Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'plugga' (27 st.)

    • Sol

      Hur ska man plugga svenska exakt?

      Hej! Jag har det mycket enkelt att plugga andra ämnen förutom svenska, för att jag vet liksom inte vart man ska börja. Jag talar redan svenska, men kan jag specifikt plugga på för att få bättre betyg inom svenska?

      Milla : : Hej,det är en fråga till Lärare i svenska, i första hand till just Din lärare i svenska. Be läraren om att hen ger dig tips, råd och instruktioner på hur du ska gå tillväga på att på bästa sätt lära dig svenska.
    • Annathunberg

      Kan man tacka ja?

      Hej! Jag börjar få lite olika frågor angående ansökan till högskolan. Det är så att jag har sökt bl.a 1.socionom i Göteborg 2 kandidatprogrammet i offentlig förvaltning 3 sjuksköterska i högskolan väst Jag kommer säkert inte in med mina poäng till socionom Men nu känner jag att jag hade...

      Milla : : Hej,det är Antagning.se som jobbar med administration kring antagning till svenska högskole- och universitetsutbildningar så du vinner på att fråga där. Du kan t.ex ringa till Antagning.se på vardagar... Läs hela svaret
    • beslutsångest49

      Är det möjligt att plugga två utbildningar samtidigt?

      Hej! Jag ska snart börja på min andra termin på läkarprogrammet, en utbildning som som jag verkligen tycker är kul och väldigt intressant Samtidigt har jag också börjat sakna matematiken och vissa andra ämnen en smula och börjar intressera mig gymnasielärare-yrket. Ju mer jag funderar, desto...

      Milla : : Hej,läkarprogrammet är 6-årigt och att bli behörig gymnasielärare brukar (som oftast) ta 5 eller 5,5 år, om man läser på heltid (läser man på deltid,... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur många gånger får man gå högskola?

      Hej! Jag undrar hur många gånger man får plugga på högskola. Jag vill läsa till förskolelärare, om jag läser klart det programmet och blir examinerad osv, helt färdig. Men sen efter något år på förskola ångrar...

      Liselotte: : Hej Elin,Det finns ingen begränsning på antal utbildningar eller studierår eller terminer på högskolenivå för en och samma person. Du kan därför söka och om du kommer... Läs hela svaret
    • Anonym

      Är det stor skillnad på mängden plugg mellan ekonomi och natur?

      Jag har precis börjat läsa naturvetenskap på gymnasiumet efter att jag valt det då jag tycker mer om no ämnena plus att det ger mig möjligheten att välja mellan många yrken. Men börjar tvivla på om det är något för mig...

      Julia: : Hej Louise,för en blivande musiklärare är mest passande gymnasial utbildning - ES/musik, tycker i alla fall jag.Svar på din fråga om hur mycket plugg det är... Läs hela svaret
    • Anette

      Hur räknas betyget för gymnasiearbetet?

      Min dotter går sista året på Sam på gymnasieskola. Hur räknas betyget från gymnasiearbetet? När man räknar samman sin meritpoäng i antagning.se räknesnurra räknas det som ett ämne som alla andra och sänker därmed...

      Peter: : Hej Anette,GA, gymnasiearbete räknas inte in i elevens jämförelsetal. Eleven måste ha E i GA för att kunna ta ut examensbevis. Men betyget räknas inte in.
    • Melinda

      Vad behöver jag plugga för att komma in på förkollepogramet?

      Hej ! Jag hade tänkt söka till förskolepogramet hösten 2021 , och undrar om det är något jag behöver läsa upp? , jag gick hantverks programmet , och gick ut med 2500 poäng , Har gjort , Engelska 5 , Svanska3 , material och miljö,...

      Anna: : Hej! Om du vill utbilda dig till förskollärare, så är det ett program på högskolenivå och du behöver därför även godkänt betyg i... Läs hela svaret
    • Cecilia

      kan man plugga mer än ett år utomlands när man ska börja gymnasiet?

      Hej, jag har haft en lektion i skolan om att tänka på vilket gymnasieprogram man vill ha när man ska gå ur högstadiet jag undrar om man kan gå alla åren man pluggar i gymnasiet utomlands? eller finns det bara utomlands studier som är ett år?

      Anna: : Hej Cecilia,det kan inte garanteras att läsa på gymnasiet utomlands. Det är mycket som ska "klaffa" för att en elev skulle kunna läsa på gymnasiet... Läs hela svaret
    • Mendy

      Tips inför naturvetenskapsprogrammet?

      Jag har valt att gå naturvetenskapsprogrammet, jag lyckades att komma in i mitt förstahandsval men är ganska nervös då jag kom in med lägst merit. Jag vet att man jobbar klart med böcker under en termin, så jag undrar vad jag kan göra för att lättare förstå matten och alla andra NO-ämnen. Vad...

      Julia: : Hejsan, vilken intressant och viktig fråga du ställer! Dock är det svårt att ge ett generellt svar, utan att veta vad som skulle passa just Dig!. Kika gärna på Tips om Studieteknik och... Läs hela svaret
    • Adam

      Hoppade av gymnasiet i årskurs 3 och vill söka komvux?

      Hej, 2016 hoppade jag av gymnasiet i årskurs 3. Pågrund av stress och sjukdom. Det startade i årskurs 2 och fick därför många F där också. Har sedan dess jobbat utomlands men kommit hem nu och vill verkligen fixa gymnasiexamen nu och vill därför börja läsa upp ämnen i höst. Läste teknik och...

      Anna: : Hej Adam!  Vi rekommenderar att du bokar tid med SYV på komvux för planering av dina studier. Det går att ändra inriktning; du behöver inte läsa de kurser som... Läs hela svaret
    • Rasmus

      Vad behöver jag för att kunna plugga arkitekt-programmet?

      Hej! Jag har alltid varit sugen på att läsa arkitektur men alltid varit skoltrött och ha velat ut och jobba istället för och läsa, men idag efter att ha jobbat 2 1/2 år så har jag blivit mer och mer sugen på att läsa igen. Jag gick El o Energilinjen i Gymnasiet, vaf behöver jag läsa upp för att...

      Lärare: : Hej Rasmus, det finns några olika arkitekt-yrken, men jag tror du menar https://www.framtid.se/yrke/arkitekt stämmer det?Kika gärna på de olika arkitekt-yrkena och svara vilken... Läs hela svaret
    • Johanna

      examen från komvux?

      Hej! Jag fick ut gymnasiet med 2250p i somras. Hur mycket behöver jag läsa för att få plugga på universitet? Läser just nu 2 ämnen, 200p på distans men vill gärna avbryta ett ämne eftersom det är för svårt. Kan man "byta" ämne och plocka bort det ena på komvux? Vill gärna plugga till hösten...

      Liselotte: : Hej Johanna, jag tycker du behöver göra planering av Examensbevis, tillsammans med studie- och yrkesvägledare på komvux. Det är 2400 poäng som måste ingå i examensbevis från komvux. om du... Läs hela svaret
    • Nora

      Plugga i USA, betygsstemet osv?

      Jag snittar B och C men sen har jag E i matte 1b och 2b och idrott. Så fort man får ett E drar det ner på meritvärdet jätte mycket... Så min fråga är då, är det amerikanska betygssystemet (GPA) samma? Alltså om jag skulle översätta mina betyg och sen har E i de ämnena drar det också ner på...

      Liselotte: : Hej Nora, tyvärr har vi i dagens läge inte någon expert på "utlandet". :) Jag kan därför i princip bara hänvisa till några länkar - som... Läs hela svaret
    • Emelie

      Jag vet inte vad jag vill plugga till?

      Hej jag tog studenten nu i våras och nu så har jag ett sabbatsår eftersom jag inte vet vad jag vill bli. Jag gick barn och fritid för jag ville bli förskolelärare men den sista tiden så har jag känt mer och mer att jag kanske inte vill arbeta som det utan jag vill jobba med något mer kreativt...

      Julia: : Hej Emelie, jag föreslår att du kIickar runt på www.framtid.se på olika yrken - det finns ca 2000 yrkespresentationer där. Kanske börja med - Filmyrken>>, titta sedan på... Läs hela svaret
    • Jessica

      Ångrar lite mitt gymnasieval?

      Jag har nu gått ca en månad på Naturprogrammet på Thorildsplans gymnasium. När jag gjorde valet, så var jag nästan helt säker på att det var denna linje jag ville läsa, men jag börjar nu känna att det är lite mycket teori för min del och tänker att jag skulle vilja ha lite mer estetiskt. Är...

      Mikael: : Hej Jessica, du går nu på den här skolan>>> och du nämner "natur-estet", menar du på en annan skola? eller menar du estetiska programmet? Vilken utbildning vill du jämföra din... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga