "Antagningspoäng HT2015" på den utbildningen som jag har som mitt förstahandsval: 21,14 i betygssnitt för urval 1 och 20,50 för urval 2. Jag är inte helt säker men jag har runt 20,50 i betygssnitt. Min...
Hej David! som du själv skriver, finns det inte några garantier, men jag tycker du har goda chanser, antagningsgräns anger Lägsta poängen, dvs det meritvärde som den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga