Sen var det en utbildning som krävde webbutveckling 1 alt programmering 1, är det samma slags utbildning eller 2 olika? Tänker om jag ska söka flera utbildningar måste jag ha båda dom då eller räcker webb utveckling bara?
Frågan om behörighet... om särskild behörighet beskrivs så här: Lägst betyget E/3/G i följande kurser eller motsvarande kunskaper Engelska 6, 100p
Matematik 2, 100p
Programmering 1, 100p
Svenska 2 eller Svenska som andraspråk 2, 100p, alltså om det står "Matematik 2" då betyder det att man ska ha godkänt betyg i matematik 2a eller 2b eller 2c (i en av de kurserna). Du skriver också så här: "Sen var det en utbildning som krävde webbutveckling 1 alt programmering 1, är det samma slags utbildning eller 2 olika? Tänker om jag ska söka flera utbildningar måste jag ha båda dom då eller räcker webb utveckling bara?" Frågan "är det samma slags utbildning eller 2 olika"?_menar du om kurserna Webbutvecking 1 och Programmering 1 är samma kurs, eller menar du någonting annat med din fråga? Gymnasial kurs Webbutveckling 1 hör till ämnet Webbutveckling.Du kan läsa om den kursen och det ämnet på skolverkets webbplats. Kursen Programmering 1 hör till ämnet Programmering. Du kan läsa om den kursen och det ämnet på skolverkets webbplats. Det är givetvis bättre att skaffa sig godkända betyg i båda kurserna, både webbutveckling 1 (och kanske t o m 2 och 3) och i Programmering 1 (och kanske även i de högre kurserna inom det ämnet också). Är man intresserad av DATA-IT och vill skaffa sig utbildning inom det område och jobba inom det område så är det fördelaktigt med flera betyg i kurserna. Genom att läsa fler kurser skaffar du dig mer kunskap men också fler meriter inför ansökan till yrkeshögskoleutbildningar inom DATA-IT. Yrkeshögskola tar in på "sammantagen bedömning" där även tester-intervjuer, arbetsprover och liknande kan ingå. Att man är behörig betyder bara att man får delta i konkurrensen om utbildningsplats. Det garanterar tyvärr inte att man kommer in. Ju fler kurser du har läst på gymnasial nivå inom DATA-IT och ju högre betyg du har i kurserna, desto bättre är dina chanser att komma in på en eftergymnasial utbildning. Sedan är det också så att yrkeshögskola kan även ta in obehöriga. Om antal behöriga sökande är för litet kan yrkeshögskola göra bedömning att några obehöriga ändå kan klara av utbildningen (det blir då individuell bedömning där även faktiska kunskaper kan tas hänsyn till, inte bara vilka betyg man har), och anta några sådana obehöriga till utbildningen - därför råder vi söka även till de yrkeshögskoleutbildningar där man inte uppfyller alla kraven (för att det alltid finns en chans att ändå komma in). Med det sagt, så är det ju givetvis bättre att sträva efter att bli behörig + även "överkvalificerad" alltså att man har mer än vad som krävs.
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Anna: :
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Mikael: :
Hej Pamela,
det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret
Hej,
Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.
Min första fråga: om jag vill...
SYV-besökare: :
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Julia: :
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Anna: :
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret