Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'extrakurser' (9 st.)

    • Elias57477

      statligt jobb krav?

      Hej jag har planer läsa kandidatprogram i socialantropologi och vill jobba inom en statligmyndighet eller inom regeringskansliet. På nästan alla utbildningar står det att det krävs akademisk examen i statsvetenskap, samhällsvetenskap eller likvärdig...

      Milla : : Hej,det är en väldigt bra fråga att ställa till de som anställer. Vad "likvärdig" utbildning är - är en bedömning och olika arbetsgivare kan göra olika bedömningar. Det som... Läs hela svaret
    • Adam

      Nackdelarna med att inte läsa språk på teknikprogrammet?

      Hej! Jag började precis på teknikprogrammet och jag undrar om det är värt att fortsätta läsa spanska trots att man inte alls gillar det, jag vill ha så mycket merit som möjligt efter gymnasiet såklart men jag undrar hur det funkar om jag läser matte 4 och 5 i 3an och engelska 7 men väljer att...

      Mikael: : Det går att uppnå högsta möjliga antal meritpoäng även utan att på gymnasiet läsa moderna språk. Läs gärna information på Gymnasieguiden/merit
    • Vendela

      Hur påverkas meritpoäng av prövning & hur räknas poäng för extra kurs?

      Hej! Jag undrar om man får behålla sina meritpoäng om man gör en prövning i ett meritämne (t ex moderna språk eller engelska 7) som man läst och fått godkänt i på gymnasiet? Räknas dessa meritpoäng som man tidigare...

      Milla : : För att ge rätt svar måste man veta om du har Examensbevis och vilka kurser krävs för Särskild behörighet till den högskoleutb som du vill... Läs hela svaret
    • William

      Finns det någon extrakurs i företagsekonomi på gymnasiet?

      Skulle vilja jobba med något inom inköp efter gymnasiet/högskola. Kan jag gå en utbildning på högskola till inköpare utan att behöva plugga någon extrakurs på gymnasiet, eller går det bra utan? Finns det någon extrakurs inom ekonomi som kan bredda mina möjligheter för utbildning senare?

      Anna: : Hej William, om du nu går på gymnasiet, kan du välja av de kurser som just din skola kan erbjuda. På eftergymnasial nivå finns utbildning till inköpare bl.a inom... Läs hela svaret
    • Siri

      Är det meriternade att läsa extra kurser utöver sitt program?

      Hej! Jag planerar att börja läsa socionomprogrammet nästa termin, men tänkte eventuellt påbörja en kurs med sen anmälan innan dess. Är det meriterande om jag till exempel läser etik, folkhälsovetenskap eller kommunikation mellan människor, utöver socionomprogrammet? Funderar även om det finns...

      Anna: : Hej Siri; har du tidigare läst på högskolenivå? Det är rätt så krävande, tycker de flesta. Det är rätt så "nog" att läsa på... Läs hela svaret
    • Dima

      Kan jag läsa en extra kurs för att ersätta en annan?

      Hej! Jag går tvåan på gymnasiet just nu (Naturprogrammet). Jag vill bli läkare och därför vet jag att jag behöver ha höga betyg. Jag har A i många ämnen men det finns ett ämne som jag inte kan och detta är Idrott. Jag...

      Mikael: : Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs och betyg i den måste tvunget ingå i exambevis från gymnasiet men i exambevis från komvux får inte den kursen... Läs hela svaret
    • Tina

      Måste jag läsa engelska 7?

      Hej! Mitt namn är Tina och jag läser sista året på naturprogrammet. I somras genomgick jag en operation som ledde till att jag sattes på en medicinering med biverkningarna ångest, stress, trötthet osv. När jag valde gymnasie i nian valde jag efter flera olika aspekt då ett av dessa var...

      Anna: : Hej Tina, om du tittar på >>>Programplan för NA, ser du att det är ett visst antal kurser /poäng/ inom Programfördjupning - det kan vara 200 eller 300, beroende på inriktning - och så... Läs hela svaret
    • Csaba

      Masters i annan skola?

      Hej! Jag har tänkt att gå maskinteknik på Chalmers men det blev inte så då jag inte hade tillräckligt med poäng. Jag blev antagen till BTH och då är min fråga att kan jag läsa dem första 3 åren på BTH och sedan läsa masters på Chalmers eller KTH? Jag har ingen aning hur det hela funkar och...

      Anna: : Hej Csaba, till masterprogrammen söker man som till "vilken utbildning som helst" - till vilken skola man vill. Vad som ställs som behörighetskraven kan variera ganska mycket mellan olika lärosäten... Läs hela svaret
    • Ludvig

      Extrakurser eller Jurisik Extrakurs?

      Hej! Jag ska gå Estet Musik spetsutbildning musik på gymnasiet Academy Of Music And Business i Tingsryd. Efter gymnasiet så vill jag gå Juridik på Juridicum i Lund och jag har sett att man behöver ha Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2...

      Milla : : Hej Ludvig! De kurser som krävs för särskild behörighet till Jurist dvs Samhällskunskap 1b och Historia 1b - ingår som obligatoriska i Estetiska programmet, alla inriktningar, vilket du kan se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga