1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa!
    Om vad siffrorna a, b och c i kursnamnen, inom gymnasiematten, betyder får du gärna läsa på https://www.fragasyv.se/info/matematik-pa-gymnasiet
    ***
    Men i examensbevis från gymnasiet får vilken som helst kurs på nivå1 ingå, alltså går det bra att ta in matte 1c eller 1a in i examensbevis från ekonomiprogrammet (EK) där egentligen b-spår i matte läses. 
    Du har rätt att b-spår är mer inriktat på ekonomi, än a- eller c-spår. Men skillnaden i kurserna är inte så stor, så det är egentligen "samma kurs" (eller motsvarande kurser, som det heter).
    Vidare, på nivå 2 och högre nivåer i matte blir det krångligare vad gäller vilka kurser som får ingå. Enligt reglerna bör rätt kurs ingå, alltså i examen från EK bör matematik 2b ingå och i inriktningen Ekonomi - även matte 3b. 
    *************************
    Jag vill också svara på en fråga som du inte ställer - vad finns det för för- och nackdelar i att få betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Konstigt nog, kan det finnas fler nackdelar... :( För det första, så är det lättare att få högre betyg i b-spåret, än i c-spåret. Så, om eleven får t.ex B-betyget, eller i alla fall ett lägre betyg än A, och ej läser om kursen på gymnasiet, så får eleven lägre meritvärde vid ansökan till universitet sen... 
    En annan sak är att endast heltidsstudier på gymnasiet ger rätt till studiehjälpen/studiebidraget från CSN. Om eleven inte läser matematik 1 (a, b eller c) på gymnasiet för att hen redan har godkänt betyg i en av kurserna, och gymnasieskola inte kan erbjuda läsa någon annan kurs, då läser eleven på deltid och med det inte har rätt till studiehjälpen (pengarna från CSN) - på så sätt straffas eleven ekonomiskt för att ha varit för duktig och för snabb i sina studier... vilket är jättetråkigt!
    ************ 
    Då måste man svara på frågan vad man ska "göra med särbegåvade elever"? När vi för ett tag sedan har tagit upp den frågan med de sakkunniga, fick vi svar att lärare kan inom grundskoleämnena utmana elever och ge dem svårare uppgifter än vad som krävs för A-betygen från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan. Att eleven läser en eller några få gymnasiekurser redan på grundskolan ger sällan några fördelar för eleven, men kan ge nackdelar (t.ex det som jag ovan har beskrivit om lägre meritvärde och icke-rätt till studiehjälpen från CSN).
    ''*** Finns det fall då det blir en klar fördel för eleven att ha fått godkända betyg i gymnasiala kurser redan på grundskolan? Jo, det kan finnas. I några sällsynta fall när eleven är extremt särbegåvad och kan klara av Alla kurser som ingår i år1 på gymnasiet redan på grundskolan, och kan i så fall påbörja år2 på gymnasiet, direkt. Det är mycket ovanligt att elever kan klara av Alla kurser som ingår i år1. Det är också svårt att med 100%-säkerhet veta vilka kurser som "ingår i år1" på gymnasiet... det beror på Vilket program det gäller. Men även på samma program kan olika gymnasieskolor ha olika upplägg, vilket kan t.ex bero på lärarbrist. 

    Summan "av kardemumman"
    I de flesta fallen riskerar eleven förlora mer än hen vinner genom att få betygen i gymnasiala kurser redan på grundskolan. De sakkunniga rekommenderar (i de flesta fallen) att lärarna utmanar elever "inom grundskoleämnena" utan att eleven får några gymnasiebetyg.

    • SYV : Jag är så tacksam till er på denna sida för era utförliga svar!!! Har ytterligare en fråga: om eleven inte är nöjd med sitt betyg på matte 1c (du skrev att den kursen är svårare än matte 1b) och kommer in på ekonomiprogrammet, kan hen välja att läsa 1b då, eller har hen "förbrukat" sin 1(a, b, c)-matte?
    • Anna : Jo, eleven kan läsa matte 1b, vilket egentligen är rätt kurs för programmet/EK. Gymnasieelever har rätt att läsa på heltid, vilket gör att ganska många elever läser om kurserna i vilka de redan har godkända betyg (t.ex vid programbyte - om eleven läste ett år på "fel program" och söker sedan om, till år1 och kommer in, så har eleven som regel ett antal godkända betyg i de kurser som elevens klass läser, och då läser eleven om samma kurser - ibland även om hen sedan innan har A-betyget... för att inte förlora rätten till studiebidraget från CSN men också för att eleverna vill också ha "klasssammanhållning" och det finns fördelar i att läsa alla kurser som klassen läser - bl.a för att delta i grupparbeten och inte "tappa kompisar"... ).
    • SYV :

      Tack igen! Men om hon väljer naturprogrammet kommer hon inte kunna läsa om matte 1c som hon redan har betyg i?

      För övrigt spelar det väl ingen roll vilken skola man läser kursen på? Matte 1c på en skola är samma kurs som matte 1c på en annan skola?

    • Anna : Jo, jag vill också påminna om att alla "blåa ord" i våra svar är klickbara länkar. :)
    • SYV : Förlåt men förstår inte ditt svar. Hon kan läsa om matte 1c om hon är missnöjd med sitt betyg?
    • Anna : Jo, eleven får läsa matte 1c på gymnasiet även om hen redan har betyget i matte 1c. Det är inte så vanligt att elever som går på grundskola läser gymnasiala kurser. Det finns därför inte några regler skrivna för just den situationen. Det som gäller är att en gymnasieelev har rätt att läsa på heltid och gymnasieskolorna har ofta svårt att erbjuda andra kurser på samma tider, så att eleven ej har en håltimme och sedan en väldigt lång skoldag... Det som är betydligt vanligare är att elever byter program efter att ha läsa ett år på "fel program". Här finns det skrivna regler om Individuellt anpassat program (som rektor får fatta beslut om). Jag tänker så här: om eleven innan hen börjar på NA eller TE redan har godkänt betyg i matte 1c, så behöver inte hen läsa samma kurs igen och speciellt om hen har A i den kursen. Men om gymnasieskola inte kan ge någon annan kurs till eleven så att hen ska läsa på heltid, då har eleven rätt att läsa om samma kurs, för att eleven har rätt att läsa på heltid. Som sagt, känner inte till några skrivna regler för elever som redan på grundskolan fick gymnasiebetygen... Du kan ringa till Skolverket - tel.nr. 08-52733200 (du kan få svar, vilket är rätt vanligt, att det är "inte reglerat" och att "rektor är ytterst ansvarig och rektors beslut kommer att gälla").
    • Anna : Matte 1c är samma kurs, oavsett vilken skola man läser den på, ja, det stämmer. Men på olika skolor kan man ha olika upplägg - hur snabbt man läser kursen. T.ex kan man läsa matte 1c på ett helt läsår eller på mindre än en termin. Gymnasieskolorna kan också införa "koncentrationsläsning" och så kan man läsa matte 1 (1a eller 1b eller 1c) på fem veckor (då läser man endast den kursen) och sedan (koncentrerat) läser andra kurser. Att gymnasieskolorna kan ha rätt olika upplägg gör det svårt för elever att byta mellan gymnasieskolorna.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'sjukhusyrken' (6 st.)

    • Fatima

      Kommer jag verkligen att klara mig?

      Hej! Jag har alltid haft stort intresse och presterat bra på matte och fysik under gymnasiet. Sedan efter studenten testade jag flera kurser på universitetet inom dessa ämne och fick ganska ofta en känsla av att det är svårt och det kändes väldigt...

      Milla : : Hej!Att känna oro och tvivel inför en utmanande utbildning är det många som gör, särskilt när det handlar om ämnen som man tidigare har upplevt som svåra eller krävande.... Läs hela svaret
    • Quinn

      Child Life Specialist motsvarighet i Sverige?

      Hej! Jag vill väldigt gärna bli en s.k "Child Life Specialist", men jag hittar inget yrke som är precis det. Finns det en sådan motsvarighet i Sverige? En CLS förbereder barn inför olika behandlingar/provtagningar och hjälper dem igenom det.

      Mikael: : Hej Quinn!Kika gärna på framtid.se/yrke/lekterapeut och kanske även på Framtid.se/yrke/sjukhusclown
    • Tania

      Skillnaden mellan en nutritionist och dietist?

      Hej! Jag har läst runt lite om vad en nutritionist och dietist gör och av det jag har förstått så jobbar en nutritionist lite mer på djupet jämfört med en dietist. Men det jag undrar är om jag väljer att bli nutritionist kommer jag...

      Anna: : Hej Tania! Dietist är ett hälso- och sjukvårdsyrke som i Sverige är ett av de så kallade Legitimationsyrken. Man får inte kalla sig för dietist eller jobba som dietist (i... Läs hela svaret
    • Ella

      Sjuksköterska vs socionom ?

      Hej! Jag är 22 år gammal och är väldigt sugen på att börja plugga nu. Jag är väldigt social av mig och vill arbeta med människor. Har länge varit bestämd på sjuksköterska men börjat fundera på socionom också. Endel av valet är lönen, hur stor är löneskillnaden mellan ssk och socionomer...

      Anna: : Hej Ella; det är inte helt lätt att jämföra på det sättet som du önskar. T.ex ang.löner - så pratar vi om 4-5 år "framåt i tiden" och vad som händer med lönerna... Läs hela svaret
    • Lisa

      Arbeta med Anorexia eller psykiskt sjuka?

      Hej! Jag undrar vilken utbildning man behöver gå för att arbeta på ett hem där flera "Anorexia"-fall hamnar? Samt vilket utbildning man behöver gå för att arbeta på ett psykhem, med människor med olika psykoser! Tacksam för snabbt svar :)

      Peter: : hej Lisa, det är olika yrkeskategorier som ofta samarbetar: psykiatriker>>, psykoterapeuter>>, specialistskjusköterskorna bl a de med neuropsyk.kompetens>>, kuratorer>>,... Läs hela svaret
    • Marina

      Vad kan man jobba som på ett sjukhus?

      Hej jag undrar om det finns någon fullständig förteckning /lista/ över alla jobb som finns på ett sjukhus - så att man kan ha överblick, liksom, vad det finns att välja på? Tackar ödmjukt på förhand på ert svar! Marina

      Peter: : Hej Marina, kika gärna på den här sidan - Sjukhusyrken>> - jag kan inte lova att listan där är helt fullständig, men det finns i alla fall ett stort antal yrken nämnda och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga