Lovisa

    Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hejsan!
    Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
    Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.

    Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
    Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
    Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).

    ***
    Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
    Mina frågor kan sammanfattas såhär:

    1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
    Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).

    2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
    Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.

    3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
    Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.

    4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
    Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).

    5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
    Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.

    6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
    Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.

    Frågor och svar taggade med 'betygssystem' (34 st.)

    • Alinde

      Hur översätts betygssystem (F-A, G-MVG, G, etc) i utlandet?

      Hej, Jag ska ta ut mitt kandidatexamensbevis. Har fått upp ögonen för att söka mastrar utomlands (både inom och utom EU) då fördjupning inom webb och mjukvaruutveckling inte verkar finnas som master i Sverige (bara liknande mastrar inom t.ex. cybersäkerhet). De utländska systemen beräknar...

      Milla : : HEJ!Att navigera i olika betygssystem och optimera ditt kandidatexamensbevis för att passa internationella masterprogram kan vara utmanande, men det finns några steg du kan ta för att... Läs hela svaret
    • isaac

      vad händer om jag får C på nationella provet ifall jag har A annars?

      jag har nationella prov i svenska nästa vecka, jag pluggar hårt men jag anar nu i förväg att det inte kommer gå bra för mig. Jag tror det högsta betyget jag kommer få i svenskan är ett C, jag vet att olika lärare bedömer olika, men...

      Milla : : Hej,betygssättning är lärarens kompetens. Som SYV sätter jag inga betyg och har inte i min utbildning (SYV-programmet) lärt mig om hur man sätter betygen. Om... Läs hela svaret
    • Hannah

      Vad betyder dessa krav för min ansökan till studier i England?

      Hejsan, Jag funderar på att söka till universitetet i England och några av kraven för att komma in på programmet jag vill läsa lyder: 1. Official Certificate of Avgångsbetyg / Slutbetyg från Gymnasieskola (Upper secondary school leaving...

      Anna: : Hej Hannah!jag råder dig ansöka om Intyg för utlandsstudier hos UHR. Se gärna information om det på... Läs hela svaret
    • Lea kh

      Hur räknas betyg från komvux?

      Hej jag undrar om man kan ersätta Naturkunskap 1b kursen med Natur 1a1 och 1a2? Och hur räknas betyget sen? Alltså kommer man räkna bara det jag får i 1a2 kursen eller kollar de på båda? Samma sak med engelska 5,6,7, är det bara engelska 7 kursens...

      Milla : : Hej Lea,i de fall som det skulle vara möjligt att räkna på olika sätt, räknar Antagning.se på det sättet som blir mer fördelaktigt för dig, som sökande till svenska... Läs hela svaret
    • Anton

      Hur fungerar betygssystemet?

      Hej! Hur fungerar det med betygssystemen i gymnasiet? Har hört att man måste t.ex läsa Engelska 5 och andra ämnen för att komma in i universitetet ETT EXEMPEL BARA. Men måste man ha A i de ÄMNET eller för att de ska räknas som engelska 5 eller...

      Julia: : Hej Anton,efter gymnasiereformen 2011 läser gymnasieelever mot EXAMENSBEVIS. Om kraven för examensbevis - var god läsa på gymnasieguiden.se/examenDe som inte uppnår kraven för examensbevis, men... Läs hela svaret
    • Ebba

      Vad ska man skriva här?

      Ska lärare informera elev om läraren tänkt sänka ett betyg sista terminen i nian?

      Anna: : Hej Ebba,det finns inga generella bestämmelser om det, men varje skola kan ha egna lokala "regler" om hur man i de fallen gör. Du måste därför få svar på din egen skola. Börja med att prata... Läs hela svaret
    • S

      Olika betygssystem?

      Hej! Som jag förstått det finns det flera olika betygssystem som kan användas på högskola/universitet. Jag har hittat vad dem alla innebär, men hur vet jag vilket betygsystem som en skola använder? Det står på wikipedia att UV är vanligast men att ECTC blir vanligare, så jag undrar också hur...

      Liselotte: : Hej S, det stämmer att varje universitet och högskola i Sverige beslutar vilket betygssystem de ska använda. Lärosätena kan också ändra sig och börja använda ett annat system. De olika... Läs hela svaret
    • Jonathan

      Vad hände med mina gamla betyg?

      Hej FrågaSyv. Jag valde ett yrkesförberedande program under gymnasie tiden pga att jag inte visste vad jag ville göra efter att ha gått klart gymnasiet. Jag gick ut el-energi programmet år 2011 med 1950 poäng i samlat betygsdokument. Jag började arbeta genast efter gymnasiet och hade...

      Julia: : Du borde kunna komplettera på komvux mot ett slutbetyg som kommer ge dig behörighet till högskolestudier. Du måste få ut ditt slutbetyg innan 1 juli 2020. Efter det är det endast examensbevis... Läs hela svaret
    • Ulla

      Uppdateras betygen automatiskt?

      En fråga, Många elever som söker till universitet/högskola och som går i åk.3 nu. Uppdateras betygen automatiskt? Hur fungerar det med YH, kan det variera? För där behöver man ofta själv bifoga betyg. Om ansökan stänger t.ex 15/5 och betygen inte är klara förrän i juni, vet ni om det...

      Julia: : Hej Ulla, jag rekommenderar följande - så fort man får betygen, gå in på ”mina sidor” på inloggning där man sökte till utbildning och se om betygen syns där. Och... Läs hela svaret
    • Martin

      En lista med frågor angående det nya betygssystemet och mattekurser?

      Hej, nu är det så att jag vill studera vidare på Komvux för att skaffa betygen jag behöver för att få behörighet till högskola. Jag gick ut gymnasiet med klart godkänt i alla ämnen och har en rad frågor som jag verkligen skulle behöva hjälp med. Jag har delat in i 3 olika kategorier för att...

      Liselotte: : Hej Martin, om du redan har godkända betyg i alla ämnen, är chansen minimal (obefintlig) att du får plats på komvux att läsa samma eller "motsvarande"... Läs hela svaret
    • Linnea

      Olika betyg i moderna språk "elevens val" och "språkval"?

      Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...

      Liselotte: : Hej Linnea, de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
    • Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret
    • Volodymyr

      Får man markera kemi och fysik 2 som utökade kurser när man läser NA?

      Hej! Håller på just och försöker fixa till mina betyg inför framtida universitetsstudier och befinner mig just nu i ett litet dilemma. Som det ser ut nu har jag ett snitt på över 18p utan merit, men jag läser 2700p. Från vad jag förstått ska jag i denna situation kunna markera två av kurserna...

      Anna: : Hej, se i Programplanen för NA här >> om du har betyg i Geografi 1 och Samhällskunskap 2, kan du "låtsas" att du läste Samhäll-inriktningen men har... Läs hela svaret
    • mansoora

      ska jag kontakta syv på skolan?

      hej ! jag har en fråga, om jag ska veta att går det att höja sina betyg med en extra uppgift eller kompleteringsfrågor i en skola ... är det en bra ide att mejla syv på denna skola ? om nej vem ska jag kontakta då? jag menar, jag vill veta om man kan höja sin betyg om man har lite mindre betyg...

      Anna: : Hej Mansoora! Det är Lärare och inte Studie- och yrkesvägledare som sätter betyg. Studie- & yrkesvägledare kan förklara för dig vilka betyg du behöver ha: för behörighet till olika utbildningar och även hjälpa dig att se var... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga