Frågor och svar taggade med '#universitet' (21 st.)

1 Poäng

SYV 2022-08-29

Jag har en elev som läser matte 1c på ett gymnasium redan nu under grundskolan. Har förstått det som att c läser man på natur och b på ekonomi, så om hon väljer ekonomiprogrammet, måste hon läsa matte 1b då eller kan hon hoppa över det eftersom hon läst 1c?

1 Svar

1 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2022-08-29

Hej Lovisa!
Om vad siffrorna a, b och c i kursnamnen, inom gymnasiematten, betyder får du gärna läsa på https://www.fragasyv.se/info/matematik-pa-gymnasiet
***
Men i examensbevis från gymnasiet får vilken som helst kurs på nivå1 ingå, alltså går det bra att ta in matte 1c eller 1a in i examensbevis från ekonomiprogrammet (EK) där egentligen b-spår i matte läses.
Du har rätt att b-spår är mer inriktat på ekonomi, än a- eller c-spår. Men skillnaden i kurserna är inte så stor, så det är egentligen "samma kurs" (eller motsvarande kurser, som det heter).
Vidare, på nivå 2 och högre nivåer i matte blir det krångligare vad gäller vilka kurser som får ingå. Enligt reglerna bör rätt kurs ingå, alltså i examen från EK bör matematik 2b ingå och i inriktningen Ekonomi - även matte 3b.
*************************
Jag vill också svara på en fråga som du inte ställer - vad finns det för för- och nackdelar i att få betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Konstigt nog, kan det finnas fler nackdelar... :( För det första, så är det lättare att få högre betyg i b-spåret, än i c-spåret. Så, om eleven får t.ex B-betyget, eller i alla fall ett lägre betyg än A, och ej läser om kursen på gymnasiet, så får eleven lägre meritvärde vid ansökan till universitet sen...
En annan sak är att endast heltidsstudier på gymnasiet ger rätt till studiehjälpen/studiebidraget från CSN. Om eleven inte läser matematik 1 (a, b eller c) på gymnasiet för att hen redan har godkänt betyg i en av kurserna, och gymnasieskola inte kan erbjuda läsa någon annan kurs, då läser eleven på deltid och med det inte har rätt till studiehjälpen (pengarna från CSN) - på så sätt straffas eleven ekonomiskt för att ha varit för duktig och för snabb i sina studier... vilket är jättetråkigt!
************
Då måste man svara på frågan vad man ska "göra med särbegåvade elever"? När vi för ett tag sedan har tagit upp den frågan med de sakkunniga, fick vi svar att lärare kan inom grundskoleämnena utmana elever och ge dem svårare uppgifter än vad som krävs för A-betygen från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan. Att eleven läser en eller några få gymnasiekurser redan på grundskolan ger sällan några fördelar för eleven, men kan ge nackdelar (t.ex det som jag ovan har beskrivit om lägre meritvärde och icke-rätt till studiehjälpen från CSN).
''*** Finns det fall då det blir en klar fördel för eleven att ha fått godkända betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Jo, det kan finnas. I några sällsynta fall när eleven är extremt särbegåvad och kan klara av Alla kurser som ingår i år1 på gymnasiet redan på grundskolan, och kan i så fall påbörja år2 på gymnasiet, direkt. Det är mycket ovanligt att elever kan klara av Alla kurser som ingår i år1. Det är också svårt att med 100%-säkerhet veta vilka kurser som "ingår i år1" på gymnasiet... det beror på Vilket program det gäller. Men även på samma program kan olika gymnasieskolor ha olika upplägg, vilket kan t.ex bero på lärarbrist.

Summan "av kardemumman"
I de flesta fallen riskerar eleven förlora mer än hen vinner genom att få betygen i gymnasiala kurser redan på grundskolan. De sakkunniga rekommenderar (i de flesta fallen) att lärarna utmanar elever "inom grundskoleämnena" utan att eleven får några gymnasiebetyg.