Jag ska snart går ut från grundskolan och jag är lite oroligt på min antagningspoäng. Jag är rädd att jag skulle inte kommer in på någon av gymnasium som jag har valt. Vad händer om man inte får behörighet på alla gymnasium som man har valt?
Hej Korakot,
Vi rekommenderar att söka många olika alternativ till gymnasiet för att minska risken att situationen uppstår då du som vill gå på gymnasiet, inte får någon utbildningsplats.
*** *** ***
Allmänt gäller:
Gymnasiet är en frivillig skolform och det valfritt: om man villl studera på gymnasiet eller inte. Skolplikten upphör när eleven går ut grundskolan eller om eleven flyttar utomlands.
- Att "gå ut grundskolan" = att eleven har gått i skola i 9 år, men i praktiken innebär det oftast att en elev blev behörig till yrkesprogram. I annat fall (dvs om eleven inte blev behörig till något nationellt gymnasieprogram) har utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven är folkbokförd rätt att erbjuda eleven möjlighet att gå om åk9 på grundskolan; I de flesta kommuner är den rätten delegerad till rektor på grundskolan, som har, alltså, rätt att fatta beslut att eleven får stanna inom grundskolan och gå om en eller flera årskurser. Elevens skolplikt upphör helt och hållet när hen fyller 18 år (även om hen inte "gick ut grundskolan").
- Om eleven flyttar från Sverige och bosätter sig permanent utomlands, upphör skolplikten. Den dagen en ungdom flyttar tillbaka till Sverige (i fall hen inte fyllde 18 år) träder skolplikten i kraft igen.
När en ungdom uppfyllt sin skolplikt finns det inga krav på att fortsätta studera. Dock har kommuner uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. Ofta kallas det för KAA = kommunernas aktivitets ansvar och betyder att en uppföljningsansvarig person, utsedd av kommunen, söker upp "hemmasittare" = ungdomar som inte arbetar, studerar eller aktivt söker jobb. Kommunen erbjuder dem olika aktiviteter som t ex. delta i något projekt som finns i kommunen eller uppmuntra dem att söka till gymnasiet eller motiverar dem att söka jobb. Om en "hemmasittare" ännu inte är myndig (inte fyllda 18 år) uppsöker KAA vårdnadshavare (föräldrar).
*** *** ***
Om en ungdom som inte fick någon utbildningsplats, vill gå på gymnasiet, bör hen snarast möjligt kontakta sitt antagningskansli (kontaktuppgifter till alla antagningskanslier finns på http://www.antagningskanslier.se ) och fråga på vilken gymnasieskola/program/inriktning som det finns lediga platser. Är eleven BEHÖRIG till den utbildningen där det finns lediga platser, kan hen bli antagen direkt.
Ett annat alternativ är att ta kontakt med Utbildningsförvaltningen i kommunen där eleven är folkbokförd i, och be om hjälp:
t.ex. kan eleven bli inskriven på IM, Introduktionsprogrammen: Individuellt alternativ
Inskrivning till Individuellt alternativ sker oftast i samarbete med kurator/SYV/rektor på IM och ibland även på rekommendation av en skolpsykolog.
*** *** ***
En elev som söker till gymnasiet och anses vara behörig till en viss gymnasieutbildning, men inte får plats på grund av för lågt Meritvärde, (som också kan kallar för betygspoäng eller som i vissa län kallas för Jmf=jämförelsetal) ställs i reserv. Reservplatser brukar delas ut fram till mitten av september.
SAMMANFATTNING:
Om en elev är behörig till gymnasiets nationella program men ej fick plats, kan antagningskansliet (eller utbildningsförvaltningen) erbjuda plats på en utbildning till vilken eleven är behörig och där det finns lediga (tomma) platser.
Övriga alternativ: en ungdom har i Sverige rätt att arbeta (från det att hen fyller 13 år) och hen har rätt att söka jobb och bland annat kan skriva in sig på Arbetsförmedlingen. OBS! Ingen ersättning utgår till en arbetssökande innan hen fyller 18 år.
Liselotte