Elin
    Hej.
    Jag har social fobi och tycker att agerande i okänd grupp är väldigt jobbigt. Samtidigt vill jag bli lärare, tror du att det blir ett stort hinder eller något som kommer lösa sig?
    Skulle också uppskatta om du kunde berätta lite kort om lärarutbildningen :)

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Elin,
    det finns flera olika sortens lärare - förskollärare, grundskolelärare, yrkeslärare, gymnasielärare, fritidspedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare arbetar med elever i små grupper eller individuellt. Specialpedagoger arbetar mest med handledning av lärare och sällan med eleverna direkt.
    Bra sidor med information för dig som funderar på att bli lärare är:
    http://www.framtid.se/profession/larare/
    http://www.framtid.se/profession/forskollarare/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-yrkesamnen/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-allmanna-amnen/
    http://studera.nu/valja-utbildning/lararutbildningar/vilka-lararutbildningar-finns/

    Du ber mig att berätta om lärarutbildningen, men det är lÄRARUTBILDNINGAR - flera olika, som finns. Här nere kan du läsa min berättelse om dem:
    Elever som efter gymnasiet vill läsa vidare till lärare, har det inte lätt när de försöker få fram vilka kurser på gymnasiet som de måste läsa för behörighet till just den ämneskombinationen som de har tänkt sig.
    Nedan finns det en utförlig förklaring till varför det förhåller sig på det viset.

    Ett råd till elever som vill läsa till lärare är att välja en högskola/universitet där de vill studera och läsa på just deras hemsida och även kontakta dem för att få svar på följande frågor:
    1. Vilka ämneskombinationer som är möjliga att ha på lärarutbildningen på just den högskolan?
    2. Vad behörighetskraven är till just den ämneskombinationen på just den högskolan?

    Nedan finns information att läsa om lärarutbildningens uppbyggnad, olika vägar till lärarexamen samt en förklaring på varför olika högskolor erbjuder olika ämneskombinationer för blivande lärare.

    När det gäller behörighet till lärarutbildningen, så är det inte så lätt att hitta information, som är lätt att förstå sig på. Anledningen till det är att det finns ett övergripande beslut kring vilka kombinationer som är möjliga, men inom ramen för detta fattar högskolorna egna beslut. Framförallt beroende på att de flesta högskolor inte har examensrätt i alla ämnen.
    Nedan finns, kopierat från, bilaga 4 i Högskoleförordningen gällande vilka ämnen som får kombineras.

    Därefter måste man titta på vad högskolan där studierna är tänkta att äga rum kan erbjuda. Det är även möjligt att läsa på två högskolor, men som student har man då ansvar för att själv söka till de ämnena man är intresserad av. Om det är ett ämne som ev inte är ett ingångsämne, kan man ansöka om byte av studieort i en senare del av programmet. Här måste man kolla med respektive högskola vad som gäller. Det finns inga generella regler.

    Detta gäller för ämneslärare åk 7-9, Grundskolelärare:
    Om man går ämneslärarprogrammet åk 7-9, måste man i sin examen ha tre ämnen, undantaget är en kombination av samhällskunskap, svenska och musik, inom denna "trojka" räcker det med två ämnen. Anledningen är att dessa ämnen alltid måste omfatta 90 högskolepoäng per ämne.

    Men det finns även ”en annan väg” till en ämneslärarexamen, via KPU – Kompletterande Pedagogisk Utbildning, då kan man ta ut en examen inom åk 7-9 med ett, två eller tre ämnen och mot gymnasiet i ett eller två ämnen. Här bör man titta på den högskola där man ska läsa KPU och vilka krav de ställer på de ämnen som ska ingå i en examen. Alla skolor tillåter inte alla ämnen i en KPU-examen.

    När det gäller frågan om behörighet i t ex att läsa till lärare i Idrott & hälsa och samhällskunskap, så är svaret att man ska titta på den högskola där man tänkt läsa. Behörighetskraven kan variera.

    Här nedan finns det en länk till UKÄ, Universitetskanslersämbetet, där man kan gå in på respektive högskola och se i vilka ämnen skolan har examensrätt gällande ämneslärarutbildningen.
    Det är dock inte detsamma som att skolan erbjuder de ämnen de har rätt att erbjuda, utan det kan vara så att skolan valt att inte erbjuda vissa ämnen trots examensrätten.
    http://www.uka.se/utbildningskvalitet/sokblandexamenstillstand.4.782a298813a88dd0dad800011597.html


    ÄMNESKOMBINATIONER

    Vilka ämnen kan kombineras i en ämneslärarexamen?

    Grundskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är indelade i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd
    3. Engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk
    4. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
    5. Biologi, fysik, kemi och teknik
    6. Engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk
    7. Biologi, fysik, kemi, matematik och teknik

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5. Alternativt 2 språk inom ämnet moderna språk i ämnesgrupp 3
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2
    • Tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5
    • Två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik
    • Ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7

    Gymnasieskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk
    3. Filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap
    4. Biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik
    5. Idrott och hälsa
    6. Bild, dans, musik och teater

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i gymnasieskolan är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4
    • Två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4. Alternativt två språk inom ämnet moderna språk ur ämnesgrupp 2
    • Idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. Förordning (2013:924)
    **********************************************
    Du frågar också om socialfobi är ett hinder inför yrkesval - att bli lärare. Jag råder dig att prata med din läkare eller psykolog, som ställde diagnos på dig. Jag hoppas att du kan bli lärare. Jag känner dock inte grad och omfattning av dina problem. Det kan eventuellt passa bättre om du utbildar dig till speciallärare eller specialpedagog. Fråga din läkare eller psykolog om det.
    Du får hemskt gärna ställa andra frågor till oss & vi skall försöka hjälpa dig allt vi kan!
    Milla SYV




    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga