Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32167 frågor besvarade.
Vilket program ska jag ta =( ?
2Poäng
Henrik
Hej.
Ändrings valet börjar snart och har ingen blekaste aning om vad jag ska gå. Först var jag inne på Samhällsvetenskapsprogrammet eftersom jag ansåg att jag kunde samla mest poäng där jämfört med ekonomiprogrammet. Mitt mål är att komma in på juristprogrammet och gymnasiet jag tänkas gå heter Slottegymnasiet.
Samhällsvetenskapsprogrammet - Programprofiler : Omvärlden och kultur (Geografi 2, Historia 3, Hållbart samhällsbyggande, internationella relationer och kultur och idéhistoria). Vad menas med program profiler?
Vad innebär Omvärlden och kultur specifikt?
En annan sak är vilket ska jag ta? Vill inte komma in på ett program jag kommer ångra. Min SYV är här på Onsdag så ställer frågan här sålänge. Ta hänsyn till mina tre frågor.
Vad erbjuder Ekonomiprogrammet i Ljusdal? Juridik mer specifikt? Slottegymnasiet har allvarliga brister gällande information.
du har som mål att komma in på Juristprogrammet på högskola/universitet.
Det är lätt att bli behörig till den utbildningen, då det endast godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b som krävs för särskild behörighet. Det som är svårt är att få tillräckligt höga betyg. Juristprogrammet är ett populärt högskoleprogram med många sökande som har höga betyg.
Du vet kanske redan att du även kan komma in via HP-urvalsgruppen om du väljer att göra högskoleprovet och får tillräckligt högt resultat på det. Du kan börja göra Högskoleprovet så fort som möjligt och du hinner göra HP flera gånger: 2 ggr under varje årskurs på gymnasiet, dvs sammanlagt 6 gånger - om du vill göra det. HP är frivilligt att göra men det är en bra möjlighet som ger en extra chans att komma in på en attraktiv högskoleutbildning.
Med det sagt, går vi vidare till vilket program på gymnasiet du bör ha som ditt första alternativ. Jag (personligen) tycker att Ekonomi, inriktning Juridik - är att föredra framför Samhällsvetenskapsprogrammet. För övrigt, är inte skillnaderna stora mellan Samhällskunskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik. Man kan få Examensbevis med så gott som identiskt innehåll (eller näst inpå det) - från de två utbildningar. Man läser lika mycket matte, engelska och svenska på de utbildningar. Många obligatoriska kurser är desamma. Är du intresserad av Juridik, är det väl bra att du kan börja läsa juridiska kurser redan på gymnasiet. Det är i alla fall vad jag tycker.
Formellt sett, spelar det ingen roll - om du läser SA eller EK, juridik. Du skriver om att "samla fler poäng" och jag är inte helt säker på vad du menar med det. På alla gymnasieprogram måste man ha 2500 poäng för att uppfylla kraven för gymnasieexamen. Det är varken sig fler eller färre poäng du ska läsa, oavsett om du läser på SA eller på EK.
Om du tror att du kan få högre betyg på SA och med det högre meritvärde - då förstår jag att du vill läsa SA. Du vill läsa på Slottegymnasiet>> skriver du och nämner några olika Profiler och frågar vad de betyder.
På varje gymnasieprogram finns det en lista (fastställd av Skolverket) av kurser som får läsas som Programfördjupande. Sedan väljer varje elev 200 poäng inom Individuellt val - och eleverna har väldigt olika önskemål och det är svårt för skolorna att tillgodose alla de olika önskemål, därför väljer skolorna "åt elever" på förhand, genom att sätta ihop "profiler" - en eller några olika och det som är bra med det är att du vet på förhand vilka kurser du ska läsa, det blir inga diskussioner om valbara kurser för skola har valt åt dig på förhand. Det som är lite sämre, att du inte har valfrihet, utan det är redan förutbestämt vilka "valbara" kurser du ska läsa.
Det som skulle vara bra för dig är att ha möjlighet att läsa Engelska 7 och Matematik 3 och 4 och/eller Moderna språk 3 och 4. Detta för att tjäna Meritpoäng>>. Läs om Meritpoängen här>>>
Det är inta alls obligatoriskt att ha Meritpoäng, men de ger stor fördel i konkurrensen om plats på högskola. Därför rekommenderar jag dig att försöka få ett löfte från skolan om att du ska få läsa kurser för Meritpoäng och helst så att du kan uppnå max i merit.
Om det är lika stora chanser för dig att läsa kurser för Meritpoäng både på SA och på EK, juridik, skulle jag välja EK, juridik i första hand.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval!
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Anna: :
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Anna: :
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Mikael: :
Hej Pamela,
det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret
Hej,
Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.
Min första fråga: om jag vill...
SYV-besökare: :
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Julia: :
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Anna: :
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret