När man söker till universitet/högskola kan man ju konkurrera i olika grupper - t ex BI eller BII. Om man läst ämnen på komvux som man INTE läste på gymnasiet - vilket grupp hamnar man då i? BII? Eller är BII för dem som höjt befintliga betyg genom prövning? Prövning är väl förresten enda sättet att höja befintliga betyg?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32018 frågor besvarade.
Vilken grupp hamnar man i efter komvux?
1 Svar
Hej Lovisa,
efter komvux kan man prövas i BI, i BII eller i båda urvalsgrupperna (vid ansökan till svenska högskole-Universitetsutbildnignar). Det beror på situationen/betygs-situationen för hen som söker.
BI är direktgruppen. Om sökande är helt och fullt behörig (gäller både grundläggande och särskild behörighet) till "sin" högskoleutbildning på de betygen som finns i examensbeviset från gymnasiet ELLER om personen har till övervägande del komvux-kurserna i sitt examensbevis från komvux, då prövas hen i direktgruppen; med "övervägande del" menas minst två tredje delar av poängen, alltså minst 1600 poäng måste i examensbevis från komvux komma från kurser lästa på komvux eller från prövningar som är gjorda efter det att personen slutade på gymnasiet. En och samma kurs, t.ex svenska 1, matematik 2a eller engelska 6 kommer ha Olika koder, beroende på om betyget sattes på gymnasieskolan, på komvux eller genom en prövning (det finns alltså 3 olika koder för samma kurs).
BII är kompletteringsgruppen. Här prövas de som utan kompletteringar inte är behöriga (de prövas inte i BI för att de utan kompletteringar är obehöriga och kan därför inte prövas i BI, som är en direkt-grupp). Här prövas också de som genom en komplettering höjde sitt meritvärde (exempel: en elev blev behörig på sina betyg i examensbevis från gymnasiet, sökte till en högskoleutbildning men kom inte in på grund för lågt meritvärde i BI-urvalsgruppen; hen gör prövningar och kanske också läser några kurser på komvux - kurser som ger meritpoäng, om hen ej hade max meritpoäng redan när hen slutade på gymnasiet); personen var alltså behörig redan direkt efter gymnasiet men sedan genom komplettering höjde sitt meritvärde - hen prövas i så fall i BI med det meritvärde hen hade på sina betyg i examensbevis från gymnasiet + samtidigt prövas hen i BII med det högre meritvärde.
En och samma sökande kan prövas i flera urvalsgrupper samtidigt. Antagning.se placerar varje sökande i alla de urvalsgrupper där hen har kvalificerat sig. Vi rekommenderar alla som kan göra högskoleprovet och speciellt om man vill komma in på en mycket populär utbildning som t.ex juristprogrammet eller läkarprogrammet. Även om eleven har högsta möjliga meritvärde (22.5) kan en situation uppstå att hen ej kommer in; detta på grund av att antal utbildningsplatser kan vara färre än sökande som alla har högsta möjliga meritvärde. I så fall är det fördelaktigt att prövas i flera urvalsgrupper, t.ex även i HP-urvalet (på resultat av högskoleprovet).
Frågor och svar taggade med 'olika betygsskalor' (4 st.)
-
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Svenska 1 samt behörighet?
Hej! I gymnasiet så läste jag svenska som andra språk 1 pga av att de kände att jag skulle vara där trots att jag är född o uppväxt i Sverige. Sedan i andra och tredje året läste jag vanlig svenska 2 och 3 eftersom de tyckte att jag inte...
Nej, det gör ingen skillnad (spelar ingen roll). Det är helt OK att i sitt examensbevis från gymnasiet "blanda" svenska och svenska som andraspråk, bara man har godkänt betyg på nivåerna 1, 2 och 3 i svenska/SAS.HälsningarPeter -
hur blir man fastighetsmäklare?
Hej! Jag läser handel och administrationsprogrammet med inriktning handel och service. Det är så att jag vill bli fastighetsmäklare i framtiden men vet inte hur jag kan bli det. skulle ni kunna berätta för mig hur jag kan göra.
Hej, läs gärna på framtid.se/yrke/fastighetsmaklare i avsnittet UTBILDNING. REGISTRERING som fastighetsmäklare krävs, i Sverige, för att få lov att jobba inom det yrket. Och man... Läs hela svaret -
När är betyg från högskola/universitet relevanta?
Hej! Jag undrar när betyg som man får på tentamen är relevanta? Är det när man söker till avancerad studie som man konkurrerar med betyg? Eller annat kanske?
Hejsan, jag förstår tyvärr inte vad din fråga är. Undrar du över betyg man får i kurser på högskolenivå - vänd dig i så fall till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga