Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'behörighet för lärare' (7 st.)
-
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Kan en gymnasielärare jobba med yngre elever?
Hej! Jag är intresserad av att läsa till ämneslärare gymnasiet men är också intresserad av att jobba med yngre elever ( från F-klass upp till 9). Undrar därför om det finns möjlighet (genom att kanske efter några komplettering/...
Hej Roza!som reglerna är nu så är gymnasielärare behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7 - 9 i grundskolan.Att bli... Läs hela svaret -
Hur läser man till behörighet att undervisa i matematik 7-9?
Om man är lärare och har behörighet att undervisa i Ma/NO åk 4-6 samt SVA åk 7-9 och vill läsa till så man har behörighet att undervisa i matematik 7-9, hur går man tillväga då?
Hej Julia! det är bästa är att ta kontakt med studievägledare på det Lärarhögskolan där du vill komplettera din utbildning; det är rätt... Läs hela svaret -
Hur bli SFI lärare?
Jag läser till grundskollärare på VAL och arbetar också som lärare åk 1-6. Jag vill kunna undervisa på SFI och vill veta hur jag kan komplettera min utbildning. Jag har läst på Framtid.se att det krävs ytterligare 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk för en person med lärarlegitimation för...
Hej Pamela, det är Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som har "sista ordet" och hur de tolkar reglerna eller vilka undantag som de kan göra - kan inte vi svara om. Testa vänd dig direkt till... Läs hela svaret -
Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?
Hej, Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska. Min första fråga: om jag vill...
Hej Ayat,grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet... Läs hela svaret -
Hur många ämnen undervisar man i som grundskolelärare åk 4-6?
Hej! Jag pluggar nu grundlärarprogrammet åk 4-6 och har en fundering. Vi lär oss ju att undervisa i matematik, engelska och svenska + valbara ämnen som tex SO. Men efter att man har fått sitt examen, måste man undervisa i ALLA av dessa ämnen? Hur funkar...
Hej Nicole, det ser olika ut på olika grundskolor. Det finns ex. Grundskolorna som har elever upp till åk5, endast. Andra - är endast "högstadieskolor", dvs åk6-9. Och... Läs hela svaret -
Hur blir jag komvuxlärare med KPU?
Hej! Jag är intresserad av att läsa en ekonomikandidat på universitetet. Jag har alltid varit lite sugen på att jobba som komvux/gymnasielärare också. Då såg jag att du kan läsa en KPU om du läst inom ett ämne, det står att jag behöver läsa 120p för att bli behörig för KPU inom gymnasiet....
Hej Simon! det finns ingen speciell utbildning till just Komvux-lärare; det är grundskole- och gymnasielärare som undervisar på komvux. Ang. behörighet för lärare i företagsekonomi,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga