Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt basår? Jag har läst natur och har alla ämnen som bör läsas i en teknisk bastermin eller basår alltså jag har matte 5, fysik 2 och kemi 2 osv, men mina betyg på alla dessa ämnen ligger på E , nu vill jag göra ansökan till tekniskt bastermin eller tekniskt bas år och vill veta hur stor chans finns det att jag blir antagen?? Tack på förhand
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Vem har rätt till att söka bastermin?
1 Svar
Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.
Platsgarantin ges ibland till vissa utbildningar, men inte till de mest populära utbildningar. Ofta är det så att på de utbildningar där man efter tekniska basår och basterminer kan få garanti-plats, kommer man i alla fall, även utan att ha gått basår eller bastermin; frågor om platsgaranti är det till just det lärosäte dit du vill söka för att det är inget som bestäms centralt utan lokalt på varje lärosäte inför varje antagningsomgång.
För att komma in på basår eller bastermin på högskola/universitet krävs det att man har Grundläggande behörighet och sedan lägst godkänt betyg i matte 2 (ibland krävs matte 3); lärosätet kan bestämma att inte ta in på basår och basterminer de sökande som redan är behöriga. Om lärosätet inte bryr sig om du redan har den behörighet som ges på basåret (vilket också kan inträffa) då konkurrerar du om plats med ditt meritvärde från gymnasiet och även med högskoleprovsresultatet (om du har ett giltigt resultat på högskoleprovet).
Syftet med basåret (och basterminer) är i första hand att personer som läste på gymnasiet på "fel program" alltså inte på teknik- eller naturvet.programmet kan få behörighet till tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar.
De så kallade "För-utbildningar"
basåret (och basterminer) är förutbildningar, inte riktiga högskoleutbildningar. Varje lärosäte får ganska fritt bestämma att erbjuda dem eller inte erbjuda dem (och också ändra sig i den frågan) och om det erbjuds - bestämma reglerna kring dem och också ändra reglerna kring förutbildningar och platsgarantin mellan antagningsomgångarna.
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
-
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare jobba med yngre elever?
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret -
Hur läser man till behörighet att undervisa i matematik 7-9?
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret -
Hur bli SFI lärare?
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Hej Pamela, det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret -
Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?
Hej, Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska. Min första fråga: om jag vill...
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret -
Hur många ämnen undervisar man i som grundskolelärare åk 4-6?
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret -
Hur blir jag komvuxlärare med KPU?
Hej! Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga