Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '#engelska7' (5 st.)

    • Jeny

      Jag blev nekad för ansökning av engelska 7 i komvux?

      Hej! Jag är i behov av extra meritpoäng inför ansökan av högskoleutbildning under hösten som kommer. Jag har tagit gymnasieexamen (2023) utan engelska 7 då jag blev informerad att jag kan läsa till det i efterhand på komvux av mina förre detta läraren och syv. Däremot blev jag nyligen nekad...

      Milla : : Hej,komvux har begränsade resurser och kan tyvärr inte erbjuda utbildningsplatser till alla som så önskar; komvux måste prioritera. Nu-för-tiden gäller... Läs hela svaret
    • Liker

      Krävs engelska 7 för att studera till läkare utomlands?

      Hej! Jag går i naturvetenskapsorgrammet och har en bra merit, men nästan tillräckligt för läkarpgroammet i Sverige. Jag undrar om jag måste ha läst engelska 7 för att t.ex plugga till läkare i Danmark eller Norge?

      Milla : : Hejsan,du får ta reda på om Undervisningsspråk på läkarprogrammet utomlands blir engelska eller "landets språk" (t.ex norska eller danska). Om... Läs hela svaret
    • Gerda

      Engelska 7, extra poäng?

      Hej jag vet att man brukar få nån extra poäng då man läser engelska 7 på gymnasium, men hur mycket får man? Har läst att det är max 1,0 meritpoäng, men vad menar de med "max" kan man få mindre?hur avgörs det?

      Julia: : Hej Gerda,betyget i engelska 7 räknas även in i den studerandes Jämförelsetal, alltså i snittbetyget, på så sätt kan höjningen av meritvärde bli både lägre och även... Läs hela svaret
    • Jenny

      Engelska 7 svårt - hoppa av?

      Hej! Jag går tredje året på gymnasiet och en av kurserna som jag läser är engelska 7. Ville läsa den just pga att man får en hel meritpoäng men nu inser jag att det är extremt svårt för mig. Tycker inte om kursens uplägg och när jag pratar med andra vänner verkar det som att deras upplägg...

      Anna: : Hej Jenny,du skriver inte om Eng 7 är en "vanlig kurs", ex. i programfördjupningen eller individ.val eller om du läser den utöver dina vanliga studier - på "övertid" /enligt rektors beslut som U-kurs,... Läs hela svaret
    • Maggie

      Engelska 7? "and it's importance"?

      Hej! Har engelska 7 någon större betydelse vid val av yrke? Är det någon fördel på arbetsmarknaden med att ha engelska 7? Jag vet redan att 2,5 meritpoäng är det maximala. Kvittar det i så fall om man väljer engelska 7 eller t.ex. matte 5 som får fullfölja max poängen? I vilka yrken i så fall...

      Julia: : Hej Maggie, som behörigheter till eftergymnasiala utbildningar är i Sverige idag, så krävs det varken Engelska 7 eller Matematik 5 för behörighet till någon utbildning.Båda kurser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga