Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '#naturvetenskapsprogrammet' (7 st.)

    • Sara

      Naturvetenskapsprogram eller Naturvetenskap och teknik?

      Hej! När jag började min gymnasiala utbildning 2018 stod på min planering naturvetenskapsprogram. Idag beställde jag min examen men det stod Naturvetenskap och teknik!! Varför ändrades namnet på programmet? MVH

      Mikael: : Hej Sara! Jag gissar på att du tar ut examensbevis från komvux och det är sedan 1 juli 2021 nya regler som gäller: högskoleförberedande komvux examen utfärdas... Läs hela svaret
    • Emilia

      Blir man lägre prioriterad om man gått naturbruk & pluggat på komvux?

      Jag går i 9:an just nu och gymnasievalet börjar närma sig. Jag velar mellan att gå naturbruk inriktning djurvård eller att gå en naturvetenskaplig linje. Jag drömmer om att bli djursjukskötare eller veterinär i framtiden. Jag vet att...

      Anna: : Hej Emilia,särskild behörighet till utbildningen som leder till yrket Djursjukskötare och yrket Veterinär är ganska olika. Det är mycket "lägre... Läs hela svaret
    • Yona

      F i engelska 5?

      Hej, jag går i naturvetenskapsprogrammet 1an och fick F i engelska. jag tänker att bli arkitekt. ska jag gå i Komvux för att göra om eng 5 eller hur blir det, för att jag vet inte om jag kommer äns att klara eng 6. vad ska jag göra?

      Mikael: : Du kommer få möjlighet att göra prövning i engelska 5 innan du går ut år3 på gymnasiet. Du kan fortsätta läsa eng till nästa kurs, eng 6 och kanske får du godkänt betyg i eng 6... Läs hela svaret
    • Melinda

      Vad ska jag göra om jag inte gillar mathe eller NO?

      Hej! Det är så att jag vill bli tandläkare i framtiden och för att bli det måste jag gå naturvetenskaps linjen men jag gillar verkligen inte matte eller NO så mycket men vill verkligen bli tandläkare! Vet inte vad jag ska göra, ska jag gå naturvetenskaps linjen även fast jag inte gillar...

      Milla : : Det är inte omöjligt att komplettera  med högre kurser i matte och NO-ämnena efter gymnasiet; du kan på gymnasiet gå ett annat program än NA, exempelvis VO (eftersom du är intresserad av ett yrke inom Hälsa och sjukvård).
    • Ane

      Påverkas jag av medelvärdet?

      För att komma in i det gymnasium jag vill gå på krävs ca 270 men medelvärdet är 310. Finns det chans för mig med 270 poäng (om jag höjer poängen innan slutbetygen kommer), eller släpps bara folk med 300+ poäng in ?

      Milla : : Hej Ane,medelvärde är just "medelvärde" och spelar ingen roll för möjlighet att komma in på ett gymnasieprogram. Inte ens den antagningsgränsen, som -... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur viktigt är behörighet från gymnasiet?

      Jag går i ettan på naturprogrammet och ska nu välja inriktning. Mina val är natur-natur eller natur-sam. Själv tycker jag lite bättre om de samhällsvetenskapliga ämnena och skulle gärna ha lite variation i naturämnena. Men natur-natur ger ju bättre behörighet Jag vet inte vad jag vill bli men...

      Anna: : Hej Anna, när man söker till högskoleutbildningar i Sverige prövas man i Olika Urvalsgrupper. Ex. om man har ett giltigt resultat av högskoleprovet, prövas man i HP-urvalsgruppen... Läs hela svaret
    • Irma

      Kan man söka till två linjer samtidigt?

      Hej jag undrar, ifall man är intresserad av både t. ex ekonomi och naturvetenskap om man kan söka till båda? De vill säga att jag t. ex söker natur på "östra real" och ekonomi på "klara norra"

      Anna: : Ja, du kan söka två Olika och ännu fler Olika program på samma eller på Olika gymnasieskolor, men du måste prioritera - "i första hand"... "i andra hand" osv. Ex. kan du i din... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga