Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Vad gäller när man har första kursen i programmet?
2 Svar
Du ställer några olika frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., var god återkom.
Ang. höja betyg på högskolan: de flesta högskolekurser har betygsskala "godkänt - icke-godkänt" enbart. Det är väldigt få kurser som man kan få "välgodkänt" på (inte för att man inte är duktig, utan för att det betyget inte tilldelas på högskolekurser med undantag av några få kurser).
Ang. läsa om en högskolekurs - så kommer du inte få läsa om de kurser som du sedan innan redan har godkända betyg i, du kommer inte att bli antagen på samma kurs (om det är exakt samma kurs, alltså). Det är dessutom "slöseri" med din tid och samhällets pengar om du skulle läsa om en termin "i onödan". Du förlorar också ekonomiskt på att läsa om samma kurser på högskolan - du skall inte kunna få Studiemedel för att läsa redan godkända kurser på högskolan + att du måste också räkna med "förlorad arbetsinkomst" (dvs om du jobbade i stället, skulle du tjäna pengar).
Du kanske kan fundera på ett alternativ: att läsa fristående kurser och sätta ihop dem till en kandidatexamen. För det krävs 180 hp (högskolepoäng) = 3 års studier på heltid. 90 hp måste vara i "huvudämnet" - i ditt fall Ekonomi och de resterande 90 hp kan du välja läsa andra kurser (som inte är strikt ekonomiska kurser ... men det blir en senare fråga - exakt vilka kurser som är OK att ta in i kandidatexamen med huvudämne Ekonomi).
Du vet säkert om att Högskoleprovet ger dig en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. HP genomförs 2 ggr om året - och nästa tillfälle blir i oktober.
Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig!
Milla
Civilekonomexamen eller Magisterexamen ligger minst 5 år fram i tiden för din del. Hur arbetsmarknaden kommer att förändras på den tiden, är mycket svårt att säga säkert. Även helt andra saker än just formell utbildning kan bli avgörande för möjlighet till anställning: t.ex. om du kan något/några andra språk; din ålder; var i landet du bor & om du kan flytta inom Sverige eller till utomlands; om du vill (kan) resa mycket i tjänsten och vara borta 2-3 veckor, vilket ibland är ett krav och ibland "meriterande" - och det kan man inte om man t.ex. har små barn eller måste ta hand om sina gamla föräldrar.
Så, jag vill påminna dig om att det tyvärr är helt omöjligt att svara på frågan om just du får ett jobb och ännu mindre - just vilket jobb du kan få.
En bra sak är om du kan i alla fall fundera på om du skulle kunna starta eget & bli din egen arbetsgivare (t.ex. konsult). Att vara flexibel och kunna flytta och resa i tjänsten är en stor fördel, men då krävs det uppoffringar (att vänta med att skaffa familj). Att lära sig ett nytt språk eller hålla de språken man redan kan "vid liv" är också bra att tänka på - om man har möjlighet.
Du frågar hur ofta någon hoppar av ... och det går säkert få fram någon sort statistik på det, men då vet vi hur det var förr men det säger inte så mycket om hur det blir framöver. Du behöver bara en plats. En plats kan uppstå om någon från programmet bestämmer sig för att ta ett sabbatsår t.ex. Eller ångrar sig och vill utbilda sig till ngt. annat i stället. Sådant kan man inte förutse. Sedan kan ju folk "tillkomma" också, som är en "omvänd process", d v s den som fick anstånd med platsgaranti, kommer tillbaka till utbildningen och tar den lediga platsen "från dig". Eller så bestämmer sig den personen att inte återvända till utbildningen och då kan du få den platsen. Det är slumpen som spelar avgörande roll här. Helt omöjligt att veta hur det blir. Jag tycker inte att statistik "bakåt" hjälper dig för det kan bli mycket annorlunda i framtiden och du behöver ju, som sagt, "bara en liten plats". :)
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Återkom om du har fler frågor.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Det är mycket smartare att - i fall man får godkända betyg i alla högskolekurser som läses under första termin på programmet - att INTE söka till programmet utan söka just till Andra terminen, då får man mycket mindre (kanske ingen) konkurrens. När du söker till hela programmet, konkurrerar du mot en mängd sökande som läste på gymnasiet och på Komvux i år och även under tidigare år.
När du söker till Andra terminen - då konkurrerar du enbart mot de några få som, precis som du, redan har godkända betyg i termin etts kurser. Programmet kan inte ta in till termin 2 någon som inte har godkända betyg i alla kurser i termin 1, alla som inte har det blir obehöriga. I fall ingen "officiell" antagning annonseras till termin 2, kontaktar man det aktuella fakultetet /eller institutionen/ med frågan om minst en ledig plats finns (i fall någon har hoppat av under termin ett) - och gör en "inofficiell ansökan".
Det finns ingen som helst anledning att söka till hela programmet om du redan har godkända betyg i alla kurser som läses på termin 1. Du skriver om "gemenskap" och det är en viktig sak, givetvis, men samhällsekonomiskt är det inte försvarsbart om folk skall under en hel termin läsa det som de redan kan. Du kan bli antagen till hela programmet med godkända kurser från termin 1 (i fall de på antagning.se missar att du redan har de kurserna godkända, du söker ju på gymnasiebetyg, inte på högskolebetyg). Men när det blir dags att registrera betyg i LADOK, ser administratören att samma kurser redan är registrerade på ditt personnummer. Det kan bli stora problem med bl a återkrav på Studiemedel. Det är en ovanlig situation, eftersom folk inte, normalt sett, läser om redan godkända högskolekurser.
Det är i alla fall vad vi på Fråga SYV tycker och råder dig till.
Med vänlig hälsning
Mikael
Frågor och svar taggade med 'lärarexamen' (53 st.)
-
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Plocka ihop utbildning distans?
Jag jobbar i skola idag och skulle vilja utbilda mig till bildlärare men på distans. Finns det möjlighet att plocka ihop en egen utbildning ?
Hej,det är två olika situationer: om man redan har Lärarexamen respektive att man inte har någon lärarexamen. Att uppnå lärarexamen kan man, som snabbast, på tre läsår (om... Läs hela svaret -
Förskollärare som vill bli hemkunskapslärare?
Hej! Jag har en förskollärarexamen och jag är intresserad av att arbeta som hemkunskapslärare på grundskolan. Jag undrar om jag kan läsa någon kurs i hemkunskap och sedan bli behörig att jobba som hemkunskapslärare? Om inte, hur går jag...
Hej!Kika gärna på framtid.se/yrke/hem-och-konsumentkunskapslarare - i stycket UTBILDNING i yrkespresentationen läser man bl a följande: Ämnet "hem-och... Läs hela svaret -
Vad är Kortaste vägen till lärarbehörighet?
Jag har försökt att fråga flera gånger nu. Jag har svårt att hitta. Men vilket är den kortaste möjliga vägen att bli behörig lärare i vilket ämne som helst, 1an på lågstadiet till Gymnasiet. Och vad kan man göra...
Hej,lärarexamen kan man - i Sverige - få ut efter studier på högskole-universitetsnivå i 3 läsår (6 terminer) på heltid; det är den kortaste tiden för att... Läs hela svaret -
Måste jag börja från början på lärarutbildning?
Hej, Jag skulle vilja veta om jag kan få några av mina studier godkända i en lärarutbildning i Sverige. Jag har en kandidatexamen i antropologi, en magisterexamen i statsvetenskap, ett 20 veckors certifikat i undervisning i engelska som främmande språk och en...
Hejsan,det vi vet om yrket SFI-lärare inkl.vilken utbildning som krävs, berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/sfi-larare Jag förstår (utifrån... Läs hela svaret -
Hur många riktiga lärare per elev i olika skolor?
Hej! Går det att se någonstans hur många riktiga lärare (legitimerade) en skola erbjuder per elev? Jag vill veta inför gymnasievalet.
Hejsan,med "riktiga lärare" tror jag du menar Legitimerade lärare (alltså de som har lärarexamen och lärarlegitimation) men frågan du ställer är... Läs hela svaret -
Hur blir jag psykologilärare?
Hej! Jag är en utbildad socionom och har läst 30 HP psykologi inom socialtarbete. Jag vill bli en psykologilärare på gynasial nivå och undrar hur jag ska gå tillväga för att kunna bli det. Skulle jag kunna få vägledning, tack!
Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/psykologilarare och bland annat på stycket UTBILDNING i yrkespresentationen där.För att i Sverige bli "behörig lärare" ska man ha... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter behöver man för att söka lärarexamen?
Hej, Kan ni vara snäll och skriva hur ska man söka till lärarexamen och vilka behörigheter behöver man för att söka utbildningen på distans?Tack! Jag ska bli modersmålslärare i Persiska och det är min modersmål.
Hej!du får gärna söka svar hos studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar är många ggr svårt att "navigera inom". Om... Läs hela svaret -
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare?
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret -
Psykologilärare på gymnasiet?
Hej! Jag försöker lista ut vad jag vill jobba med i framtiden och har alltid intresserat mig mycket för psykologiämnet. Jag har tidigare tänkt på att bli gymnasielärare inom ämnet men vill inte söka lärarprogrammet, dels för att jag har...
Hej,du frågar bland annat om följande: "Måste jag söka till KPU med två ämnen för att ha chans att få jobb som gymnasielärare?" Mitt svar: som reglerna är idag (men... Läs hela svaret -
Lärare med kandidat i pedagogik?
Hej! Jag läser nu ett beteendevetenskapligt program som resulterar i en kandidatexamen i pedagogik (90 hp). Om jag skulle vilja bli lärare kan jag då komplettera med att läsa andra ämnen som jag vill undervisa i tex på gymnasiet? Jag menar alltså om jag...
Hej Jennifer,en gymnasielärare brukar ha 120 hp i sitt första undervisningsämne och 90 hp - i sitt andra (bi-ämne). Vad gäller om du skulle kunna ta ut lärarexamen, så måste jag... Läs hela svaret -
Hur blir jag lärare genom att studera Pedagogik i universitet?
Hur kan jag få lärarutbildningen efter att ha studerat pedagogik programmet i universiteten? Behöver jag studera vidare på något sätt eller hur går det till? Vilken lärare kan jag bli förutom förskolelärare?
Hej Barbareata!Sedan några år tillbaka är en "riktig/behörig lärare" i Sverige hen som har lärarlegitimation från skolverket. Skolverket... Läs hela svaret -
Fysioterapeut läsa KPU biologilärare?
Hej! Jag läser nu fysioterapeut. Jag är nyfiken på hur mycket jag skulle behöva lösa till för att bli lärare i biologi högstadiet eller gymnasiet genom att läsa KPU. Förstår att jag behöver läsa pedagogik men jag är...
Hej Ludvig,reglerna kan ändras över tid. Vad som gäller idag, enligt vad jag som är en allmän Studie- och yrkesvägledare (ej expert på just lärarutbildningar) vet är att man... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare i bild & fri konstnär undervisa på folkhögskola?
Hej, Om man skaffar sig en ämneslärarexamen för gymnasiet i bild, genom att läsa först en kandidatexamen i fri konst, konsthistoria, eventuellt en masterutbildning i fri konst och sedan kompletterande pedagogisk utbildning; kan man även bli anställd som...
Hej Vallmo!Kika gärna på annonserna om jobbet som lärare på folkhögskolorna. T.ex kan man i en aktuell annons om ett ledigt jobb läsa följande:... Läs hela svaret -
Kan jag undervisa i matte?
Kan jag bli mattelärare i grund om jag har lärarexamen i datavetenskap från hemland?
Hej Marina!När det är lärarbrist, tvingas arbetsgivare att anställa obehöriga lärare. Sök jobbet som obehörig lärare och det kan inte uteslutas att du får jobbet.För att bli... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga