Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Ämneslärare inriktad mot engelska och HKK?
2Poäng
Kevin
Hej!
Jag har ett par funderingar kring ämneslärare, jag är intresserad av att läsa till engelska som mitt första ämne men inriktad till gymnasieskolor/komvux men har funderar vilket andra ämne jag vill läsa till.
Jag har tänkt mellan Historia och HKK som mitt andra ämne för att bli lärare.
Min fråga är går det att läsa till ämneslärare inriktat mot engelska på gymnasienivå och HKK samtidigt? (eftersom HKK erbjuds bara i högstadiet eftersom när man läser till gymnasienivå pluggar man en längre tid?). Eller är detta jag behöver ta med högskolan/universitetet som tar han om programmet? Vilken grundläggande behörighet är det till HKK i så fall? Engelska 6 och samhällskunskap 1a1 och 1a2
En annan fråga vilket är mer utöver er erfarenhet, om man skulle ta historia är det någon ni/du skulle rekommendera. Eftersom då har jag två ämnen som är ”tunga” ämnen och kräver mycket rättning och prov/planering.
Hej, frågor om lärarutbildningar besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna. Det jag som är allmän SYV vet om yrket HKK-lärare går att läsa på framtid.se/yrke/hem-och-konsumentkunskapslarare Kika också på t.ex hkr.se/om-hkr/organisation/fakulteten-for-naturvetenskap/avdelningar/avdelningen-for-mat--och-maltidsvetenskap/hem--och-konsumentkunskap - du läser där information om kurser för lärare som vill undervis i HKK på olika "stadier" inom grundskola: årskurserna 1-6 respektive åk 7-9. Vad gäller att läsa en sammanhållen utbildning (Ämneslärarprogrammet) så är de, enligt min uppfattning, uppdelade i programmen som utbildar till lärare på olika stadier/nivåer och att det saknas program som utbildar till t.ex HKK-lärare och samtidigt till gymnasielärare i något ämne. Däremot så kanske det inte är omöjligt att genom fristående kurser i kombination med KPU, kompletterande pedagogiskt utbildning, "få ihop" till behörighet och därefter också få ut lärarlegitimation som lärare i HKK + samtidigt gymnasielärare i något eller några ämnen men exakt hur de studierna skulle se ut kan jag inte redogöra för, så jag måste hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Det är som du säker även själv förstår smidigare (enklare) att hitta ett program och läsa det programmet, jämfört med att försöka fixa och "trixa" (skräddarsy) en egen lärarutbildning. Med det sagt så finns det de som lyckas skräddarsy egna lärarutbildningar; dock kan det ta lång tid och medföra mycket "möda" (t.ex kan man behöva flytta ganska ofta till en ny utbildningsort och kanske vara utan studier i någon termin när man ej kommit in på de sökta kurser till nästa termin och då kommer det även upp frågor om bostad och försörjning - om man är utan studier i en termin, vad ska man då ha som sin försörjning? och om man inte hittar bostad på en ny studieort, vad ska man göra då?). Så, det är enklare (smidigare) att försöka hitta ett program och i slutet av det programmet ta ut lärarexamen och lärarlegitimation. Sedan kan man försöka utöka sin lärarlegitimation med nya ämnen eller med möjlighet att i samma ämnen undervisa även på högre nivå (t.ex om du tar ut examen som ämneslärare för grundskolan kan du senare försöka utöka legitimationen för att bli behörig i samma ämnen även på gymnasiet... men då ska man ha i åtanke att t.ex HKK ej undervisas på gymnasiet, vilket du själv skriver om i din fråga. Du nämner i din fråga "tunga ämnen" där många prov och inlämningsuppgifter behöver rättas och undrar därför vilka ämneskombinationer (som sina undervisningsämnen) som är bäst att satsa på. Jag kan inte heller svara på den frågan... men jag tänker på att det finns olika undervisningsmetoder (t.ex "Learner autonomy", se sammanfattande information om den undervisningsmetoden t.ex på hemsidan oxford.oup.com). Och det finns säkert även andra undervisningsmetoder där läraren agerar mest som handledare och hjälper eleverna lära sig att lära sig, alltså att eleverna utarbetar sina unika studietekniker och lär sig själva i allt större omfattning; man kan också ha en enda prov i slutet av kursen (t.ex endast Nationella provet) och sätta betyget på kursen som är detsamma som betyget på det provet. Du behöver, enligt min mening, avstå från att välja de ämneskombinationerna som du egentligen vill välja "bara för att" du tror det blir många prov att rätta. Du kan ta till dig de undervisningsmetoder som gör att det det inte blir för många prov att rätta och du kan kanske t o m uppfinna några nya undervisningsmetoder! Vad gäller Studieteknik, så har vi samlat våra bästa tips på gymnasieguiden.se/reportage/tips-om-studieteknik
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'naturvetenskaplig specialisering' (7 st.)
Hej! Finns det någon högskoleutbildning som kräver att man gått Naturvetenskaplig specialisering på gymnasiet. Jag vill studera till tandläkare och vill helst inte gå Natspec.
Milla : :
Hejsan,svar på din fråga är Nej. Jag känner inte någon högskole-universitetsutbildning i Sverige som skulle kräva att man har godkänt betyg i gymnasial kurs... Läs hela svaret
Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...
Milla : :
Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023.
Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Anna: :
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret
Hej!
Jag tog studenten förra året och siktar nu på läkarprogrammet i KI. Jag har A i nästan alla ämnen men behöver ändå göra läsa upp mina betyg för att garantera en plats. Därför håller jag nu på att göra prövningar i de kurser jag inte ha A i.
En av dessa kurser är Naturvetenskaplig...
Mikael: :
Hej, Skolverket säger att det i varje lärartjänst finns ”inbakat” ett antal ”prövningstimmar”, därför måste prövningar erbjudas där... Läs hela svaret
Hej!
Jag gick ut med betyget D i ena delen av Naturvetenskaplig Specialisering (NAVNAT00S) och A i andra delen (NAVNAT00S2). Självklart så känner jag att jag skulle kunna läsa upp den första utan vidare problem, men tyvärr så har jag inte sett någon prövningsenhet som erbjuder prövning i...
Julia: :
Hej Carolina,
enligt Skolverket bör prövningar erbjudas i alla kurser på grund- och gymnasial nivå, i vilka undervisning pågår. Om det pågår... Läs hela svaret
Hej! Väldigt kort fråga.
Jag funderar på att kanske bli Tandhygienist. En av behörigheterna är Naturkunskap 2. Är det dock nödvändigt för mig, då jag redan gått Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet, och redan läst Ke 2, Fy 2, Bi 2 och Naturvetenskaplig specialisering? Är det en helt...
Milla : :
Har man godkända betyg i fysik 1a, kemi 1 och biologi 1 - behöver man inte läsa naturkunskap 2. De tre ovan nämnda kurser (tillsammans) ersätter NK 2.
Hej , jag gick ut NA i år och måste komplettera vissa betyg och fick en papper av SYV från CentrumVux från Haninge där det står vilka betyg man ska ha osv....enligt denna papper ska jag ha godkänt i NK1b men jag har aldrig haft den i skolan men jag har godkänd i naturvetenskapligt specialisering...
Milla : :
Från vilket program har du examensbevis och vilken utb på högskola vill du bli behörig till!? Har du godkända betyg i fysik, kemi och biologi?