Är det många universitetsutbildningar som kräver att man läst de gymnasiekurser som kan ge meritpoäng (men som då de krävs ej ger MP)? Mattekurserna är väl rätt vanligt att de krävs men kurserna i moderna språk och engelska 7?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
är det många utbildningar som kräver meritpoängskurserna?
2 Svar
Hej Lovisa,
engelska 7 krävs inte för någon svensk högskole- eller universitetsutbildning. Moderna språk 4 likaså, alltså ej krävs, men moderna språk 3 kan krävas för vissa utbildningar - t.ex om man vill läsa för att bli en Språklärare, eller så finns det också några Internationella program och så utbildningar på kandidatprogrammen på HHS, som är icke-statlig högskola och infår lite egna regler.
Jag vet inte om jag förstod din fråga helt och håller korrekt. Jag tror du vill veta vilka kurser som alltid, oavsett vilken utbildning man söker till, kommer ge meritpoäng. Och i så fall svarar jag så här: engelska 7 och moderna språk 4 är kurserna som "alltid" ger meritpoäng, pga de ej krävs för särskild behörighet till ngn svensk utbildning på högskolenivå. Skriver "alltid" i "..." för att det finns (så klart) undantag... :) För det första så är max antal meritpoäng 2.5. Och om man redan genom andra kurser får max, då kan man inte få fler meritpoäng. Säg att eleven har godkända betyg i moderna språk3, 4 och i engelska 7 och även i matematik 2,3 och 4. Hen söker till utbildning som inte kräver matte för särskild behörighet (t.ex juristprogrammet); hen får 1.5 meritpoäng för matte 2, 3 och 4 och 0.5 meritpoäng för mod.språk3. Då finns det utrymme kvar att få ännu + 0.5 meritpoäng (ej mer). Och eng7 borde ju ge 1.0 och även mod.språk 0ckså, 1.0 men det blir bara + 0.5 för att man kan ej få mer än max ju.
Och så finns det också utbildningar som inte accepterar meritpoängen över huvudet taget. De icke-statliga lärosäten får införa egna regler. De lärosätena är få till antal, men för de som söker dit är det viktigt att känna till vad som gäller. De som inte accepterar meritpoängen (enligt vad jag vet) är Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers, Tekniska Högskolan i Göteborg (på Chalmers är det i alla fall deras Tekniska basår som ej accepterar meritpoängen). Icke-statliga lärosäten får ändra sig och införa andra regler än vad som gäller idag. Som sagt, är det viktigt att undersöka saken om man är intresserad att söka till en sådan icke-statlig högskola. Med det sagt, är det ju bra att kunna mer matte, mer inom engelska och mer inom språken (kan bli en fördel på arbetsmarknaden, även om högskoleutbildning ej kräver det). Så, det är bra att eleverna läser så mycket som möjligt inom matematik, engelska och andra språk!
Hej Lovisa,
jag tänker på en annan sak än det som Mikael har besvarat. Mikaels svar är annars helt rätt. :)
Men jag tänker på att vissa populära universitetsutbildningar som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, psykologprogrammet och några till brukar ha antagningsgränser som ligger på över 20.0 vilket betyder att man inte kan komma in utan några meritpoäng. Att ha meritpoängen är frivilligt men utan dem kan en elev uppnå max 20.0 (om man har alla A-betyg i alla kurser som räknas i ens jämförelsetal, blir det jämförelsetal på 20.0). Har man inga meritpoäng blir ens jämförelsetal = meritvärde och det är med meritvärdet som man konkurrerar om plats på svenska högskole-universitetsutbildningar.
Om antagningsgräns ligger konstant på över 20.0 /under de senaste åren/ och elven ej vill eller kan göra högskoleprovet, eller fick lågt resultat på högskoleprovet, då har hen ingen chans att komma in utan några meritpoäng; på så sätt kan man kanske säga att det "krävs att man har meritpoängen". Det blir då frivilligt men samtidigt, konstigt nog, obligatoriskt... i alla fall de facto - nödvändigt.
Om en elev har en ambition att komma in på en populär utbildning som brukar ha många sökande som söker med höga betyg, rekommenderar vi att försöka få så höga betyg som möjligt (så klart) men att även försöka skaffa så många meritpoäng som möjligt + även göra högskoleprovet!
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
-
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga