Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'historia' (49 st.)
-
Påverkar betyget i historia SL betyget i historia 1b?
Hej! Jag går på ib programmet, och har en liten fundering kring historiebetyget. Jag har läst kursen historia 1b, och fick B i betyg(satsade A). Nästa termin börjar jag diploma program, Jag har valt History SL( som enligt Antagning.se motsvarar kursen historia 2)....
Hej,satta betyg gäller tillsvidare. Som reglerna ser ut nu (juni 2023)*** så kan man inte förbättra/höja sitt betyg i en lägre kurs genom att få högre betyg i en... Läs hela svaret -
Är det möjligt att bygga upp en kandidat utifrån tidigare studier?
Hej, jag har redan både en kandidat och en master i filosofi och jag skulle nu vilja bygga upp ytterligare en kandidat i historia i vilket jag håller på att läsa fristående kurser och kommer snart att uppnå antalet 90 avklarade poäng. Min fråga...
Hej,du måste få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen. Det är endast de generella ramarna för kandidatexamen som... Läs hela svaret -
Kan religionshistoria räknas som ett humanioraämne?
Hej! Jag ska snart börja kursen humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering och jag fick reda på att den här kursen innehåller flera studieområden att välja på, bland annat historia. Jag undrade, kan inriktningen religionshistoria,...
Hej Lores,om kursen - om det är en gymnasiekurs du skriver om i din fråga - som heter Humanistisk & samhällesvet.specialisering, 100p. kan du läsa på skolverkets webbplats.... Läs hela svaret -
F i betyg pga missat NP trots godkänt på samtliga inlämningar?
Jag studerade religion och Historia och fick godkänt på samtliga moment under kursen. Inför slutliga nationella provet fick vi först information om att det skulle genomföras per distans, sedan ändrades det och vi fick ett datum på plats. Datumet...
Hej Fadi!Mycket olyckligt att det har blivit som du beskriver. Jag tänker att en elev kan missa NP t.ex på grund av sjukdom och då löser man det på skolan - genom att... Läs hela svaret -
Kan man lägga till ämnen som examinerad gymnasielärare?
Hej! Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret -
Läsa historia 1a2 före 1a1?
Som frågan lyder: kan man läsa kursen historia 1a2 innan man läst 1a1?
Hej Astrid!Som framgår av informationen på Skolverkets hemsida, bygger innehåll i kursen Historia 1a2 på kursen Historia 1a1. Alltså, läser man antingen historia 1a1 och sedan 1a2 eller så... Läs hela svaret -
Ingår det att analysera med ideologier i historia 1b kursen?
Hej, Jag ska skriva prövning i kursen historia 1b, jag har gått ut gymnasiet och har ett examensbevis. Jag har fått uppgifter till prövningen och det ingår att man ska analysera olika historiskamoment med ideologier. Men jag kommer ihåg att jag inte gjorde...
Hej Sofia!Läste du just historia 1b eller kanske historia 1a1 på gymnasiet? Inom ämnet historia på gymnasial nivå finns flera kurser. Om kurserna, innehåll i dem... Läs hela svaret -
Möjligt att bli ämneslärare efter jag tagit masterexamen i arkeologi?
Hej! Mitt namn är Sara Atle och jag går just nu tredje året på samhällsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Jag planerar att söka plats på universitetet HT/21, men är kluven i mitt val. Mitt drömyrke har under alla år varit att...
Hej Sara,när det är lärarbrist kan man få jobb som lärare även utan lärarexamen, men får att bli "behörig lärare"... Läs hela svaret -
Studera historia utomlands ?
Hej! Jag är en tjej på 21 år som gått vård och omsorgs programmet när jag gick gymnasiet! Har nu kommit på att jag vill läsa till historiker gärna i England. Hur gör jag för att läsa upp/läsa till betyg? Basår? ?
Hej,du får gärna se information på de skolorna som du vill komma in på. Du kan också kontakta de skolorna du vill komma in på och fråga vad de kräver för att du ska anses som... Läs hela svaret -
Vilka städer har Ämneslärarprogrammet i närheten av Halmstad?
Tjena! Vilka högskolor ca 2-3h från Halmstad, har ämneslärarprogrammet där man kan välja Historia som första ämne?
Hej,gå till studera.nu/jamfor-utbildning/?q=ämneslärare och välj de orter du vill titta på vad de har att erbjuda inom lärarutbildningar.... Läs hela svaret -
Merit på handels?
Hejsan! Jag vill gå på handels i Stockholm efter gymnasiet. Vi föreställer oss att jag går ut med 22,5 i merit. Eftersom man endast ansöker med 20 på handels så undrar jag vilka kurser osv man söker in med. Väljer man ut dom bästa...
Hej Mollie, för att gå ut med 22.5 i meritvärde så behöver man ha alla A-betygen (förutom i gymnasiearbete där man endast kan få F eller E och man måste få E för att uppnå... Läs hela svaret -
Gymnasiegemensamma ämnen?
Hej, jag ska byta gymnasium till hösten och har nu läst ett år på ekonomi och ska byta till fordon. Jag har läst sv, eng5, sam, fek, jur, ma, fr3, idr. Alltså har jag redan nu fått ihop en hel del poäng. På fordon kommer jag att slippa...
Hej Emelie,historia 1a1 är en obligatorisk kurs på alla de yrkesprogrammen inkl FT. Och det kan du bl.a se i Programplanen för FT. Det går att få ut examen med F i den kursen, men betyget måste du... Läs hela svaret -
Tips på Kandidat program med Bakgrund Samhällsvetenskapliga ämne ?
Hej I Gymnasiet och i grundskolan var de ämnen som jag hade intresse för och bra betyg i, Svenska, Historia, religion, retorik, samhällskunskap och liknande ämnen. I gymnasiet valde jag dock ekonomilinjen då samhälls linjen inte är lika bred som ekonomi...
Hej, det finns tusentals olika program på svenska lärosäten; det är omöjligt att ge en fullständig lista på utbildningar som motsvarar dina... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kräver historia 1b/1a1+1a2?
Läser just nu 1a1 och funderar på om jag borde lägga till 1a2, men jag vet inte vad jag vill plugga senare.
Hej Henrik,på alla de högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknikprogrammet, är kursen historia 1b obligatorisk. På yrkesprogrammen och på teknikprogrammet kan man... Läs hela svaret -
Underkänt matematik 2b?
Hejsan Ibish här, jag vill bli en historia lärare i framtiden och vill gå lärarutbildning på universitetet och jag undrar kan ifall ett underkänt på matematik 2b kan vara ett problem för att komma in på utbildningen? Min vän vill bli en...
Hej Ibish,behörighetskraven till olika högskoleutbildningar kan förändras; och så kan olika universitet ställa lite olika behörighetskrav fast det är "samma utbildning" på de olika... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga