Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'områdesbehörighet' (51 st.)

    • lois

      Kan IGCSE ger mig behörighet?

      Jag har läst IGCSE och IB. Jag har sökt in till Läkarprogrammet där jag behöver ha läst fysik 2, men jag har bara läst Physics Extended på IGCSE och dock inte på IB. Min fråga är om jag har läst fysik i IGCSE, kan det ge mig...

      Milla : : Hej,du kommer få svar från Antagning.se ang.behörighetsfrågan (om du är behörig eller inte). Du kan kika på vad kursen fysik 2 (på gymnasiet) innehåller... Läs hela svaret
    • Elev

      Läsa samhällskunskap 2?

      Jag går första året på naturprogrammet med inriktning natur. Jag vill jätte gärna läsa samhällskunskap 2 i 2:an då jag har tankar om att bli ämneslärare i samhällskunskap. Problemet är att det verkar som att jag får läsa kursen på komvux. Jag frågade om jag kunde hamna med en klass på skolan...

      Milla : : Hej Maryam!Du skriver "På min skola finns enbart naturprogrammet med naturinriktningen." Jag förstår det som så att det på din skola erbjuds endast inriktning Naturvetenskap på NA,... Läs hela svaret
    • Student

      Att byta karriär sent i livet - hur funkar det?

      Hej! Min mamma vill byta yrke och är väldigt intresserad av att jobba med palliativ vård. Hon är drygt 50 år och har gamla betyg, och vi vet inte hur det påverkar. Hon är inriktad mot att bli undersköterska eller sjuksköterska. Vi undrar ifall ni kan hjälpa oss med följande frågor: - Med...

      Mikael: : Hejsan,utifrån frågan och informationen i kommentaren, så ser jag följande vägar till möjlighet att jobba med palliativ vård:- söka jobb som Vårdbiträde,... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Har jag chans att komma in?

      Hej Jag hade tänkt söka till sjuksköterskeprogrammet i vår. Problemet är att jag inte har läst Naturkunskap 2. Jag gick däremot naturprogrammet i gymnasiet där jag har godkänt i Kemi 2 och biologi 2 men inte i fysisk 1. Är det värt att prova med att söka ändå?

      Anna: : Hej Alexandra!Du behöver skaffa dig godkänt betyg i antingen fysik1a eller i naturkunskap 2. Du kan göra ansökan men måste i så fall innan 1 december 2022 (om du söker till vårterminen... Läs hela svaret
    • Matilda

      Vad krävs för behörighet?

      Hej. Jag skulle vilja läsa en utbildning som kräver behörighet A13. Det innebär att jag ska ha läst kurserna Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4. Jag har dock inte fått godkänt i matematik 4. Måste jag ha godkänt i kursen eller räcker det med att jag läst kursen och fått F?

      Mikael: : Du måste ha godkänt betyg i alla kurser som krävs för behörighet- lägst E. 
    • Pier

      Hur fungerar behörigheten från ett tekniskt basår?

      Hej! Jag ska gå tekniskt basår i höst och har försökt läsa in mig på exakt hur behörigheten från ett basår brukar fungera. Jag läste samhällsprogrammet i gymnasiet och har länge saknat behörigheten för tekniska och naturvetenskapliga kurser, där jag insett att mitt riktiga intresse...

      Anna: : Hej Pier!kurser man läser på de tekniska basåret liknar (mer eller mindre) gymnasiala kurser i fysik, kemi och matematik. Tanken med basåren är att förbereda (i första... Läs hela svaret
    • Nathan

      Kommer jag få poäng från Områdeskurserna?

      Hej, jag undrar om jag får extra merit poäng för Områdesbehörighet 5. Jag ska nu i trean läsa Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b, kommer jag få extra meritpoäng för dessa ämnen eller kommer jag inte, eftersom jag hört att Områdeskurserna kanske skall avskffas inför 2022

      Anna: : Hej!du kommer inte få meritpoäng för områdeskurserna. Meritpoäng för områdeskurserna fick personer som hade sina betyg i det gamla systemet (betyg på skalan IG-MVG);... Läs hela svaret
    • Azem

      Oklara behörighetskrav, behöver jag Fysiken?

      Hej! Jag hittade en intressant utbildning inom nätverksteknik och tyckte att det passade mig. Så jag skrollade ner och kollade behörighetskraven. Länken till utbildningen: https://www.ltu.se/edu/program/THDNG/THDNG-Datornatverk-1.76892 Det som var lite oklart angående behörighetskraven är...

      Mikael: : Hej! Håller med dig: oklart om fysik behövs. Vi har nu kontaktat ansvariga för den utbildningen och återkommer till dig när vi får svar.Men jag vill nu råda att du gör... Läs hela svaret
    • Marco

      områdesbehörighet A8 för Elkraftteknik?

      I områdesbehörighet A8 så finns det Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. Jag ha godkänd i alla dom ämne inte i matte 2. Min fråga är måste man ha läst matte 2 först innan matte 3? kan jag då börja söka till högskolan?

      Julia: : Hej Marco!Om högskoleutb.i Sverige kärver matte 3c och du har godkänt betyg i den kursen, då behöver du inte ha godkänt betyg i en lägre kurs, matte 2. Du är - vad gäller... Läs hela svaret
    • samuel

      Har jag läst matte 2a i onödan?

      Hej! Under gymnasiet gick jag vård-och omsorgsprogrammet och valde att läsa matte 2a men fick inte godkänt. Nu går jag på komvux och läser bland annat upp den kursen. Dumt nog, ca 2 månader in i studieperioden, har jag inte ställt mig frågan...

      Julia: : Hej Samuel,om matte 2a ingår som en kurs i ditt examensbevis så höjer du ditt meritvärde (ganska mycket) om du får E i matte 2a, 2b eller 2c. För godkänt betyg i matte 2 får du +... Läs hela svaret
    • Robert

      Lämpligast väg för att få områdesbehörighet till läkarprogrammet?

      Hej!

      Jag har nyligen gått ut gymnasiet där jag studerade teknik. Ganska tidigt in i utbildningen kände jag att mitt val inte var riktigt rätt, men istället för att byta linje så stannade jag kvar. Resultatet av detta har blivit att jag inte har...

      Anna: : Hej Robert!du skriver bl.a "Kurserna som jag saknar är följande: biologi 1 och 2, kemi 2 samt fysik 2." då antar jag att du redan har godkänt betyg i Matematik 4... Läs hela svaret
    • Susanna

      vad menas med områdesbehörighet A7 ?

      Hej, vad menas det när det står grundläggande behörighet + matte 2b (områdesbehörighet A7) ? När jag kollade upp det står det mattematik 2b och fysik 1 måste jag då läsa fysik 1 för att blir behörig ?

      Anna: : Hej,om behörighet beskrivs som du uppger i din fråga: Grundläggande behörighet + matematik 2a/2b/2c men sedan står "områdsbehörighet A7" så är jag rätt... Läs hela svaret
    • Linda

      Meritpoäng i slutbetyg?

      Hej! Om jag har ett slutbetyg utfärdat efter 2010, gäller meritpoängen för kurser som jag läst i det nya betygssystemet också? Jag har läst Psykologi A, som då ger mig 0,25 i meritpoäng för områdesbehörighet 5 (gamla systemet). Men jag även läst Psykologi 2a och Samhällskunskap 2 i...

      Mikael: : Hej Linda, i det nya betygssystemet är det endast moderna språk 3och4, engelska 7 och högre kurser i matematik som ger meritpoäng. Var god läs info på gymnasieguiden.se/meritboka tid med syv på... Läs hela svaret
    • Markus

      Områdeskurs - gäller de fortfarande och HUR?

      Hej! Jag har planer på att gå jurist och försöker nu pussla ihop vad jag ska läsa för att få upp mina meritpoäng till max. I och med detta stötte jag på fenomenet med meritpoäng för områdeskurser. Jag förstår att...

      Anna: : Hej Markus,med gymnasiereformen Gy2011/Vux12 skedde det stora förändringar. Men hur som helst går det inte att skaffa sig Nya meritpoäng genom Områderskurser. De som redan har... Läs hela svaret
    • Emelie

      Fysioterapeut - plugga meritkurser privat?

      Hej! Jag vill gärna komma in på fysioterapeut programmet. Mitt snitt ligger någonstans runt 17-18 men behöver höjas ytterligare för att ens kunna ha en chans att ta sig in. Jag gör högskoleproven vid varje tillfälle men känner att när...

      Julia: : Hej Emelie, tyvärr blir det inte alls aktuellt för dig. Jag ska förklara: Meritpoängen enligt "områderskurserna" har de personer som redan har betygen i de "gamla kurserna" som till exempel... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga