Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'kommunal skola' (10 st.)

    • Ebba

      Hur ska jag göra?

      Ska söka gymnasium nu till hösten men vet inte vad jag ska välja. Fundera mest på linjena naturbruk, RL och HT. Så har tittat på många skolor och kan inte riktigt bestämma mig. Men hittat skolan Hornavanskolan i en katalog jag fick och tänkte i så fall på linjen HT. Men vet inte om det är en bra...

      Daniel: : Hej Ebba, Hornavanskolan är en kommunal gymnasieskola i Arjeplog (i Norra Sverige). Jag tänker på praktiska "moment". du kan ju inte pendla från södra Sverige till Arjeplog; vad säger dina... Läs hela svaret
    • Ellen

      Inackorderingstillägg?

      Hej! Jag ska till hösten börja gymnasiet och jag har sökt utanför länet. Jag har sökt hotell och turism som också finns i min hemkommun fast den som jag vill gå ät hotell och fjällturism. Programplanen ser likadan ut men tror du jag får inackorderingstillägg av kommunen eller kan man söka det...

      Daniel: : Hejsan, det jag känner till om elevboende i Åre är att det kostar 3600 kr per månad och man måste betala för 10 månader, det är alltså 36 tusen under första läsåret.... Läs hela svaret
    • Ted

      Praktik till jobb kommunalt på skola?

      Hej Jag gör just nu en praktik på en kommunal skola och undrar då vilka rättigheter jag har med semester och om jag har rätt att få veta varför jag inte kan få jobb när det går bra på praktik platsen? Vem kontaktar jag om min handledare inte vill svara på frågan?

      Saga: : Hej Ted,det är givetvis bra om praktik leder till ett jobb, men det är tyvärr inte alltid det blir så; och det av olika anledningar, ex. kan en anledning vara att arbetsplatsen inte har råd att... Läs hela svaret
    • Marcus

      Friskolor riskabelt eller inte?

      Hej fragasyv! Går en friskola just nu och ska påbörja andra året där. Det är en byggutbildning men har läst om skolan och den har haft lite ekonomiska problem osv. Grejen är att jag är rädd att jag ska komma ut från skola utan kunskaper inom bygg och j inte kunna jobba med detta yrke ja vill....

      Anna: : Hej Marcus, BA>> finns idag på 215 gymnasieskolor runt om i Sverige. Välj rätt inriktning och rätt län/stad - och du får fram info på vilka skolor som just "din utbildning" finns -... Läs hela svaret
    • Sara

      Skolskjuts till gymnasiet?

      Hej, jag ska välja gymnasie och linje till våren. Jag vet ungefär vad jag vill gå och vart. Denna linjen jag vill gå finns en timme ifrån mig med bil. Jag vill verkligen gå på den skolan och allt för att linjen finna heller inte någonstans närmare. På alla ställen jag söker på står det att ett...

      Milla : : Hej Sara! det fattas info i din fråga. Det kan spela stor till i vilken kommun du bor och till vilken kommun du ska pendla. Men i fall du får åkkort, då borde det gälla hela vägen fram och tillbaka... Läs hela svaret
    • Selma

      Står jag för pendlingskostnaden (kommunal skola)?

      Hej, tusen tack för bra svar på alla mina föregående frågor! För ungefär ett halvår sedan så ställde jag samma fråga då jag hade ögonen på en friskola i Uppsala och fick som svar att kommunen stod för mitt busskort (då jag bor i Norrtälje kommun och har för mig att det fanns något avtal som...

      Anna: : Hej Selma, kommer du att börja på gymnasiet nu till hösten, eller först nästa höst? Detta frågar jag för att avtal och villkor kan ändras över tid. Jag... Läs hela svaret
    • Jekaterina

      Gymnasiet är långt ifrån som jag vill söka in på, vad ska jag göra?

      Hej, om man vill gå på ett gymnasium som är 1h 30min från hemmet, hur går det till då? vilken sträcka ska det vara för att få ett bo?

      Mikael: : Vad säger dina föräldrar? Finns samma program och inriktning närmare? tänk på att det blir inte helt gratis och om dina föräldrar inte vill eller... Läs hela svaret
    • Emelie

      Återvändande elev?

      Hej! Vilka rättigheter har en gymnasieelev då det kommer till att "återvända" till hemkommunen och gå klart sin påbörjade gymnasieutbildning där? Om en elev sökt och påbörjat en utbildning inom en annan kommun, trots att denna utbildning finns inom hemkommunen, och nu vill återvända till...

      Anna: : Hej Emelie! Vår erfarenhet är att de flesta kommuner gör sitt bästa för att lösa situationen. Man bör kontakta Utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven är skriven/folkbokförd. Då får man veta 1. om den utbildning (program och... Läs hela svaret
    • Janine

      Friskola eller kommunal skola?

      Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var: Fördelar: 1. Bra...

      Milla : : Hej Janine! Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet. Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast... Läs hela svaret
    • My

      Hur lång tid har man på sig att byta gymnasieskola?

      Jag har gått på gymnasiet snart en månad, och jag undrar hur lång tid jag har på mig innan jag inte får byta skola längre? Har fått höra att fram tills 14 september kan man endast byta om min rektor på den skolan jag går på nu, godkänner det. Jag går på en friskola och funderar på att byta till...

      Milla : : Hej My ! Det som kan begränsa din möjlighet att byta gymnasiet är om du inte är behörig till det programmet, om det inte finns lediga platser eller om rektor på den NYA skolan säger att det är för sent pga... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga