Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31996 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'nationella gymnasieprogram' (20 st.)
-
F i matte höstterminen?
Hej. Jag kommer få F i matte på höstterminen och jag undra om det gårt att ansöka till ett yrkesprogram under gymnasie valet i början av året. Jag har inge F i några andra ämnen också.
Hej,utan godkänt betyg i bland annat matematik i Slutbetyget från grundskolan är eleven tyvärr obehörig till alla nationella (svenska) gymnasieprogram inklusive de yrkesprogrammen. Obehörig elev kan inte... Läs hela svaret -
Har man rätt att fullfölja sitt linje ?
Jag gick nationella program försäljningen och serviceprogrammet då andra året i vårterminen på anpassad gymnasium. Jag läste programmensgemensamma ämnena med vanliga klassen. Till och med hade praktik på Lager157 som varade i 10 + 15 veckors...
Hej,eleven har rätt att fullfölja den utbildning som hen har blivit ANTAGEN till (det gäller den skola och just den utbildning på just den skolan som eleven kom in, blev antagen... Läs hela svaret -
Vad är "Individuellt val"?
Hej jag är en elev i 9. klass som ska ansöka till gymnasiet. Men när jag letar upp vilka kurser som erbjuds är 200 poäng värd "Individuellt val" och jag kan inte hitta vilka kurser det är.
Hej och tack för din fråga om vad "individuellt val", 200poäng, är för kurser!Jo, så här är det: i alla nationella svenska gymnasieprogram får eleverna ha 200 poäng... Läs hela svaret -
Spets & särskild variant = inriktning?
Om man läser spets eller särskild variant - ryms kurserna inom inriktningen? Dvs kan man säga att spets eller särskild variant är en form av inriktning?
Hej Lovisa,när en en gymnasieskola beviljas starta en "särskild variant" då får skolan byta ut inriktningskurserna (alla eller några av dem) mot andra kurser. Vad gäller... Läs hela svaret -
Kan jag studera så snabbare än vad som krävs?
Hej, jag är 18 år och jag studerar i språk introduktion. Jag har varit här i Sverige för 11 månader kan jag grundläggande svenska på det sättet lär jag så snabbare än vad som krävs för att innan jag kom här...
Hej Shyaka!undervisningsspråk på TE och de andra nationella gymnasieprogram i den svenska skolan är Svenska. Du behöver kunna tillräckligt inom det svenska språket för att... Läs hela svaret -
Ger matte 2b mer behörighet än matte 2a?
Hej, Ger matte 2b mer behörighet än matte 2a? mvh, Nina
Hej Nina,som regel ger inte matte 2b mer behörighet än matte 2a. Det är "motsvarande kurser" som har mycket liknande innehåll. Med godkänt betyg i matte 2a är man behörig... Läs hela svaret -
Kan jag söka till internationella Engelska gymnasiet som 20 åring?
Jag fyllde nyss 20 år och jag har studerat språkintroduktion i gymnasiet i två år. Enligt syv behöver jag däremot gå 3 år i antingen folkhögskola eller komvux för att kunna gå börja på universitet. Jag hade mycket hellre...
Hej igen! Vi har varit i kontakt med IEGS och fick svar att det tyvärr är helt omöjligt för dig att bli antagen till den skolan, p g a din ålder. Allmänt... Läs hela svaret -
Efter ett-två utlandsår, börja i årskurs 2 på gymnasium i Sverige?
Hej, efter grundskolan i Sverige tillrningar vi nu ett år i Brasilien och min son går på gymnasiet här. Om vi stannar ett år till, kan han återvända till Sverige sedan och börja på årskurs 2 på gymnasiet? Behöver han då...
Hej Nora,det är viss skillnad på IB-programmet (internationella programmet) och nationella svenska program. Vad gäller Naturvetenskapsprogrammet som är ett nationellt... Läs hela svaret -
will my grundskola betyg will influence me?
Hi! I started this year IB program and it already feels that it isn’t my program so I am thinking to change the IB to Teknikprogrammet after I am done with the hösttermin and by the way i’ve Been here sweden about two years so I got 7 betyg from the grundskola but not The...
Om du vill läsa på gymnasiet med undervisningsspråk Svenska, måste du ha godkänt betyg i svenska från grundskolan (år 9, vårterminen). -
Komma in på yrkesprogram även fast jag inte har behöriget?
Hej. Har sett att det finns många lediga platser på flera yrkesprogram, min fråga är skulle jag kunna få en plats även fast jag bara har godkänt i 7 ämnen (inklusive kärnämnena). De yrkesprogram jag syftar på är vård och...
Obehörig till nationella program kan tas in på Programinriktat val, där man i praktiken läser med en vanlig klass (i alla fall för det mesta); dock kan konkurrens... Läs hela svaret -
hur funkar det med Imv?
Hej! Det är så att jag ansökte om en Imv plats på gymnasiet i kommunen som jag är folkbokförd i. Hur stor är chansen att man kan komma in på detta programet och är det efter hur många platser som det finns kvar på mitt program man kommer in? Och kan man ta sig in där med F i matten?
Hej, om jag förstår rätt, så har du F i matte från vårterminen i år9 i grundskolan och med det inte är behörig till nationella svenska gymnasieprogram, stämmer det?Du ansökte... Läs hela svaret -
Kan man fortfarande söka gymnasie under januari när man har F i matte?
Hej, jag går i nian och jag fick F i matte under höstterminen kan jag fortfarande söka gynnaise nu under januari och februari? Om inte vad händer då under vårterminen? Och vad händer om jag blir godkänd i matte?
Hej Marwina,det är de betygen i ämnena som kommer att finnas i ditt Slutbetyg från grundskolan, som gäller som underlag för gymnasieantagning.Jag vill dock... Läs hela svaret -
Vad händer om jag inte kommer in?
Jag undrar om det finns chans för mig att komma in på ett gymnasium fast jag inte har godkänt i Engelska om jag är godkänt i alla andra ämnen? Om det finns nån chans att jag kan plugga upp min engelska i gymnasiumet eller om jag måste gå skolförberedande?
Hej,just i engelska kan man eventuellt få dispans. Det är oftast Rektor på det programmet på gymnasieskolan, dit man söker, som fattar beslut om dispens kan beviljas eller inte. Det kan dock... Läs hela svaret -
Hur kan man komma in i gymnasiet om man har 6 betyg?
Jag är 19 åring och jag fyller 20 snart i Januari. Det är viktig att jag kan komma i viken program som helst snabbast.
Hej Sinem, om du fyller 20 år i Januari 2019, hör du till Komvux, vuxenutbildningen - från och med den 1 juli 2019; alltså för att kunna läsa på Ungdomsgnasiet,... Läs hela svaret -
8 stycken F inklusivt Matte?
Hej, Det är så att jag precis gått ut 9an och fått tillbaka mina betyg. Jag har 8 stycken F sammanlagt inklusivt kärnämnet matte. Jag har totalt 97.5 betygspoäng och ska börja på gymnasiet i år. Jag vill så gärna gå på inriktningen samhällsbeteende men jag vet att jag måste gå på...
Hej D, Jag förstår att du vill komma in på Samhällsvetenskapsprogrammet. Men som det är nu, så saknar du de nödvändiga förkunskaper, tyvärr. Du måste ställa in dig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga