Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32106 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'musiklärare' (16 st.)
-
Lärare i estetiska ämnen ?
Hur blir man lärare i estetiska ämnen?
Hej Sia, det finns många olika estetiska ämnen. Se gärna info i avsnitten UTBILDNING i yrkespresentationerna:BildlärareMusiklärareDanslärare Om att bli lärare i Övriga estetiska... Läs hela svaret -
Förskollärare till musiklärare för F-3?
Hej. Jag har två frågor om ifall det finns en kort väg till att bli behörig musiklärare för de yngre barnen alltså F-3. Jag är nämligen snart färdigutbildad förskollärare med behörighet att arbeta i förskoleklass och jag har bestämt mig att det är förskoleklassen jag vill arbeta på efter min...
Hej Parman, du ställer en svår (för oss att besvara) fråga. Du söker "undantagslösning", kort väg till att bli behörig musiklärare (för yngre barnen) och... Läs hela svaret -
Förskollärare till musiklärare?
Hej! Jag är utbildad förskollärare sen 3 år tillbaka som har ett stort intresse för musik. Jag har på senaste tiden tänkt att jag skulle vilja jobba med ungdomar istället, som musiklärare i gymnasiet och i grundskola. Programmet jag är...
Hej Sandra,om du söker och kommer in på programmet som du vill läsa - kan du ansöka om tillgodoräknande av tidigare utbildning och får svar från de utb.ansvariga om du kan hoppa... Läs hela svaret -
Hur utbildar man sig till musiklärare?
Hej, jag undrar hur man utbildar sig till musiklärare. Är det något speciellt universitet man ska börja på? Och hur länge tar det att utbilda sig till musiklärare?
Hej! kika gärna på framtid.se/yrke/musiklarare där bl.a berättas om hur man i Sverige blir "behörig Musiklärare"; det fins det - se info på sidan, länk ovan, om tre olika... Läs hela svaret -
Musiklärare efter musikutbildning?
Om man studerar en musikproduktions-linje på högskola så man får en kandidatexamen, hur går man tillväga för att kunna utbilda sig vidare för att bli musiklärare? Utbildningen jag har funderat på:...
Hej, tänker du i första hand på Musiklärare eller Kulturskolepedagog (på kulturskolorna är Musik det vanligaste ämnet).I de flesta yrkespresentationer på www.framtid.se finns även uppgift om vilken utbildning som krävs.mvh Julia syv -
Vad gäller för utökad behörighet musiklärare?
Hej, Börjar KPU till sommaren, inriktning ämneslärare åk 7-9 i samhällskunskap. Har en fråga gällande utökad behörighet för att få undervisa i musik i åk 4-6. Jag läser på skolverkets hemsida att man rätt att undervisa även i årskurs 4-6 om man har behörighet för åk 7-9. Dvs i de ämnen man...
Hej Stefan, det är skolverkets avdelning för legitimationer som bestämmer ... kika också gärna på Utb.info på yrke/musiklarare -
Vilket fördjupningsval är mest passande?
Om jag planerar att ta ämneslärarexamen, främst i musik, med inriktning gymnasiet, när jag tagit studenten, vilken av de nedanstående fördjupningsvalen är mest givande och passande för att bli musiklärare på gymnasienivå? Eller är de alla lika passande? (Keep in mind: kommer utöka mina kurser i...
Hej Claudia,jag tycker att "mitten-alternativet", dvs Musiker/ArtistKurser som ingår:● Ensemble 2● Instrument eller sång 1 specialisering 1● Instrument eller sång 2● Körsång 2 passar... Läs hela svaret -
Kompletteringar - gå från musiklärare till förskollärare?
Hej, jag har nyligen tagit examen och fått lärarlegitimation som musiklärare. Jag är ettämneslärare och har behörighet att undervisa i musik i grundskola, gymnasiet, folkhögskola och kulturskola. Jag har dock blivit mer och mer intresserad av att istället arbeta med yngre barn och funderar på...
Hej Karin, om du söker och kommer in på förskollärarprogrammet, ansöker du sedan om tillgodoräknande (av tidigare utbildning) - och det är först då som... Läs hela svaret -
Hur Blir Jag en Behörig Musiklärare ?
Hej mitt fråga är hur blir man en musiklärare av grundskola. jag skulle vilja ha en detaljerad step by step hjälp. från avslutning av skola tills man blir behörig musik lärare.
Hej Sergie! I yrkespresentationen Musiklärare>> beskriver vi några olika vägar man kan gå för att bli behörig musiklärare. Lärarutbildningen /i första hand för... Läs hela svaret -
Kan Man Jobba som Musiklärare efter Gymnasiet ?
Hej jag har kollat up många olika jobb och etc.. Men fortfarande tycker jag att jag skulle vilja blir Musiklärare Så jag tänkte så har : Efter Grundskola jag går till gymnasiet > Estetiska Programmet > Inriktning Musik Men efter det är jag då redo för att för exempel jobba som musik...
Hej Sergi, om hur antagningsprovet är utformat på KungIiga MusikhögskoIan, Iäs på skoIans egen hemsida>> och frågor om utbiIdning på den skoIan, inkIusive... Läs hela svaret -
Måste man gå lärarlinjen för att bli musiklärare?
Kan man bara gå en vanlig utbildning inom musik och bli anställd på skolor som musiklärare?
Hejsan, se t.ex. info- på http://www.estet.umu.se/utbildning/musiklarare/ det är nu satsning på behöriga lärare. I fall en behörig lärare söker till en skola, får inte en obehörig ngt. jobb. I fall det... Läs hela svaret -
Frågor om estet med inriktningen musik?
Jag vet att man kan bli musiklärare men vad mer kan man bli? Hur mycket musik i veckan har man? Mina syskon säger att man inte ska gå estet musik för det ger inget, alltså att man inte kan bli något efter det stämmer det?
Hej, estetiska programmet är högskoleförberedande. Du får grundläggande behörighet till högskolestudier men ofta krävs det särskild behörighet också som är olika beroende på vilken utbildning du vill söka. Om du inte... Läs hela svaret -
Behövs matte 2b för förskollärare, musiklärare eller grundskolelärare?
Hej! Jag går ES-programmet och då läser man ju inte matte 2b automatiskt. Därför undrar jag behöver man matte 2b för att plugga vidare som förskollärare, musiklärare eller grundskolelärare. Sen även en till fråga kan man plugga vidare på bageriutbildning trots att man inte har gått RL? Jag...
Hejsan, om du vill plugga till musik eller förskolelärare så behövs inte just Ma2-kursen. Ska du dock läsa grundlärarprogrammet så beror behörigheten på lite på vilka ämnen du väljer... Läs hela svaret -
estet- musik eller någon annan linje ?
Hej! jag har funderat på att kanske gå linjen estet-musik, men igentligen så vill jag inte jobba med musik , jag vill alltså inte bli musiklärare eller något sådant, utan jag väljer denna linje isf för att jag håller på med väldigt, väldigt mycket musik på fritiden och för att jag vill utvecklas...
Hej! Det var många frågor. Ska försöka svara på alla. 1: Du blir behörig till polishögskolan på Eststiska programmet. 2. Det behövs inte A på alla kurser för att komma in på polishögskolan. När man sökt kallas man till... Läs hela svaret -
borde jag välja ett estetisktprogram ?
Hej jag tänkte fråga om lite information inom linjen estet. Jag är en tjej som är 15 år. På min fritid så håller jag på med musik väldigt mycket, har spelat fiol i snart 7 år, köpte en gitarr för cirka ett år sedan, och har tagit lektioner via internet. Och för några veckor sedan köpte jag ett...
Hejsan, Estetiska programmet är fiffigt på det sättet att den ger en bred behörighet till mycket inom det samhällsvetenskapliga området på högskolan. Den ger till o med lite extra historia. Det gör att du blir behörig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga