Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'utöka lärarlegitimation' (8 st.)
-
Vad är Kortaste vägen till lärarbehörighet?
Jag har försökt att fråga flera gånger nu. Jag har svårt att hitta. Men vilket är den kortaste möjliga vägen att bli behörig lärare i vilket ämne som helst, 1an på lågstadiet till Gymnasiet. Och vad kan man göra...
Hej,lärarexamen kan man - i Sverige - få ut efter studier på högskole-universitetsnivå i 3 läsår (6 terminer) på heltid; det är den kortaste tiden för att... Läs hela svaret -
Hur går jag tillväga?
Jag pluggar som sagt f-3 lärare. Men när jag blir lite äldre sen och har fått lite erfarenhet inom skolan, så vill jag jobba på gymnasiet som psykologilärare och något annat. Behöver jag gå en utbildning på 5 år eller hur ser...
Hej Ruth,Du får gärna samråda med studievägledare på lärarhögskolorna. Reglerna och behörigheter för lärarutbildningar kan ändras; de brukar ändras ibland. Sedan är... Läs hela svaret -
Grundlärarprogram för 4-6 - behörig att även lära ut för F-3 sen?
Hej! Om jag pluggar gundlärarutbildningen åk 4-6, kan jag då arbeta med allt mellan åk F-6? Eller måste jag då plugga för grundlärare F-3 om jag vill arbeta i de åldrarna? Tack!
Hej Hans,jag har nu pratat med en sakkunnig på Skolverket som säger att vissa kompletteringar kommer troligtvis att krävas (alltså man blir inte "behörig... Läs hela svaret -
Kan jag bli lärare i ett annat ämne efter kpu?
Hej Jag funderar på att studera kandidatprogram i matematik och om det går bra där ta en kpu och då blir behörig lärare i matematik. Men jag har läst att det är mycket svårare att få jobb som behörig lärare i endast ett...
Hej Sara,KPU prioriterar sökande som ska bli lärare i flera ämnen, minst i 2 ämnen. Att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne är svårt. Man prioriteras... Läs hela svaret -
Kan högstadielärare arbeta på fritidshem?
Kan högstadielärare arbeta på fritidshem? Om inte, går det att komplettera sin lärarlegitimation så att man får rätt behörighet?
Hej Frida, när det är lärarbrist, är rektorerna tvungna att anställa även dem som inte är behöriga alls, eller inte är behöriga för just den skolformen som de... Läs hela svaret -
Svenska som andraspråk?
Hej! Jag tar ämneslärarexamen (gymnasiet) i idrott & hälsa 2019. Jag läser endast ett ämne då jag sedan tidigare har examen i idrotts- och hälsovetenskap och jag läser nu KPU för att komplettera mina tidigare studier. När jag är klar kommer jag att ha som sagt ämneslärarexamen idrott och...
Hej Ludvig; det är en fråga du måste ställa till skolverkets avledning för lärarlegitimationer. Det är de som bestämmer i den frågan: du kommer vilja utöka ditt... Läs hela svaret -
kan jag komplettera och bli lärare i fler ämnen?
Hej! ja läser just nu till grundlärare inriktning fritidshem, där jag blir utbildad fritidspedagog samt idrottslärare i årskurs F-6. Min fråga är om det finns möjlighet till att läsa vidare och bli svens/engelsk lärare och i så fall vilka kurser krävs?
Vill du bli behörig lärare i svenska och engelska, behöver du ha godkända högskolepoäng inom de språken. Sök läsa svenska eller SAS och/eller engelska - i alla... Läs hela svaret -
Hur kan man läsa ett ämne till på högskola?
Hej! Jäg är ämneslärare i engelska och mödersmål men jag vill studera ett ämne till. Måste jag läsa hela kandidatsprogram för detta eller finns det någon snabbare väg? Tack
Hej Malu! Lärarutbildningen är ganska komplicerat uppbyggd och det finns olika sätt att bli behörig lärare på. De två "huvudvägar" att gå är 1.... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga